Syftet med vår undersökning är att undersöka hur invandrare beskriver sina upplevelser under sina första år i den svenska skolan. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra elever, fyra lärare samt fem föräldrar. Studien utgår från följande fråga:  Hur integreras eleverna med utländsk bakgrund i den svenska skolan?  Hur bidrar läraren till att elever med utländsk bakgrund ska få en bra integration?  Hur hjälper föräldrar sina barn att integreras i den svenska skolan? Resultaten från undersökningen visar att elever med utländsk bakgrund har skilda upplevelser från integration i svenska skolan. Några elever och föräldrar ansett det var enkelt och andra betydligt svårare. Skillnaden mellan de elever och föräldrar vi intervjuade är att vissa accepterade det nya landet och kulturen ganska omgående då de började i skolan, medan de andra hade svårare att acceptera det nya landet. För dem som var positiva, gick språket enklare att lära sig och det gjorde att eleven fick en bättre integration i skolan. Däremot för eleverna som beskrev sin integration lite svårare, tog det längre tid att acceptera det nya landet och på så sätt tog det även längre tid att behärska det svenska språket och alla andra viktiga aspekter i skolan som t.ex. mat, regler och schema.

Studiens syfte är att undersöka målsättning och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv hos biologilärare och RFSU:s Vägvisare. RFSU:s Vägvisare är ett metodmaterial för lärare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mångkultur avgränsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet. Resultatet av vår studie visade på att lärarna endast tog hänsyn till mångkultur i vissa fall. I jämförelsen mellan lärarna och RFSU:s Vägvisare framkom det, att de till viss del hade samma målsättningar och arbetmetoder, men överlag tar RFSU:s Vägvisare större hänsyn till mångfalden i klassrummet.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor. Metod Till denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen. Resultat De viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven. En lärare och en rektor från samma skola anser att man skall titta på helheten av elevernas förmågor och betygsätta det, specifika moment som simning behöver inte påverka hela betyget. Vidare framkom att samtliga skolor ger eleverna bra möjligheter att både lära sig simma och att utveckla sin simförmåga. Det är den enskilda skolans ramfaktorer som kan påverka simundervisningen negativt. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att alla undersökta skolor har hittat strategier för att undervisa i simning på mångkulturella skolor, trots de svårigheter som kan uppkomma vid planering och organisering av undervisningen. I jämförelse med idrottslärare ur tidigare studier anser vi att respondenterna i denna studie har stor förståelse för elever med utländsk bakgrund och de försöker bedriva en undervisning där alla får möjlighet att uppnå kunskapskravet A-E i simmomentet. / Summary Aim and Questions The purpose of this study is to deepen knowledge of wich strategies teachers and principals working in four multicultural schools are using to not discriminate pupils that recognize the religion of Islam. We then needed to know following questions: How teachers and principals look at the importance of swimming education? How do schools work with students who do not achieve the goal in the aspect of swimming in physical education? How do teachers and principals perceive pupils and parents attitude towards the subject swimming? Method The present study was a qualitative approach as a method. Five teachers and three principals from four schools in the Stockholm area were interviewed. The selection came to be strategic when respondents that were selected, worked in multicultural schools. Pierre Bourdieu's cultural sociology perspective and his theoretical concepts of habitus, capital and field has been used for the analysis of the data collection. Results The key findings that emerged from this study is that both teachers and principals recognize swimming ability a great value, they also think the swimming torque are a must in the curriculum. A teacher and a headmaster of the school believe that teachers should look at the big picture of students' abilities and rate it, specific elements such as swimming does not affect the whole PE grade. It was also found that all schools give pupils good opportunities to both learn to swim and to develop their swimming ability. It is the individual schools frame factors that may affect the swimming education negatively. Conclusion The conclusion of this study is that all surveyed schools have found strategies to teach swimming in multicultural schools, despite the difficulties that may arise when planning and organizing of the teaching. In comparison to PE teachers from previous studies, we believe that the respondents in this study have great understanding for students of foreign origin and they are trying to pursue an education in which everyone has the opportunity to obtain knowledge requirement A-E in the swimming torque.

Tidigare forskning har visat att barn har lättare att ta till sig ett nytt språk när de redan finner trygghet i sitt modersmål. Under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsätt när det gäller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmålsstöd i förskolan. Därav väcktes ett intresse för vår studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt läroplanen skall alla barn erbjudas modersmålsstöd vilket vi lutar oss tillbaka på i den här studien, då det är läroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger. Genom att göra observationer där vi tittade på hur en verksamhet fungerar där majoriteten av barnen är flerspråkiga har vi kunnat samla på oss material för en analys kring modersmålsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att främja barnens flera språk. I analysen har vi framställt den data vi har fått fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet. Vidare i diskussionen tar vi ställning till vad vi personligen anser kring det vi har sett och det har väckt nya frågor för eventuell vidare forskning kring ämnet.

<p>Syftet med vår undersökning är att undersöka hur invandrare beskriver sina upplevelser under sina första år i den svenska skolan. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra</p><p>elever, fyra lärare samt fem föräldrar.</p><p>Studien utgår från följande fråga:</p><p> Hur integreras eleverna med utländsk bakgrund i den svenska skolan?</p><p> Hur bidrar läraren till att elever med utländsk bakgrund ska få en bra integration?</p><p> Hur hjälper föräldrar sina barn att integreras i den svenska skolan?</p><p>Resultaten från undersökningen visar att elever med utländsk bakgrund har skilda upplevelser från integration i svenska skolan. Några elever och föräldrar ansett det var enkelt och andra betydligt svårare. Skillnaden mellan de elever och föräldrar vi intervjuade är att vissa accepterade det nya landet och kulturen ganska omgående då de började i skolan, medan de andra hade svårare att acceptera det nya landet. För dem som var positiva, gick språket enklare att lära sig och det gjorde att eleven fick en bättre integration i skolan. Däremot för eleverna som beskrev sin integration lite svårare, tog det längre tid att acceptera det nya landet och på så sätt tog det även längre tid att behärska det svenska språket och alla andra viktiga aspekter i skolan som t.ex. mat, regler och schema.</p>

Detta är ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrån ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med människor som på olika sätt är med och skapar detta sociala närverk och som alla kunde berätta om dess olika beståndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrån en förståelse om att de aktiviteter som ingår i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förståelse för hur verkningsfulla aktiviteterna är gällande social integration. Det synliggjorde vad streetdance har för betydelse för vissa människor i ett sekulärt och mångkulturellt samhälle.

Studiens syfte är att skapa insyn i hur pedagoger arbetar med att främja mångkultur i förskolans verksamheter. Förutom detta syftar studien på att undersöka vilken inställning pedagoger har till arbetet med mångkulturalism. Det är en kvalitativ studie som är baserad på fem intervjuer med pedagoger inom förskolans verksamheter, vilka tillsammans med litteratur inom ämnet utgör grunden för undersökningen. Studien visar på att pedagoger inom förskolan anser att det är av stor vikt att främja mångkultur i förskolan. De menar att det är berikande för barnen, att det positivt påverkar deras värdegrund då det lär dem att se alla människors lika värde. Vidare visar studien på att det finns skillnader bland hur olika förskolor arbetar med mångkulturalism, men att det finns genomgående likheter i det praktiska arbetet vad gäller att ta tillvara på barnens olika erfarenheter och kunskaper om sina respektive hemländer och kulturer. Studien visar även på att arbetet med mångkultur i förskolan i viss grad påverkas av huruvida verksamheterna har barn med olika kulturella bakgrunder eller ej. Inom de verksamheter där de saknas barn med olika bakgrunder upplevde pedagogerna att det mångkulturella arbetet motsvarade underlaget och därmed antingen saknades eller fanns i mindre utsträckning. Studiens slutsats är att mångkultur inom förskolan är ett område som behöver vidareutvecklas och förtydligas för att samtliga förskolor - oavsett hur det mångkulturella underlaget ser ut i barngrupperna - på ett tydligare sätt skall arbeta med mångkulturalism.

The purpose of the study is to explore preschool teachers experiences of how immigrant parents become involved in the preschool activities and how their linguistic and cultural background appears in relation to participation.The survey was conducted through individual interviews with eight preschool teachers working in various multicultural preeschools. The results of this survey shows that the preschool teachers perceive that parents with different cultural and linguistic backgrounds are reluctant to participate in various forms of cooperation, such as parent meetings. Preschool teachers believe that the lack of parental participation depends on the parents linguistic and cultural backgrounds, such as different approaches to understand the pre-school educational activity or the view of parenting, and other things such as language difficulties. Another result reveals also a great lack of written methods, because teachers sometimes face difficult dilemmas. To seek itself the right approach in a current situation can be both difficult and time consuming, therefore, the preschool teachers wish that there were already complete methods for use.

Sverige anno 2014 är ett land tydligt påverkat av globalisering och mångkultur, där människor från alla världens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna på en svensk arbetsplats, med tydlig mångkulturell prägel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning är en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt två av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. Då organisationen där arbetet sker i sig har möjlighet att på olika sätt påverka de anställdas beteende så fokuserade vi även på denna aspekt för att få en heltäckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsättningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom såväl kvalitativa intervjuer som observationer i fältet, analyserades med hjälp av begrepp och teorier från Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989). Resultatet från studien visade att det fortfarande fanns ett stort behov av samarbete trots organisationens rigida och individuella arbetsuppdelning. Studiens huvudsakliga resultatet bestod dock i de tre huvudsakliga faktorer som respondenterna menar är en förutsättning för samarbete på arbetsplatsen. Dessa tre faktorer var tydlig och bra kommunikation, tillhörighet till sina kollegor och förmåga att anpassa sitt beteende och agera flexibelt. Samtliga faktorer hade tydlig koppling till det mångkulturella klimatet på arbetsplatsen, vilket innebar både fördelar och potentiella utmaningar.