The purpose of my thesis has been to examine the public debate in daily newspapers about children in 1882. For material I have used newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet from the year 1882. My study is based on a regulation concerning public schools from 1882 and a labour law concerning child labour from 1881. I have also examined other articles that focused on children to get an overview of what the papers wrote about them. With the articles I found in the Dagens Nyheter and Aftonbladet I have made a quantitative content analysis. As a method for the content analysis, I have used text analysis as a tool. As a result of my study I found a total of 228 articles about children and of those 82 dealt with the elementary school regulation and the child labour law in various ways. The other articles concerning children discussed issues such as how to raise your children, charity questions and accidents and crimes involving children. These articles were written from a perspective where society showed concern over the children's environment. Often the articles expressed great confidence and trust in the public schools as educators and as a place for learning and supervision.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

No description available.

Bakgrund: Graviditet och förlossning är ett känsligt tillstånd för blivande föräldrapar, vilket medför att de är lättpåverkade av olika informationskällor. Berättelser om graviditet och förlossning i massmedia är efterfrågade och förlossningsvården är ett aktuellt ämne, både medialt och politiskt. Tidningar behöver ofta locka med uppseendeväckande rubriker för att skapa intresse. Barnmorskans roll är att främja den normala graviditeten och förlossningen samt skapa trygghet och tillit hos föräldraparet. För att kunna vägleda blivande föräldrar behöver barnmorskan ha vetskap om hur förlossning och förlossningsvård framställs i massmedia. Syfte: Att beskriva hur förlossning och förlossningsvård framställs i de fyra största svenska dagstidningarna. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Datainsamling i databasen Mediearkivet utmynnade i 177 artiklar, som låg till grund för analysen. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Förlossning och förlossningsvård framställs oftast riskfylld, dramatisk och stressande, men sällan naturlig och stärkande. Centralt fynd var att den normala förlossningen inte fick utrymme i artiklarna. Dramatiska händelser samt en bild av att förlossningsvården är i kris var framträdande. Konklusion: Massmedia ger inte utrymme för den normala förlossningen, utan framhäver de exceptionella händelserna, vilket skapar oro och rädsla hos föräldrapar. Därmed måste barnmorskan arbeta för att sprida en mer verklighetsförankrad bild av förlossning.

<p>I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.</p>

<p>Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former. Även den marknad som har växt fram kring hälsa fokuserar starkt på kroppens utseende och erbjuder en mängd olika produkter och tjänster såsom träning, kosttillskott och även plastikkirurgi i syfte att förändra och förbättra kroppen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur denna fokusering på kroppen är påtaglig i våra sociala liv och vidare hur den påverkar individens interaktioner och självbild. När det kommer till dessa frågor är samhälle och kultur av väsentlig betydelse, kroppsideal är starkt kontextbundna och klass och genus är viktiga aspekter när det gäller hälsa. Av denna anledning och för att avgränsa uppsatsen har jag valt att fokusera på Sverige och ge exempel från de svenska medierna. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ kritisk ideologianalys. Jag har analyserat artiklar kring hälsa och träning i media. Jag har kommit fram till att disciplinering av kroppen antas leda till en stärkt självbild. Ju mer individen lyckas disciplinera sin kropp desto bättre mår hon. Viktnedgång och självkänsla står i kausalitet till varandra och den sociala kontexten osynliggörs. Media riktar sig till en homogen grupp mottagare som alla har samma förutsättningar och möjligheter att arbeta för sin hälsa. Därför får media en normgivande roll. Individer som misslyckas med att disciplinera sina kroppar riskerar därför att diskrimineras. Vidare producerar media riskmedvetenhet, vad individen riskerar genom att inte disciplinera sin kropp, och detta blir en slags utgångspunkt för själva rapporteringen kring hälsa och viktnedgång. </p>

<p>Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.</p><p>Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.</p><p>Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur.</p>

No description available.

<p>Syfte</p><p>Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:</p><p>Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?</p><p>Metod</p><p>I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde.</p><p>Slutsatser</p><p>Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.</p>

I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vårdbiträden i hemtjänst. Tre av fyra vårdbiträden i hemtjänst har arbetat längre än fem år. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten. Vad de anser om och hur de eventuellt påverkas av medias bild. Fakta har också söks om varför det har skrivits om vårdbiträdesyrket och med vilket syfte. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställningar: Vilka var de eventuella positiva egenskaperna i det vardagliga arbetet som vårdbiträde i hemtjänsten? Anser ni att den bild som framställs av media stämmer överens med din upplevelse av ditt arbete? Metoden jag valde var en fokusgruppintervju. Jag har valt att analysera intervjun utifrån delar av Pierre Bourdieu teorier. Den negativa bild som jag fann om vårdbiträdesyrket kan delvis förklaras genom att de som skriver om yrket har ett annat habitus, än de som arbetar som vårdbiträden. De tolkar vårdbiträdernas verklighet utifrån deras livsvärld och värderingar. Kommersialiseringen av TV-mediet har brett ut sig till journalistiken i allmänhet. I resultatet kom jag fram till att det fanns flera direkta och indirekta aspekter som var bidragande till att vårdbiträderna arbetar i hemtjänsten och att massmedias framställning av vårdbiträdesyrket påverkade dem. Det som delvis styr journalistiken är jakten på läsare, ambitionen om höga tittarsiffror och nyliberala ekonomiska krafter.