<p>Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.</p>

<p>Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter. Studien visar på att de skillnader som finns i stiluttryck mellan grupperna samt hur de iscensätter maskulinitet har att göra med vilket värde de ger dessa två faktorer. Medan utseendet hos killarna från handbollsprofilen värderas högt på olika sätt diskuteras det knappt hos den andra gruppen. En liknande skillnad i värde finns det i vikten och inställningen till skolan där killarna från Naturkunskap och matematikprofilen värdesätter skolan utifrån deras tro på utbildning så anser den andra gruppen att skolan mer eller mindre är ett hinder för deras utövande av handboll. Det visar sig att det finns skillnader i hemmiljöerna mellan de två grupperna som bland annat kan ses som en förklaring till den skillnad som vi får se i uppsatsen.</p>

<p>Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet. Studien har även visat att respondenterna fått ett positivt bemötande inför pappaledigheten från familj, vänner, arbetskamrater samt chef. Även från arbetsplatsen har det varit positivt bemötande, till motsats av vad en del av tidigare forskning visat. Att levnadssättet, framför allt fritiden, ändrats var något som respondenterna påpekade men att det inte var något de klagade på.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.</p>

<p>I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. </p><p>Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie. Vi frågar oss om det praktiska genusarbetet bidrar till att vidga maskulinitetsbegreppet och därigenom i förlängningen även bidra till ett mer jämställt samhälle. Syftet med studien är därför att undersöka vilka meningsskapande beskrivningar, diskurser, om maskulinitet som artikuleras, fixeras och normaliseras i de givna dokumenten. Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är ett urval av kommunala jämställdhetsdokument för skolorna i Halmstad kommun. De är alla dokument som på något sätt använts i det praktiska genusarbetet för en mer jämställd skola. </p><p>R.W. Connells maskulinitetsteori om de multipla maskulinitetsidentiteterna har utgjort den genusteoretiska basen för vår uppsats då vi, liksom Connell, anser att maskulinitet inte är något enkelspårigt och på förhand givet. Även Marie Norbergs syn på maskulinitet har inspirerat vår studie. Den metod (och teori) som används för vår analys utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys. Mer specifikt är det hans tredimensionella analysmodell som har anammats och vidareutvecklats för att bättre passa vårt syfte. Metoden har en central roll för denna uppsats. </p><p>Vad vi fann i vårt resultat är inte bara att en smal och stereotyp maskulinitet ständigt kopplas till kategorin pojkar i de analyserade dokumenten. Vi fann också att kategorin pojkar återkommande och frekvent återfinns i negativa sammanhang och i negativa berättelser. Vi ser framförallt två problem med det genusarbete som kommit till uttryck i de analyserade dokumenten. Det första är den stereotypa och smala maskulinitet kopplad till kategorin pojkar som artikuleras och som vi befarar, i praktiken, innebär att de politiskt fastslagna jämställdhetsmålen motverkas. Det andra problemet är att dokumenten, genom att de så tydligt uttrycker hur pojkar som kategori är, fokuserar på olikheter mellan könen och därmed bidrar till att förstärka den förmodade klyftan mellan dem.</p>

<p>Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, <em>Post Office</em> och <em>Factotum</em>, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver.</p>

<p>Syfte med denna uppsats är att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhålla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger på teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material består av sju nummer av magasinet King. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från en semiotisk metod och använt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet då karaktärsdrag kring yrkesmässig succé är starkt framträdande. Men det finns samtidigt en stor fokusering på stil och yttre egenskaper vilket är något som mannen i King har gemensamt med dandyn. Jag menar därför att det finns framåtskridande drag hos mannen i King.</p>

<p>I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:</p><p>• Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?</p><p>• Med vilka mått mäts ”det goda faderskapet”?</p><p>Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med fäder som har barn under tre år. Intervjuerna redogörs i uppsatsen i form av olika områden som faller under mina två frågeställningar. Med hjälp av citat belyses det som framkom under intervjuerna och parallellt med citaten görs tolkningar av det framkomna.</p><p>En teoretisk referensram har tagits fram för att fungera som redskap i det analytiska arbetet och består både av teorier och begrepp som ansågs vara relevanta för mitt material. De är som följer: genussystemet, arbetets primat, hegemonisk maskulinitet, pappa som position samt barnorienterad maskulinitet.</p><p>Studien visar tecken på att pappan ser sig själv som en person som inte har en självklar eller tydlig plats i föräldraskapets praktik. De upplever sig själva som en andraperson med en diffus roll för det nyfödda barnet. Men några saker har utkristalliserat sig i pappapraktiken. I enlighet med informanterna var uppfostran en del av det manliga föräldraskapet. Uppfostran är en uppgift där de som fäder kommer in i barnets liv och kan få betyda någonting, då de har sett sig som den sekundära för det nyfödda barnet. Studien har också visat tecken på att pappan lätt blir en lekpappa, då leken fick ett stort utrymme när pappa och barn spenderade tid tillsammans. Undersökningen visar på tendensen att det goda faderskapet mäts i relativt små mått, och följden av detta blir att det är lätt att vara en bra pappa i dagens Sverige. Enligt informanterna kan man inte vara en dålig pappa, man är bara en mer eller mindre bra pappa. Pappan har ett symbolvärde som inte baseras på praktik eller prestation.</p>

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.

Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet. Studien har även visat att respondenterna fått ett positivt bemötande inför pappaledigheten från familj, vänner, arbetskamrater samt chef. Även från arbetsplatsen har det varit positivt bemötande, till motsats av vad en del av tidigare forskning visat. Att levnadssättet, framför allt fritiden, ändrats var något som respondenterna påpekade men att det inte var något de klagade på.