<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur väl eleverna når de nationella målen för årskurs 3 i matematik rörande längd och mätning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur stor förståelse eleverna i årskurs 3 och 4 har av längdbegreppet.</p><p>45 elever ur årskurs 3 och 4 deltog i undersökningen som består av enkäter och intervjuer. Två olika modeller har använts för analys av elevernas svar. Den ena är Lowerys modell som innefattar tre faser. Denna modell är inriktad mot vad eleverna kan inom mätning. Den andre är Battistas modell som är uppdelad i tre nivåer och fokuserar på elevers förståelse av längdbegreppet.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att eleverna i årskurs 4 når de uppnåendemål för årskurs 3 som rör jämförelse, uppskattning och mätning av längder. Eleverna i årskurs 3 klarar också av jämförelse och mätning men har svårare för uppskattning av längder.</p><p>Av resultatet framgår även att både eleverna i årskurs 3 och 4 har en del kvar för attuppnå full förståelse för längdbegreppet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i år tre läser en elevnära text, en instruktionstext, en skönlitterär text, samt en faktatext kopplat till de rådande kunskapsmålen för elever i år tre. Vidare ämnar studien undersöka hur långt eleverna har kommit vad det gäller att uppnå flyt i sin läsning. Studien ämnar även belysa elevernas uppfattningar kring nyttan med läsning samt hur eleverna uppger att de går tillväga när de läser. Studien baseras på videoobservationer samt intervjuer av sjutton elever i två olika klasser på två olika skolor.</p><p> </p><p>Vid analysen av resultaten hur elever läser, framstod en bristande kännedom kring texternas uppbyggnad. Eleverna använde sig av en mängd olika strategier för att läsa de olika texterna. Det framkom att samtliga elever utom en klarade att läsa den elevnära texten med flyt. Lite fler än hälften ansågs läsa instruktionstexten samt faktatexten med flyt, och nästan samtliga elever klarade av att läsa den skönlitterära texten med flyt. För att återberätta innehållet i instruktionstexten behövde endast en elev följdfrågor, och vid läsning av faktatexten klarade ett par elever att återberätta innehållet utan följdfrågor. Vid återberättandet av den skönlitterära texten var det endast en som klarade det helt själv.</p><p> </p><p>Vid observationsstillfällena ställdes även frågor kring elevens uppfattning om varför man ska kunna läsa och hur eleverna gör när de själva läser. Svaren eleverna uppgav på frågan kring varför man ska kunna läsa delades in i sex kategorier där de två största kategorierna var för att lära sig saker och för att det är bra att kunna. Svaren på frågan kring hur eleverna gör när de läser delades in i två kategorier och dessa var ljudning samt automatiserad avkodning.</p>

<p>Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.</p><p>Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav två var rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars rektorer hade intervjuats. Valet av intervju- och enkätdeltagare gav ett brett perspektiv som gjorde att vi fick en bild av hur kommunikationen sker genom de tre leden, från förvaltningstjänstemännens till förskolepersonalens nivå.</p><p>I studien framkom att det finns brister i kommunikationen hos Haninge kommun. Det finns stora skillnader mellan hur kommunikationen med fristående respektive kommunala förskolor sker. De fristående står bland annat helt utanför kommunens intranät och e-postsystem vilket gör att en stor del av informationen om kommunens mål och visioner inte når dem. De är istället hänvisade till andra kommunikationskanaler som exempelvis kommunens hemsida där de själva får leta upp den information de söker. De fristående förskolorna bjuds inte heller in till de rektorsmöten som hålls varannan vecka och där förvaltningstjänstemännen och förskolerektorerna deltar. Den så kallade kvalitetsredovisningen där förskolornas resultat mäts i bland annat nöjdhetsenkäter har de fristående först förra året, 2007, fått delta i men då utan den uppföljning kommunen gör med de kommunala förskolorna. De får söka efter och tolka resultaten själva, inget initiativ har tagits av kommunen till att diskutera de respektive förskolornas resultat. Vidare är kommunens kommunikationsvägar flexibla och tjänstemän,</p><p>rektorer och förskolepersonal kan använda de kommunikationsvägar de finner bäst lämpade.</p>

<p>Abstract</p><p>What do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin school</p><p>and what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved the</p><p>goals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in the</p><p>end of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils think</p><p>that space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nursery</p><p>school have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basis</p><p>of what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some more</p><p>developed knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. My</p><p>examination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that they</p><p>have been in school for five years.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Vad lär sig egentligen eleverna i skolan? Vad kan eleverna innan de börjar skolan och vad har</p><p>de för kunskaper när de går ur årskurs 5 och ska ha uppnått målen? Jag valde att intervjua</p><p>några elever som går i slutet av förskoleklassen och några elever som går i slutet av årskurs 5.</p><p>För att begränsa mig valde jag rymden eftersom jag tror att de flesta elever tycker att det är ett</p><p>intressant område. Resultatet av undersökningen blev att eleverna i förskoleklassen har många</p><p>olika tankar och förkunskaper, ofta utifrån vad de själva sett, och att några elever i årskurs 5</p><p>har något mer utvecklade kunskaper medan några elever fortfarande är kvar på förskolenivån i</p><p>sitt kunnande i vissa frågor. Med tanke på att de har gått i skolan i fem år har de enligt min</p><p>undersökning lärt sig förvånansvärt lite.</p>

<p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mål, samt att undersöka om det fanns något samband mellan attityden till målen och optimism. Som avgränsning valdes friidrottare och fotbollsspelare på elitnivå, och sex olika typer av mål. Studien som gjordes var en enkätstudie som analyserades med hjälp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot målen, men att det inte gick att urskilja några mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade även att friidrottarna var mer optimistiska än fotbollsspelarna i avseende på LOT, men att både grupperna hade ett högt medelvärde på testet. Det visade sig även att det inte fanns något samband mellan idrotterna, attityden till målen och optimism.</p></p>

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål.

ECPAT is an organization that existed worldwide in more than 85 countries and focused at the work against Commercial Sexual Exploitation of Children. The concept with this paper was to see how well ECPAT worked to try to achieve their goals and how organizational structure, distribution and PR work appeared. Literature review was used as a method to create a deep insight of how ECPAT looked at the global commercial sexual exploitation of children that existed. We found that ECPAT had continuous goals which was constantly present and that they never could be fulfilled. ECPATs goals and results could never be seen as something that was definitive, but it was under continuous development that continued throughout different eras.

Organisation har i många fall definierats som målinriktat samarbete mellan människor. Dessa mål kräver strategier, men studier visar på att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie är att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mål, men även hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnå dessa mål. Tidigare forskning menar att organisationers mål inte kan vara formulerade godtyckligt, och de måste vara formulerade i förhållande till omvärldssituationer. Tydlighet i mål leder till att människor riktar uppmärksamheten, men också att ansträngningarna tenderar att förlängas i och med tydliga mål. Forskning visar också på att de mål som HR ska arbeta efter bör vara samstämmiga med den affärsstrategi som organisationen övergripande har. För att förstå skeenden och hur organisationen arbetar mot mål kommer den här studien även att analyseras utifrån organisationsstrukturen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor på ett företags HR- funktion, har tillsammans med skriftliga källor, legat till grund för empiri. Resultatet visar på att det finns tre olika nivåer av mål som den aktuella HR- funktionen har att arbeta mot. Dessa är mål i organisationen, HR- fokus och projektmål. Organisationens övergripande mål ter sig otydliga varpå HR- målen i den aktuella organisationen inte baserar sig på dessa, utan snarare på behov som uppkommer i organisationen. Vidare visar resultatet att samarbetet inom organisationen kan stärkas då funktioner tenderar att arbeta mot varandra, med samma saker eller att flera parter släpper arbetsuppgifter då andra förväntas arbeta med dessa. Kommunikationen i organisationen upplevs som bra, men från ledningens håll är den allmän och övergripande, vilket leder till att medarbetarna inte känner sig som en del av en större helhet. Teorier visar på att medarbetarnas agerande kan vara uttryck för hur organisationen är utformad. Den aktuella organisationen är en matrisorganisation och matrisorganisationer tenderar att ha felriktade eller motstridiga mål och problem i att synkronisera arbetsuppgifter.

Sammanfattning Titel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer  Författare: Agneta Ekelund Handledare: Marita Blomkvist Nyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun. Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch?  Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98). Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument.  Empiri: Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker. Analys: I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser.  Slutsatser: Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.