Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur. Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion. Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former. Även den marknad som har växt fram kring hälsa fokuserar starkt på kroppens utseende och erbjuder en mängd olika produkter och tjänster såsom träning, kosttillskott och även plastikkirurgi i syfte att förändra och förbättra kroppen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur denna fokusering på kroppen är påtaglig i våra sociala liv och vidare hur den påverkar individens interaktioner och självbild. När det kommer till dessa frågor är samhälle och kultur av väsentlig betydelse, kroppsideal är starkt kontextbundna och klass och genus är viktiga aspekter när det gäller hälsa. Av denna anledning och för att avgränsa uppsatsen har jag valt att fokusera på Sverige och ge exempel från de svenska medierna. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ kritisk ideologianalys. Jag har analyserat artiklar kring hälsa och träning i media. Jag har kommit fram till att disciplinering av kroppen antas leda till en stärkt självbild. Ju mer individen lyckas disciplinera sin kropp desto bättre mår hon. Viktnedgång och självkänsla står i kausalitet till varandra och den sociala kontexten osynliggörs. Media riktar sig till en homogen grupp mottagare som alla har samma förutsättningar och möjligheter att arbeta för sin hälsa. Därför får media en normgivande roll. Individer som misslyckas med att disciplinera sina kroppar riskerar därför att diskrimineras. Vidare producerar media riskmedvetenhet, vad individen riskerar genom att inte disciplinera sin kropp, och detta blir en slags utgångspunkt för själva rapporteringen kring hälsa och viktnedgång.

Syfte Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande: Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap? Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap? Metod I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%. Resultat Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde. Slutsatser Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.

No description available.

No description available.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former. Även den marknad som har växt fram kring hälsa fokuserar starkt på kroppens utseende och erbjuder en mängd olika produkter och tjänster såsom träning, kosttillskott och även plastikkirurgi i syfte att förändra och förbättra kroppen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur denna fokusering på kroppen är påtaglig i våra sociala liv och vidare hur den påverkar individens interaktioner och självbild. När det kommer till dessa frågor är samhälle och kultur av väsentlig betydelse, kroppsideal är starkt kontextbundna och klass och genus är viktiga aspekter när det gäller hälsa. Av denna anledning och för att avgränsa uppsatsen har jag valt att fokusera på Sverige och ge exempel från de svenska medierna. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ kritisk ideologianalys. Jag har analyserat artiklar kring hälsa och träning i media. Jag har kommit fram till att disciplinering av kroppen antas leda till en stärkt självbild. Ju mer individen lyckas disciplinera sin kropp desto bättre mår hon. Viktnedgång och självkänsla står i kausalitet till varandra och den sociala kontexten osynliggörs. Media riktar sig till en homogen grupp mottagare som alla har samma förutsättningar och möjligheter att arbeta för sin hälsa. Därför får media en normgivande roll. Individer som misslyckas med att disciplinera sina kroppar riskerar därför att diskrimineras. Vidare producerar media riskmedvetenhet, vad individen riskerar genom att inte disciplinera sin kropp, och detta blir en slags utgångspunkt för själva rapporteringen kring hälsa och viktnedgång.

Background: Media has for a long time been reporting about the audit industry, often focusing on so-called auditing scandals. Economic journalism has grown stronger, the corporations are given more and more power in society and the public interest is increasing. We intend to examine how mass media affects the expectations gap and how the auditing firms operate strengthening the society’s confidence in the industry after mass medial exploitation. We also want to investigate whether the relatively new phenomenon social media is affecting the auditing firms and industry’s external communication, as well as what consequences negative publicity may have for the individual auditor. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the audit industry’s relation to the media as well as to describe and analyze how mass media’s coverage is affecting the audit industry, auditing firms as well as the individual auditor. As a result we intend to develop a conceptual understanding of the audit industry’s conduct to mass media criticism and operational approach towards journalists. Methodology: The study began with a pilot study where articles about the auditor from five major newspapers in Sweden were examined. A chart was conducted with the main topic from each article to shed some light on the general description of media mediates of the auditor. The study is conducted with a qualitative approach where five respondents, all with connection in auditing firms or the trade organization FAR, have expressed their opinions on the subject. Most respondents are based in Stockholm, hence the interviews took place over the telephone with one face to face interview as an exception. Results: The risk regarding negative publicity in the mass media can be considered to be the greatest in auditing assignments within the financial sector. Media's reporting contributes to both increasing and closing the expectation gap. A misdirected focus on auditors sometimes occurs in corporate scandals and the investigation takes too long time when an auditor is reported. / Bakgrund: Media har sedan lång tid tillbaka rapporterat kring revisionsbranschen och omskrivna händelser har inte sällan handlat om så kallade revisionsskandaler som uppdagats. Journalistik inom ekonomiområdet har växt sig allt starkare, företagen ges mer makt i samhället och intresset hos allmänheten växer. Vi ämnar bland annat undersöka hur massmedia påverkar förväntningsgapet och hur byråerna anpassar sig för att stärka branschens förtroende efter medial exploatering. Vi vill även undersöka om det relativt nya fenomenet sociala medier påverkar byråernas och branschens externa kommunikation samt vilka konsekvenser det kan medföra för den enskilde revisorn när denne hängs ut under negativa omständigheter i media. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för revisionsbranschens relation till massmedia samt analysera och beskriva hur branschen, revisionsbolagen och den enskilde revisorn påverkas av massmedial rapportering. Vi vill därmed utveckla en begreppsförståelse för revisionsbranschens förhållande till massmedial kritik och arbete med att bemöta journalister. Metod: Studien har till en början inletts med en förstudie där vi granskat artiklar om revisorn från fem större dagstidningar i Sverige. Artiklarna har sedan sammanställts för att uppmärksamma hur den generella beskrivningen av revisorn ser ut i media. Studien har fortsättningsvis utförts med en kvalitativ metod där fem respondenter, alla med anknytning till revisionsbyråer eller branschorganisationen FAR, har fått uttrycka sina åsikter i ämnet. De flesta respondenter har sin bas i Stockholm, varvid intervjuerna har skett per telefon med undantag för en besöksintervju. Resultat: Risken anträffande negativ publicitet i massmedia kan anses vara störst vid revisionsuppdrag inom finansiell sektor. Massmedias rapportering medverkar både till att öka och minska förväntningsgapet. Ett felriktat fokus på revisorn förekommer vid företagsskandaler och utredningstiderna är för långa när en revisor anmäls.

Diss. Umeå : Universitetet, 2008.

Lic.-avhandling Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Umeå : Univ., 2004.