Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

För att kunna analysera hur kulturella uppfattningar syns i medierapporteringen har jag valt att göra en jämförande studie, och frågat mig hur rapporteras det kring vad som i svensk media kommit att kallas ”Skjutningarna i Malmö”, i svensk respektive internationell media?.

I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jämförts med avseende på de demografiska variablerna migration, fruktsamhet, dödlighet, ålder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsområde mellan år 2010 till 2035, utifrån dels ett lågt scenario där utgångspunkten varit antaganden kring låg fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsområden skrevs fram individuellt utifrån scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhålla köns- och åldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsområdenas befolkningar kommer att åldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invånare i 65+-åldern än de övriga utifrån både medelscenariot och det höga. Storstockholm förväntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar från år 2010. Stormalmö kommer utifrån samtliga scenarier ha en större andel av sin befolkning inom 0-19-årsåldern, men vad gäller befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) är skillnaderna små mellan storstadsområdena. Storgöteborg antas ha högsta antal döda per 1000 invånare för intervallet 2030-2035, medan Storstockholm antas få det lägsta värdet för samma intervall. Befolkningsutvecklingen kommer enligt framskrivningarna vara mycket omfattande för samtliga storstadsområden. Enligt medelscenariot antas Storstockholms befolkning öka med 31,3 % till 2,67 miljoner, Storgöteborgs med 24,3% till 1,15 miljoner och Stormalmös med 31,2 % till 860 000. Storgöteborg förväntas därmed ha lägst befolkningsökning, vilket beror på det begränsade flyttningsöverskottet i jämförelse med de övriga storstadsområdena. Storstockholms

In 1817 the then fourteen-year old bank - Malmö diskont - was subjected to a bank run and the bank closed. At the time, Malmö diskont was one of three privately owned commercial banks. All three had to close as bank runs occurred on the other two banks as well. Thus, these banks, with their roots in the 18th century disappeared with noticeable economic repercussions. Although Sweden had a large non-bank credit market, consisting of merchants and private bankers, it took a long time to restore confidence in privately owned commercial banks. The purpose of this Ph.D. thesis - Malmö diskont, an institutional analysis of a banking crisis - is to increase the knowledge about the banking crisis in Sweden in 1817. The research question is: “Why did Malmö diskont go under?” Institutional theory has been used as a tool to arrive at the answer. The basic assumption is that institutions both set the limits for individuals‟ actions and sometimes direct them towards actions. The results have been arrived at by mapping the existing institutional framework and analyze how it interacted with the Malmö diskont management. The conclusion is that the banking crisis evolved in two stages. The first stage was that the financial position of Malmö diskont became untenable in the interaction between institutions and actors. The thesis describes how the crisis developed. Malmö diskont was beyond hope of survival in 1817. It was not only a matter of a liquidity squeeze. New equity and a bail-out were needed for survival, as well as a restructuring of the institutional structure for survival. The second stage occurred when the financial position became clear for the government. The same support procedure was initially followed as in earlier liquidity crises for the discount banks. However, the institutional framework was over-ridden by an actor - the government, led by the crown prince – who did not pursue the rescue operation with the same determination as in earlier crises and Malmö diskont was allowed to fall. / QC 20110927

Konkurrensen och vakansgraden på kontorsmarknaden i Malmö är idag hög. Hyresvärdar behöver anpassa lokaler efter hyresgästernas behov i stor utsträckning. Genom att identifiera faktorer som påverkar kontorsvalet för företag verksamma i Malmö kan hyresvärdar matcha ihop en tom lokal med en potentiell hyresgäst på ett mer effektivt sätt och således minska vakansgraden. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av kontorslokal för företag verksamma i Malmö samt undersöka om det skiljer sig mellan olika branscher. Metoden som användes för att uppnå syftet var kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. Den kvantitativa metoden genomfördes med en enkätundersökning som skickades till relevanta företag inom Malmö, 75 personer svarade på enkäten. Den kvalitativa forskningsansatsen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i omlokaliseringsprocesser för företag i Malmö. För att jämföra resultatet har medelvärde, median och standardavvikelse tagits fram. Värdena har sedan använts för att jämföra vikten av olika faktorer samt se skillnader mellan branscher. För att säkerställa skillnader i medelvärdet har hypotesprövningar gjorts. Studien visar att respondenterna i enkät- och intervjuundersökningen värdesätter liknande faktorer men att det finns viss skillnad mellan branscher.

This paper intends to examine how two newspapers, one local and one national newspaper, reported the gang-related homicides in Malmo in 2011, and compares these two news reports to see if there are any similarities and differences. Another aspect of this study is to elucidate how these two newspapers constitute Malmo as a city.Fairclough’s critical discourse analysis is applied in this study, where I analyze the two newspapers’ news coverage based on their content. The content is analyzed by studying the text’s vocabulary, grammar, cohesion, structure, transitivity and modality.One similarity is the use of objective modalities, where both newspapers have a tendency to make interpretations and speculations as fact. Another similarity is that both Sydsvenskan and Dagens Nyheter make use of repetitive words and sentences, which aims to highlight the message that Malmo is an unsafe city as well as to attract the reader’s attention.

Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstå inom föreningslivet i städer med en mångfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste årtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city där klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. Frågeställningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats är: Hur är fördelningen av samhällsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet är mellan samhällsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frågor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv där teorier från Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att på grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv. Idrotter som traditionellt visat sig vara attraktiva för de i högre samhällsklasser har blivit lokaliserade i rika stadsdelar. Samma mönster finns för de idrotter som traditionellt visat sig vara attraktiva för de lägre samhällsklasserna som har kommit till att lokaliseras i mindre välställda stadsdelar. Resultaten visar även att föreningsidrottande är kopplat till inkomst och utbildningsnivå vilket innebär att deltagandet i föreningsidrotten i Malmö inte är lika för alla. / This study was made to highlight the problems that can occur in club sports in urban areas with a diverse population. Malmö has during the past decades evolved into what is called a dual-city where the gap between the rich and the poor in the city become increased. The research questions were: How is the distribution of social classes in Malmö? Are there differences in how sports activities are used between social classes? Are there differences in the supply of sport activities between the different districts in Malmö? These questions have been answered through a sociological perspective in which theories of Bourdieu has been dominant. The results show that because of the wide gaps between rich and poor neighborhoods in Malmö, Malmö today have a divided sports club environment. Sports that have traditionally proven to be attractive for those in higher social classes have been located in wealthy neighborhoods. The same pattern exists for the sports that have traditionally proven to be attractive for the lower classes that have come to be located in less prosperous neighborhoods. The results also show that the club sport is linked to income and education level, which means that participation in organized sport in Malmö is not the same for everyone.

No description available.

Begreppet hållbar utveckling innefattar flera delar som påverkas stort av de val som människor gör till vardags. Nedskräpning har flera negativa konsekvenser socialt, ekonomiskt samt ekologiskt, därför är det viktigt att kunskaper kring hur man kan påverka människors benägenhet till att kasta sitt skräp på marken istället för en soptunna prioriteras. Denna uppsats syftar till att testa hur nudging kan tillämpas i Malmö genom tre olika experiment. Uppsatsens tre experiment har utförts i Pildammsparken och använder gröna fotavtryck i riktning mot en soptunna respektive en hundlatrin som en form av nudging för att öka förbipasserande människors benägenhet att kasta sitt skräp i soptunnan. Resultaten visade på både en ökning av avfallet som kastades i hundlatrinen samt en ökning av nedskräpningen vid utdelandet av godisbitar. Enligt denna uppsats resultat hade de gröna fotavtrycken inte någon effekt på människors benägenhet att kasta sitt skräp. / Sustainable development is a concept which is built upon different dimensions. These dimensions (ecological, social and economic) are all pressing when it comes to the issue of littering, which partly is the research subject of this paper. Due to the already established knowledge about the negative effects of littering, we have used a concept from behavioral science called “nudging”. The purpose of this paper is to test if nudging can be applied in Malmö successfully by doing three types of experiments involving littering. Green foot prints, in the direction of trash cans and a dog waste container in a park in Malmö, were the independent variable of the experiments. The aim of the footprints was to increase the probability of people throwing garbage in trash cans, instead of on the ground. In one experiment an increase in the weight of waste was found concerning the dog waste container but an increase in litter in the other experiment was also found. With opposing results like these we can only conclude that this form of nudging might not be an efficient method to reduce littering in parks in Malmö.