Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Sammanfattning Utanförskap är ett begrepp som förekommer flitigt i massmedia. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur begreppet utanförskap konstrueras i media, närmare bestämt i ledarartiklar från dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi svarar på följande tre frågeställningar: Vad betyder ”utanförskap” i texten? Vilka andra begrepp tycks utanförskap inkludera eller associeras med? Samt: Finns det någon skillnad mellan de två tidningarnas konstruktion av begreppet ”utanförskap”? Teorierna som används i studien är socialkonstruktivism samt diskurs som teori. Som båda tillämpas i analysdelen. Där vi med hjälp av teorierna kunnat se hur begreppet utanförskap konstrueras. Det empiriska materialet består utav tio ledartiklar ifrån Aftonbladet och Svenska Dagbladet som vi analyserat med hjälp av textanalys. Genom att utgå ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod så har vi med hjälp av en noggrann textanalys kunnat framhäva de diskurser som ständigt sammankopplas till utanförskap. Uppsatsen viktigaste slutsats är att begreppet utanförskap får sin betydelse genom diskurserna arbetslöshet, bostadsområde, samt fattigdom. Begreppet tycks inkludera människor som saknar vissa resurser som anses vara viktiga för en delaktighet i samhället. Där kriminalitet och ohälsa konstrueras som konsekvenser av utanförskap. För det andra fann vi att begreppet utanförskap många gånger skrivs som ett problem på individnivå, där även kulturella skillnader och egenskaper presenteras som utlösande faktorer till utanförskap snarare än något som politiken har ansvar för. För det tredje fann vi mer likheter än skillnader i användningen av begreppet utanförskap mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet trots tidningarnas olika politiska inriktningar. Däremot så presenterar Svenska Dagbladet mer åtgärder och lösningar på utanförskapsproblemet tillskillnad ifrån Aftonbladet.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor.</p></p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor.

Massmedia har under en lång tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmänheten i olika hälsorelaterade frågor. Dess förmedling av hälsoinformation har i det senmoderna samhället dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hälsoinformatör. För att besvara syftet användes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av åtta informanter vilka var mellan 19 och 26 år gamla. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades enligt principerna för kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i det latenta temat ”Massmedia har i rollen som hälsoinformatör en motstridig påverkan och betydelse för unga vuxna”. Vidare beskrivs resultatets manifesta innehåll i de tre kategorierna: Påverkar det sociala sammanhanget, Ökar tillgängligheten samt Påverkar det personliga förhållningssättet. Unga vuxna upplevde att massmedia bidrar till att skapa trender, fastsälla ideal och normer samt till en ökad tillgänglighet av hälsoinformation. Informationens kvalitet var dock kraftigt ifrågasatt och de unga vuxna upplevde att hälsoinformationen enbart påverkar dem indirekt och omedvetet. Fortsatt forskning kan med fördel undersöka upplevelser av massmedia som hälsoinformatör hos unga vuxna vilka inte studerar och vilka har ett begränsat intresse för ämnet hälsa. Det vore också användbart att specifikt undersöka de sociala mediernas påverkan på unga vuxnas hälsa.

No description available.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter. Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem. En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont. Budskapet i stort är att oppositionen står för något gott, civilbefolkningen är utsatt och i behov av akut stöd, Gaddafi är ond, begår övergrepp på oskyldiga och bör störtas. Tidningarnas inställning till militär insats och svenskt deltagande är samstämmigt positiv, men det förs inte någon tydlig argumentation för saken. Debatt och oenigheter är snarare kopplat till större politiska frågor som NATO-medlemskap. Tidningarnas politiska inriktning skiner igenom när kritik riktas åt motsatt håll, och de ”egna” får beröm.