Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Linköping : Univ., 2000.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket. Resultatet beskriver att äldreomsorgspersonalen uppfattar media och övriga samhällsmedborgares negativa syn på yrket, och hur de själva uppfattar sin yrkesroll. Slutsatsen av den här studien är att respondenternas egen mognad påverkar deras uppfattning om, och förhållning till yrket, och en upptäckt gjordes om att gerontranscendensteorin synliggör synen på yrkesstolthet.</p></p>

Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket. Resultatet beskriver att äldreomsorgspersonalen uppfattar media och övriga samhällsmedborgares negativa syn på yrket, och hur de själva uppfattar sin yrkesroll. Slutsatsen av den här studien är att respondenternas egen mognad påverkar deras uppfattning om, och förhållning till yrket, och en upptäckt gjordes om att gerontranscendensteorin synliggör synen på yrkesstolthet.

No description available.

Thèse,Linköping : Univ., 2001. / Résumé en anglais : The dynamics of media discourse : on the transformation of meanings and messages in media debates.

Hur massmedia framställer verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frågor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tänkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den värld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som målas upp. Min utgångspunkt är den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlägga och ifrågasätta den verklighet som målas upp av kravallerna i Göteborg 2001.

Background and problem: Corporate Governance is a well-known phenomenon which has been the focus of plenty of research where the board of directors and the CEO have been regarded as important actors. What's affecting decisions regarding these actors has been debated whereas media has been pointed out of having an impact. To decide whether or not media can affect Corporate Governance have shown to be problematic whereas it exists divergent views regarding this. At the same time this relationship is more explored in other contexts than the swedish one, although this one is considered suitable for this. Consequently there is a motive for examining medias impact on Corporate Governance in Sweden.   Purpose: The purpose of the thesis is to explain if media has an impact on Corporate Governance at an overall level. This by developing a research method that is able to capture and measure positive and negative publicity and thereby present if media can affect Corporate Governance, as well as if some kind of publicity has a greater impact above other.   Method: A deductive approach has been used whereas agency theory has been pointed out as legitimate from an institutional logic. Also has theory about media been used and applied to the Corporate Governance field. A substantial part of the thesis has consisted of developing a method for capturing and measuring publicity in media. At the same time a great deal of the data collection occurred from annual reports regarding 55 companies listed on Nasdaq OMX Large Cap-list.   Conclusions: It has been established that the independence function of the board of directors, the compensation level and employment of the CEO is affected by media. It has also been noted that it is primarily positive publicity that affects Corporate Governance whereas it is publicity regarding the CEO that has a greater impact. Furthermore it is the CEO that is affected most by publicity in media. It can also be said that the agency logic which have been assumed to be legitimate for good corporate governance only can be considered to be so regarding some decisions. / Problembakgrund: Bolagsstyrning är ett vedertaget fenomen som varit fokus för mycket forskning där styrelsen och verkställande direktör lyfts fram som betydande aktörer. Vad som påverkar beslut omfattande dessa aktörer har varit omdiskuterat där massmedia utpekats kunna ha en påverkan. Att avgöra om massmedia kan påverka bolagsstyrningen har dock visat sig vara problematiskt då det existerar motstridiga ståndpunkter om detta förhållande. Samtidigt är förhållandet mer utforskat i andra bolagsstyrningskontexter än den svenska, trots att denna anses vara lämplig för detta. Följaktligen ges motiv att undersöka massmedias påverkan på bolagsstyrningen i just Sverige. Syfte: Studiens syfte är att förklara om massmedia har en påverkan på bolagsstyrningen på en generell nivå. Detta genom att utveckla en undersökningsmetod vilken kan fånga samt mäta positiv respektive negativ publicitet och därigenom påvisa om massmedial publicitet kan påverka bolagsstyrningen. Samt identifiera om viss typ av publicitet har en större påverkan framför annan. Metod: En deduktiv ansats har legat till grund för studien där agentteori lyfts fram som legitim utifrån en institutionell logik samtidigt som teori om massmedia använts och applicerats på bolagsstyrningsområdet. En väsentlig del av studien har utgjorts av att utveckla en metod för att fånga samt mäta massmedial publicitet samtidigt som en stor del av datainsamlingen skett från årsredovisningar avseende 55 bolag noterade på Nasdaq OMX Large Cap-lista. Resultat: Av resultaten har det kunnat påvisas att styrelsens oberoendefunktion, verkställande direktörs ersättningsnivå samt dess anställning påverkas av massmedia. Det har även konstaterats att det främst är positiv publicitet som påverkar bolagsstyrningen samtidigt som det är publicitet avseende verkställande direktör som har störst påverkan. Dessutom är verkställande direktör själv den bolagsstyrningsaktör som blir mest påverkad av massmedial publicitet. Likaså har slutsatsen kunnat dras att agentlogiken som antagits legitim för god bolagsstyrning endast kan anses vara detta avseende vissa beslut.

”Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” Överbefälhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsområdet på senare år. Uppsatsen utreder vad det är som styr att ett uttalande likt detta blir uppmärksammat av media och hos allmänheten, så kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan få för Försvarsmakten. Genom att använda nyheten om enveckasförsvar som exempel analyseras händelsen framförallt utifrån hur politiken reagerade. Detta för att synliggöra ett pågående fenomen och hitta skillnaderna mellan politikens och Försvarsmaktens möjligheter och begränsningar vid kommunikation med media. Resultatet visar att det är centralt att uppfylla villkoren för nyhetsvärde för att hamna på dagordningen och att när en nyhet väl finns där pågår det en kamp mellan aktörerna för att etablera sitt perspektiv på den.

Diss. Linköping : Univ., 2001.