Bakgrund: Årligen drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer och ca 1500 avlider. Den ökade andelen bröstcancerfall har lett till att kvinnorna idag erbjuds mammografiska hälsokontroller. Fördelen med mammografin är att tumören kan upptäckas redan som liten, innan den har hunnit sprida sig i resten av kroppen. Behandlingen kan då påbörjas i ett tidigt stadium. En del kvinnor upplever att undersökningen framkallar oro. Inom röntgensjuksköterskeprofessionen är det därför viktigt att få kunskap om kvinnornas upplevelser, för att kunna skapa förutsättningar för ett välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för kvinnors upplevelser av mammografiska hälsokontroller. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio olika vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa. Sökningen gjordes i vårdvetenskapliga databaser, med sökord som passade syftet med studien och problemformuleringen. I analysprocessen jämfördes likheter och skillnader, därefter kunde resultatet visas utifrån fem olika huvudkategorier. Resultat: Röntgenpersonalen hade en viktig roll inom mammografin, både när det gällde bemötande och kompetens. Samhället och sjukvården påverkade kvinnornas attityd gentemot mammografin, vilket även faktorer som tekniken, informationen samt kvinnans egen hälsoupplevelse gjorde. Slutsats: För att förbättra kvinnornas upplevelse av mammografin krävs förändringar i bemötande och teknik från både sjukvården och samhället, detta för att öka förutsättningen till ett välbefinnande.

Bakgrund: I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll. Metod: Studien var av deskriptiv design med en kvantitativ och kvalitativ ansats. Kallelser som skickas till kvinnor inför sin mammografi som hälsokontroll, samlades in från alla mammografimottagningarna i Sverige som bedriver mammografi som hälsokontroll. Resultat: Studien visade tydligt att de allra flesta kallelser som skickas till kvinnor i Sverige inför mammografi som hälsokontroll saknade information som beskriver både för- och nackdelar med mammografiscreening. De flesta kvinnor i Sverige får allmän information och till viss del information som betonar fördelarna med mammografiscreening. Beträffande nackdelar med mammografi som hälsokontroll saknades den informationen i de allra flesta kallelser. Slutsats: De flesta kvinnorna i Sverige får inte relevant evidensbaserad information inför sin mammografi som hälsokontroll.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger. Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen. De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 – 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år. Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den. När patienterna väl har klarat sig över den tröskeln går resten av processen smidigt för de flesta, även om det förekommer undantag från den regeln. Personalen som arbetar på kliniken var till en början väldigt skeptiska till terminalernas intåg, men under utvärderingsperioderna upptäcktes flera fördelar jämfört med en traditionell reception. En del av uppgifterna som utförs i receptionen kan i dagsläget inte utföras av en terminal. Terminalerna kan därför inte ersätta receptionen, utan snarare fungera som ett komplement och en avlastning.

Introduktion: Mammografiscreening är i dagsläget förstahandsmetoden för att undersöka kvinnor i förebyggande syfte för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede och därefter kunna starta behandling i ett så tidigt skede som möjligt. Utvecklingen inom radiografi går snabbt framåt och det kommer hela tiden nya metoder som gör det lättare att ställa säkrare diagnoser och att spara både resurser och tid. Automatiserat bröstultraljud (ABUS) är ett exempel på hur tekniken inom radiografi har gått framåt och underlättar och förbättrar bröstcancerdiagnostik som ett komplement till bildtagning, och inte minst hjälper till att minska antalet falsktpositiva besked, väntetider och antalet återkallade patienter. En återkallelse kan uppfattas av kvinnorna som en indikation på bröstcancer och leder till oro och ångest, vilket skulle kunna undvikas med integration av ABUS-teknik i samband med bildtagning. Syfte: Att beskriva antal och väntetid för kompletterande undersökningar med ultraljud efter mammografiundersökning på en mammografienhet i Sverige. Metod: En retrospektivkvantitativ studie utfördes med data inom ett givet tidsintervall som hämtades från en digital patientlista där samtliga patienter återkallats för kompletterande undersökning efter bildtagning. Studien genomfördes på ett mellanstort sjukhus i mellersta Sverige. Resultat:Studiens resultat visade att en övervägande del av patienterna efter bildtagning blivit återkallade för kompletterande undersökningar för att få en säkrare diagnos. En stor del av de återkallade patienterna friskförklarades utan andra åtgärder än ultraljud och tillhörande klinisk undersökning, vilket kan tyda på att ett automatiserat ultraljud (ABUS) i direkt samband med undersökningen skulle kunna undvika många återkallelser. Slutsats: Med en ultraljudsundersökning i direkt anslutning till bildtagningen ges möjlighet att undvika onödiga återkallelser. Patienten slipper också väntetiden mellan bildtagning och uppföljande ultraljud och oron som detta innebär. En undersökning med ABUS behöver ej utföras av radiolog utan kan utföras av sjuksköterska/röntgensjuksköterska.

Abstrakt  Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. I Sverige ställs ungefär 61 000 cancerdiagnoser hos kvinnor varje år. I Afrika söder om Sahara är bröstcancer den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor och är den vanligaste orsaken till cancerdöd. Syftet med denna studie är att sammanställa kvinnors kunskap om bröstcancerscreening i subsahariska Afrika. Metod: En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 15 studier som granskades och analyserades. Resultatet visade att de kvinnor som deltog i studierna hade brist på kunskap om olika metoder av bröstcancerscreening. Medvetenhet, livssituation och om de fått information om bröstcancerscreening var några av de faktorer som påverkade kunskapsnivån på deltagarna.Slutsats:  Denna kunskapsöversikt kan bidra till ökad insikt i rutiner, kultur och de hinder som kvinnor i subsahariska Afrika möter, som inte har tillgång till samma screeningmetoder och mammografi som här i Sverige. Det finns därför ett behov för ökad medvetenhet bland sjuksköterskor i Sverige att veta att patienter man stöter på inom vården kan ha olika kunskapsnivåer. Vårt interventioner är att satsa på utbildning för blivande och nuvarande sjuksköterskor i hur kunskapsnivåer kan se ut, detta för att främja dessa kvinnors hälsa.

No description available.

Bakgrund I Sverige ökar antalet insjuknanden i bröstcancer årligen. Diagnostisering med hjälp av mammografi och självundersökning bidrar till tidig upptäckt av cancertumörer vilket ger bättre prognos. För att alla kvinnor ska självundersöka brösten och gå på erbjuden mammografi är kunskap om bröstcancer en god förutsättning. Syfte Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka kvinnors kunskap om bröstcancer och självundersökning av brösten. Syftet var också att undersöka huruvida sådan kunskap skiljer sig mellan kvinnor i och utanför det nationella screeningsprogrammet för bröstcancer samt huruvida det finns en skillnad i förekomst av självundersökning. Hänsyn togs även till de eventuella faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor som kan ha en inverkan på resultatet. Metod En empirisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamling genomfördes via enkäter, vilka besvarades av 130 kvinnliga deltagare. Enkäterna syftade till att undersöka kvinnornas vanor kring självundersökning och mammografi, demografisk bakgrund samt kunskap om bröstcancer. Resultat Resultatet av kunskapstestet visar att kvinnor har god kunskap om bröstcancer och självundersökning då över 80% av kvinnorna svarade rätt på 10 av 14 frågor. En signifikant skillnad i kunskapen mellan de två grupperna kunde ses i en fråga. Fler kvinnor i screeninggruppen än utanför screeninggruppen som utfört självundersökning av brösten. Flera faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor hade en påverkan på kunskapen. Slutsats Kunskapen om bröstcancer bland deltagarna i studien var god. Kunskapen mellan kvinnor i och utanför screeningprogrammet skilde sig i få områden. Förekomsten av självundersökning var högre av kvinnor som erhållit undervisning från skola och/eller sjukvård. Därav behövs fortsatt utbildning inom det aktuella området för att främja kvinnors hälsa. / Background In Sweden and the number of breast cancer diagnosis is increasing annually. Diagnosis using mammography and breast self-examination contributes to the early detection of cancerous tumors, which gives a better prognosis. In order to get all women to self-examine their breasts and to get the offered mammography, knowledge about breast cancer is a good precondition. Aim The purpose of this research study was to investigate women's knowledge about breast health and breast self-examination. The aim was also to investigate whether such knowledge differ between women in and outside the national screening program for breast cancer and whether there is a difference in the incidence of self- examination. Consideration was also taken of the potential factors in the women's background and habits that may have an impact on earnings. Methods An empirical study with a quantitative approach. Data collection was conducted through questionnaires, which were answered by an amount of 130 female participants. The questionnaires aimed to investigate women's habits related to self- examination and mammography, demographic background and knowledge of breast cancer. Results The results of the knowledge test shows that women have a good knowledge about breast cancer and self-examination, since over 80% of women answered correctly in 10 out of 14 questions. A significant difference in knowledge between the two groups was seen in a query. There were more women in the screening group than in the non-screening group who performed breast self-examination. Several factors in women's history and habits had an influence on their knowledge. Conclusion Knowledge about breast health among the study participants was overall good. The knowledge among women in and outside the screening program differed in few areas. The prevalence of self-examination was higher among women who received instruction from school and/or medical care. Therefore continued education within the area is necessary in order to promote women's health.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerform som drabbar kvinnor, tidig upptäckt är en viktig del för en ökad överlevnad i sjukdomen. Variationer i kunskap och utbildning gällande bröstcancer samt attityder kring undersökningsmetoder tenderar att påverka kvinnors tolkning av symptom och deras beslut att söka eller delta i screening/vård. Syfte: Att beskriva kunskaper om bröstcancer och attityder kring mammografiundersökning och självundersökning av bröst hos kvinnor med olika kulturell bakgrund som är bosatta i Sverige. Design: En kvalitativ studie med intervjumetodik. Metod: Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Ett strategiskt urval med snöbollsurval användes. Tolv kvinnor i åldersspannet 35-65 år som härstammade från olika asiatiska- och afrikanska länder deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna beskrev att de hade goda allmänna kunskaper om bröstcancer, vilket var mer än den kunskap de hade med sig från sina hemländer. Resultatet gällande attityder till mammografiundersökning och självundersökning visade på att kvinnorna ansåg det viktigt att delta i screeningprogram och att utföra självundersökning men att det inte varit så när de först kommit till Sverige. Kulturella uppfattningar som framkom i studien var att det skulle innebära rädsla för kvinnan att dra skam över sin familj, att sjukdomen i vissa kulturer upplevdes som smittsam samt det kunde upplevas lite som tabu att prata om den egna kroppen.  Slutsats: Det finns fortfarande ett kunskapsbehov kring bröstcancer bland kvinnor med icke europeisk härkomst. Ökad medvetenhet kring bröstcancer hos kvinnor, deras kunskapsnivåer om bland annat självundersökning av bröst kan användas för att uppnå målet med tidig upptäckt av sjukdomen. / Introduction: Breastcancer is the most common type of cancer among women, early detection is important for an increased survival of the desease. Variations in knowledge and education about breastcancer and attitudes towards screeningmethods seem to influate womens perceptions about symthoms and decisions to contact healthcare providers or participate in screening-programmes. Objective: To describe the knowledge about breast cancer and attitudes about mammography and self-breast-examination in women with different cultural backgrounds living in Sweden. Design: A qualitative study using interview methods. Method: The study was conducted by using semi-structured interviews with open-ended questions. A strategic selection of snowball sampling was used. Twelve women in the age range 35-65 years descended from different Asian- and African countries participated in the study. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: The majority of women described that they had good general knowledge about breastcancer, which was more than the knowledge they had brought from their homelands. The results regarding attitudes toward mammography screening and self-examination showed that the women considered it important to participate in screening programs and to perform self-examination but that it might not have been like that when they first came to Sweden. Cultural beliefs that emerged from the study was such that it would mean the fear of an affected woman to shame her family, that the disease in some cultures was seen as contagious, and it could seem somewhat taboo to talk about their own body. Conclusion: There is still a need for knowledge about breast cancer among women with non-European descent. Increased awareness of breast cancer in women, their levels of knowledge about including self-breast-examination can be used to achieve the goal of early detection of the disease.

Detta arbete handlar om ett färskt område inom radiografin nämligen användandet av nanopartiklar som kontrastmedel. Det är vanligt förekommande att det används kontrastmedel inom radiografin, men de kontrastmedel som idag används är oftast inte helt riskfria. Det har gjorts många studier på senare år med nya typer av kontrastmedel som använder sig utav nanoteknologi vid framställningen. Vissa av de nya kontrastmedlen kan vara till nytta för flera olika typer av bröstundersökningar. Radiografiska bröstundersökningar görs dels för att hitta men även för att utesluta bröstcancer. Inom radiografi kan flera modaliteter användas för bröstundersökningar, men det vanligaste och viktigaste är mammografi. Syftet med denna studie är att undersöka vilka nanopartiklar som kan användas som kontrastmedel vid olika typer av radiografiska undersökningar av bröstvävnad och som metod valdes en systematisk litteraturstudie. Majoriteten av de sjutton artiklarna som studien baseras på är maximalt tre år gamla, vilket ger en väldigt aktuell inblick i ämnet. Resultatet visar på att de tolv nanopartiklar som redovisas alla baseras på något metalliskt ämne och samtliga bidrar till att ge god kontrastökning i bilderna. De flesta artiklarna som ingår i denna studie har inriktat sig mot undersökning av tumörvävnad eller lymfkörtlar, men det finns även forskning som riktar sig mot screening.

Bröstcancer är ett stort hälsoproblem och den vanligaste cancertypen hos kvinnor. De Europeiska riktlinjerna rekommenderar ett deltagande vid mammografiscreening på 70% för att se en signifikant minskning i bröstcancer mortaliteten. Syftet med denna studie var att belysa vilka orsaker som påverkar deltagandet vid en mammografiscreening. Författarna har gjort en litteraturstudie och använde sig av en databas vid sökningen av vetenskapliga artiklar, med sökord och sökkriterier. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt CASP med eget poängsystem. Dataanalys gjordes med en kvalitativ innehållsanalys där författarna följde riktlinjer från två olika källor. Arbetet har följt ett etiskt förhållningssätt. Resultatet visar fem kategorier som redovisar kvinnors olika anledningar till deltagande eller icke-deltagande. Dessa var fysiska och emotionella upplevelser av en mammografiundersökning, kännedom om och nyttan med mammografiundersökning och bröstcancer, påverkan från närstående och personal, sociodemografisk påverkan, individuella personliga barriärer. Arbetets slutsats påvisade blandade orsaker, då kvinnors erfarenheter är unika. Röntgensjuksköterskan måste därmed vara medveten och påläst på olika situationer vid bemötande, för att förstå hur kvinnorna påverkas och deras begränsningar. Detta inkluderar en förbättring av hälsokontrollerna såsom spridning av information kring bröstcancer och screening. Författarna hoppas att arbetet kommer leda till vidare forskning inom ämnesområdet för att öka deltagar-statistiken och därmed minska bröstcancer mortaliteten.