<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna dokumentstudie av sjutton åtgärdsprogram var att granska hur det som formuleras i åtgärdsprogram kan tolkas med hjälp av diskursanalys. De övergripande frågorna i rapporten var att få en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta målen var utvärderingsbara, och hur utvärderingar skrivs.  Det visade sig att några enstaka uppsatta mål, kan klara de krav på konkretion och exakthet som krävs för att en utvärdering ska vara möjlig. De flesta mål är formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lärt sig då målet är nått och kan därför inte utvärderas. Det som oftast utvärderas i åtgärdsprogrammen är, med några få undantag, eleven och inte de åtgärder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nå de uppsatta målen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling. I ett åtgärdsprogram beskrivs elevens problem i en kontextuell diskurs, i det programmet fanns också ett utvärderingsbart mål.</p>

<p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att tolka och förstå hur företag av olika storlek och karaktär arbetar med mål och om dem mäter sina mål. Vi har valt att sätta upp två delsyften för att nå vårt huvudsyfte. Det första delsyftet är att beskriva mål och mätning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som är riktad mot dessa. Detta för att ge läsaren en förståelse för att det finns olika syn på hur företag bör arbeta med mål och mätning. Det andra delsyftet är att beskriva hur 2 tjänsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mål och mätning.</p><p>För att uppnå huvudsyftet har vi valt att se på ämnet med ett hermeneutiskt synsätt. Vi kompletterar detta synsätt med att använda en kvalitativ ansats. Vi har valt denna ansats då vi kommer att samla in vår information genom fyra intervjuer.</p><p>I den teoretiska delen förklarar vi de två traditionerna och vilka skillnader som de innebär. MBN-traditionen står för att målen ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda medan MBE-traditionen inte lägger så stor vikt på just detta. Den senare traditionen handlar mer om medarbetarna och deras prestationer.</p><p>Med den teoretiska bakgrunden så intervjuade vi två produktionsföretag och två tjänsteföretag. Efter den empiriska undersökningen och vår analys har vi kommit fram till att tre av fyra företag såg det som väldigt viktigt att målen skulle vara mätbara men för den sakens skull så följde de inte MBN-traditionen slaviskt. Vi anser att storleken på företaget samt vilken inriktning de har, har stor betydelse för vilken tradition de drar åt.</p>

<p>Temat för uppsatsen är styrprinciper. Det finns ett övergripande behov hos organisationer av en strukturerad styrning. Avsikten med all styrning är att implementera ett företags strategi. Uppsatsen fokuserar på tillämpningen av målstyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur målstyrningen tillämpas inom en inköpsfunktion i ett tillverkningsföretag, där vi intresserar oss för hur övergripande mål och strategi bryts ner och relaterar till inköpsavdelningens mål. De teorier vi har använt oss av i analysen är Ansoffs marknadsmatris i syfte att påvisa diskrepansen i respondernas svar kring den övergripande strategin. Anthony och Govindarjans modell för strategiimplementation används för att belysa den känsla för helheten som krävs för en effektiv styrning. Därefter har modellen S.M.A.R.T tjänat som verktyg när vi studerat hur målen för inköpsavdelningen definieras och formuleras. Uppsatsen baseras på en fallstudie av ett medelstort företag i tillverkningsindustrin. Insamling av primärdata har skett genom personliga intervjuer med öppna frågor. Vi har utifrån våra intervjuer konstaterat att övergripande mål och strategier inte är tydligt kommunicerade. Trots detta kunde vi inte se några tendenser till att det lett till negativa konsekvenser på inköpsavdelningen vi studerat. Tvärtom var det intressant att konstatera hur företaget nått en samsyn kring övergripande mål och strategi. Inköpsavdelningens mål kunde i stor utsträckning kopplas tillbaka till övergripande mål. I likhet med kommunikationen är inte heller målstyrningen inom företaget formaliserad. En generell slutsats vi dragit är att företaget troligtvis skulle tjäna på att tydliggöra och formalisera delar av sin styrning för att hantera den starka tillväxt de nu står inför.</p>

<p>The parent-student-teacher conference presumes school responsibility of the development of the student. Teacher, student and parents are supposed to talk freely and in confidence, the conference should lead to a forward looking and long term plan. The parent-student-teacher conference should presume equality amongst the parties. The intention of this paper is to illuminate how the conference can be a way to clarify the process of learning. I intend to do this by showing the practice of four teachers, by making conclusions from their experiences they have made in their practice. The research will be done by qualitative interviews. The paper will show that the interviewed teachers think that they have good documentation and that good documentation before the conference will clarify the development of learning towards the set goals to student and parent.</p><p>Keyword: documentation, goal, individual plan of development, parent-student-teacher conferences</p>

<p>Innan eleverna lämnar grundskolan ska de ha nått upp till de mål som är satta för godkänt i matematik för år 9. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur några skolor i en norrländsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkända i matematik när de går ut grundskolan. De forskningsfrågor jag utgått från är: Hur kan en matematiklärare vid en högstadieskola i en norrländsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkänt i matematik när de lämnar grundskolan? Vad känner matematiklärare vid högstadieskolor i en norrländsk stad inför uppgiften att få alla elever godkända i matematik innan de lämnar grundskolan? För att ta reda på detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklärare, samt en mer kvantitativ enkätundersökning bland matematiklärarna på respektive skola för att få reda på deras känslor. Resultatet visar bl.a. att för att eleverna ska nå upp till de nationella målen krävs det mer resurser. Resurser i form av välutbildade matematiklärare och någon typ av nivågruppering, det krävs också bra stöd från kollegor. För att detta ska gå att genomföra måste politiker och skolledningen våga satsa. I slutändan är det ett politiskt beslut, vilka politiker som får möjlighet att ta beslut har vi var och en i samhället makt över i form av rösträtt.</p>

Temat för uppsatsen är styrprinciper. Det finns ett övergripande behov hos organisationer av en strukturerad styrning. Avsikten med all styrning är att implementera ett företags strategi. Uppsatsen fokuserar på tillämpningen av målstyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur målstyrningen tillämpas inom en inköpsfunktion i ett tillverkningsföretag, där vi intresserar oss för hur övergripande mål och strategi bryts ner och relaterar till inköpsavdelningens mål. De teorier vi har använt oss av i analysen är Ansoffs marknadsmatris i syfte att påvisa diskrepansen i respondernas svar kring den övergripande strategin. Anthony och Govindarjans modell för strategiimplementation används för att belysa den känsla för helheten som krävs för en effektiv styrning. Därefter har modellen S.M.A.R.T tjänat som verktyg när vi studerat hur målen för inköpsavdelningen definieras och formuleras. Uppsatsen baseras på en fallstudie av ett medelstort företag i tillverkningsindustrin. Insamling av primärdata har skett genom personliga intervjuer med öppna frågor. Vi har utifrån våra intervjuer konstaterat att övergripande mål och strategier inte är tydligt kommunicerade. Trots detta kunde vi inte se några tendenser till att det lett till negativa konsekvenser på inköpsavdelningen vi studerat. Tvärtom var det intressant att konstatera hur företaget nått en samsyn kring övergripande mål och strategi. Inköpsavdelningens mål kunde i stor utsträckning kopplas tillbaka till övergripande mål. I likhet med kommunikationen är inte heller målstyrningen inom företaget formaliserad. En generell slutsats vi dragit är att företaget troligtvis skulle tjäna på att tydliggöra och formalisera delar av sin styrning för att hantera den starka tillväxt de nu står inför.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att tolka och förstå hur företag av olika storlek och karaktär arbetar med mål och om dem mäter sina mål. Vi har valt att sätta upp två delsyften för att nå vårt huvudsyfte. Det första delsyftet är att beskriva mål och mätning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som är riktad mot dessa. Detta för att ge läsaren en förståelse för att det finns olika syn på hur företag bör arbeta med mål och mätning. Det andra delsyftet är att beskriva hur 2 tjänsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mål och mätning. För att uppnå huvudsyftet har vi valt att se på ämnet med ett hermeneutiskt synsätt. Vi kompletterar detta synsätt med att använda en kvalitativ ansats. Vi har valt denna ansats då vi kommer att samla in vår information genom fyra intervjuer. I den teoretiska delen förklarar vi de två traditionerna och vilka skillnader som de innebär. MBN-traditionen står för att målen ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda medan MBE-traditionen inte lägger så stor vikt på just detta. Den senare traditionen handlar mer om medarbetarna och deras prestationer. Med den teoretiska bakgrunden så intervjuade vi två produktionsföretag och två tjänsteföretag. Efter den empiriska undersökningen och vår analys har vi kommit fram till att tre av fyra företag såg det som väldigt viktigt att målen skulle vara mätbara men för den sakens skull så följde de inte MBN-traditionen slaviskt. Vi anser att storleken på företaget samt vilken inriktning de har, har stor betydelse för vilken tradition de drar åt.

Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön. Den sociala aspekten av arbetet betyder mycket för individen och är det som tenderar att främst skapa motivation, med förutsättningen att lönen är rättvis. Det kan därför tänkas att både sociala och materiella aspekter av arbetet är med och skapar motivation för HR-personer i arbetet.

Sammanfattning Syftet med denna dokumentstudie av sjutton åtgärdsprogram var att granska hur det som formuleras i åtgärdsprogram kan tolkas med hjälp av diskursanalys. De övergripande frågorna i rapporten var att få en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta målen var utvärderingsbara, och hur utvärderingar skrivs.  Det visade sig att några enstaka uppsatta mål, kan klara de krav på konkretion och exakthet som krävs för att en utvärdering ska vara möjlig. De flesta mål är formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lärt sig då målet är nått och kan därför inte utvärderas. Det som oftast utvärderas i åtgärdsprogrammen är, med några få undantag, eleven och inte de åtgärder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nå de uppsatta målen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling. I ett åtgärdsprogram beskrivs elevens problem i en kontextuell diskurs, i det programmet fanns också ett utvärderingsbart mål.

Innan eleverna lämnar grundskolan ska de ha nått upp till de mål som är satta för godkänt i matematik för år 9. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur några skolor i en norrländsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkända i matematik när de går ut grundskolan. De forskningsfrågor jag utgått från är: Hur kan en matematiklärare vid en högstadieskola i en norrländsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkänt i matematik när de lämnar grundskolan? Vad känner matematiklärare vid högstadieskolor i en norrländsk stad inför uppgiften att få alla elever godkända i matematik innan de lämnar grundskolan? För att ta reda på detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklärare, samt en mer kvantitativ enkätundersökning bland matematiklärarna på respektive skola för att få reda på deras känslor. Resultatet visar bl.a. att för att eleverna ska nå upp till de nationella målen krävs det mer resurser. Resurser i form av välutbildade matematiklärare och någon typ av nivågruppering, det krävs också bra stöd från kollegor. För att detta ska gå att genomföra måste politiker och skolledningen våga satsa. I slutändan är det ett politiskt beslut, vilka politiker som får möjlighet att ta beslut har vi var och en i samhället makt över i form av rösträtt.