Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor över hela världen och i Sverige. En av de vanligaste behandlingsformerna är kirurgi. Mastektomi innebär att hela eller delar av bröstet operareas bort. Kroppsuppfattning är en individuell uppfattning och påverkar alla på olika sätt. Sjuksköterskor ska arbeta personcentrerat och respektera patientens livsvärld, för att kunna främja deras hälsa och livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PudMed och Cinahl Complete. Alla artiklar analyserades enligt Fribergs (2022) metod. Artiklarnas resultat granskades och kategoriserades utifrån olikheter och likheter.     Resultat: Innehållet i artiklarna resulterade i två stycken huvudkategorier. Det förändrade jaget med underteman psykisk påverkan efter mastektomi, fysisk påverkan efter mastektomi och förändring på relationer efter mastektomi. Som tyder på att mastektomin gav kvinnorna en förändrad kroppsbild som påverkade dem fysiskt och psykiskt. Mastektomin ledde till att relationen med deras partners påverkades. Flera uppgav också att dem ångrar mastektomin. Vägen till det nya jaget med underteman vägen till att finna acceptans efter mastektomi och behov av stöd från omgivningen efter mastektomi belyser olika metoder som kvinnorna använde sig av för att hantera den nya situationen, där bland med sin tro. Acceptansen var en central del i kvinnornas liv efter mastektomin. Omgivningen var viktigt för kvinnornas acceptans.   Slutsats: Efter mastektomin påverkas kvinnornas kroppsbild negativt och drabbar både deras psykiskt, fysiskt och sociala välmående. Kvinnor får även en förändrad identitet och självbild. Att ha ett bra stöd kring sig ansågs viktigt för kvinnorna för att kunna hitta en acceptans i den förändrade kroppen. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om hur kvinnor upplever mastektomi i mötet med dem. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affect women worldwide and in Sweden. One of the most common forms of treatment is surgery. Mastectomy means that the entire breast is surgically removed. Body image is an individual perception and affects everyone in different ways. Nurses should work in a person-centered way and respect the patient's life world, to promote their health and quality of life.  Aim: The aim was to describe women ́s experiences after undergoing a mastectomy for breast cancer. Method: A literature review based on ten qualitative articles. The articles were taken from PudMed and Cinahl Complete. The articles were analysed according to Fribergs (2022) method. The results were reviewed and categorized based on differences and similarities. Results: The content of the articles resulted in two main categories. The changing identity with sub-themes of psychological impact after mastectomy, physical impact after mastectomy and changes on relationships after mastectomy. Which suggests that mastectomy gave women an altered body image that affected them psychologically and physically. The mastectomy led to an impact on their relationships with their partners. Several also reported that they regret the mastectomy. The path to the new self with its sub-themes of the way to find acceptance after mastectomy and need of support from the surroundings after mastectomy, highlights the different ways in which women coped with the new situation, including their faith. Acceptance was a central part of women's lives after mastectomy. Getting support from the surroundings was important for the women's acceptance.   Conclusions: After mastectomy, women's body image is negatively affected, affecting their mental, physical and social well-being. Women also experience changes in their identity and self-image. Having good support around them was considered important for the women to be able to find acceptance in the changed body. As a nurse, it is important to have knowledge of how women experience mastectomy in their encounter with them.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor globalt, cirka 20 kvinnor utvecklar bröstcancer varje dag och förutom strålbehandling är kirurgi den vanligaste behandlingen av bröstcancer. Den vanligaste operationsformen är mastektomi, som innebär att man tar bort hela bröstet. Ingreppet innebär kroppsliga förändringar som påverkar kvinnans liv på olika sätt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse efter en mastektomi. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2021) metod. Resultatet granskades och kategoriserades utifrån likheter och olikheter. Resultat: Innehållet ifrån artiklarna resulterade i tre huvudkategorier; En förändrad kropp som innebar en påverkan på kvinnans identitet, mående och sexualitet. Stöd ifrån omgivningen kan påverka hur kvinnan ser på sin kropp och livet i stort. Vägen till acceptans här beskrivs det hur kvinnorna genom olika strategier fann en väg till acceptans över den nya kroppen. Sammanfattning: Kroppsbilden förändras för många kvinnor efter att ha genomgått mastektomi och medför fysiska, psykologiska och sociala utmaningar. Det påverkar även kvinnornas syn på identitet och femininitet Partners och anhörigstöd var en förutsättning för att kvinnorna skulle acceptera sin nya kropp. Stödet från sjukvårdspersonalen upplevdes som viktigt för kvinnorna. Sjuksköterskans kunskap och attityd har en viktig roll i processen att hantera den nya situationen kopplat till den förändrade kroppsuppfattningen. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer for women globally, about 20 women develop breast cancer every day and apart from radiotherapy is surgery the most common treatment for breast cancer. The most common form of surgery is mastectomy, which involves removing the entire breast. The procedure entails bodily changes that affect the woman's life in different ways. Aim: The aim of this literature review was to highlight women's experiences after a mastectomy Method: A literature review based on 11 qualitative articles taken from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analyzed according to Friberg's (2021) method. The results were reviewed and categorized based on similarities and differences. Results: The content from the articles resulted in three main categories; A changed body which meant an impact on the woman's identity, mood and sexuality. Support from the environment can affect how the woman views her body and life in general. The path to acceptance Here it is described how the women found a path to acceptance over the new body through different strategies. Summary: Body image changes for many women after undergone mastectomy and entails physical, psychological, and social challenges. It also affected the women's view of identity and femininity. Partners and relatives support was prerequisite for the women to accept their new bodies. The support of medical staff was perceived as important for the women. The nurse's knowledge and attitude have an important role in the process of handling the new situation linked to the changed body image

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen för kvinnor. Diagnosen bröstcancer har ökat under de senaste åren men dödligheten minskat. En central roll för behandling av bröstcancer är den kirurgiska, där mastektomi utgör en viktig del. I samband med en mastektomi förändras kroppen och kvinnornas kroppsuppfattning påverkar sedan hur de upplever tiden efter mastektomin. Syfte: Litteraturstudien syftade till att beskriva kvinnors erfarenheter av sin kroppsuppfattning efter en mastektomi som behandling för bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på nio artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med mixad metod. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Dataanalys genomfördes utifrån Popenoes modell. Resultat: Resultatet visade att kvinnornas erfarenheter inte var enhetliga och presenterades utifrån tre kategorier: erfarenhet av en cancerfri kropp, erfarenhet av missnöje till sitt utseende, och erfarenheter av hur omgivningen påverkar kroppsuppfattningen.   Slutsats: De erfarenheterna som kvinnorna beskrev är en tacksamhet över vad deras kropp tagit dem igenom, som kunde pendla mellan sorgen över vad de förlorat. Det framkom även att det fanns ett missnöje till sin nya kropp och ett ifrågasättande av sin identitet, då kvinnorna kände sig främmande och att deras kvinnlighet var förlorad. Kvinnornas upplevelse påverkades även av sin omgivning såväl som samhällets normer och ideal. Emellertid upplevde flera kvinnor att det med tiden blev lättare att acceptera den nya kroppen och att känna sig bekväm. / Background: Breast cancer is the most prevalent form of cancer among women. The rate of diagnoses has increased during the last few years however the mortality has decreased. Surgical intervention is a common practice for the treatment of breast cancer, and mastectomy plays an important part. With a mastectomy there may be physical changes in the body, therefore women’s body image plays a part of women’s experience in the time after a mastectomy. Aim: This literature review had the aim to describe women’s experiences of their body image after a mastectomy as a part of breast cancer treatment. Method: This descriptive literature review was based on nine qualitative articles and one with mixed method. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL and SBU:s document for qualitative studies was used to review the quality of the articles. The data analysis was preformed through the method described by Popenoe.  Results: The analysis showed that the women’s experience weren’t unilateral, and three categories emerged: Experiences of a cancer free body, experiences of dissatisfaction with appearance, and experiences of how the social environment influences the own body image. Conclusion: Women describe experiences of thankfulness of what their body has survived but are conflicted with sadness with what they have lost. Many women felt dissatisfaction with the appearance of the body. This led to a questioning of identity, since they felt that their body was alienated and had lost a part of its femininity. The social environment and societies norms also played a part of their experiences. However, with time women experienced an acceptance of their new body.

Bakgrund: Bröstcancer anses vara den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, då den står för 30% av alla cancerfall hos kvinnor. Kirurgi är den främsta behandlingen, där mastektomi är ett av behandlingsalternativen och innefattar en kirurgisk bortoperation av delar av, hela eller båda brösten. Operationen resulterar i en förändrad kropp och en ny livssituation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av mastektomi vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa vetanskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Som hjälp i analysen användes Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna var: "Kännslomässig påverkan", "Fysisk påverkan" och "Stöd från omgivningen". Konklusion: Alla kvinnor påverkas individuellt av mastektomi. Påverkan kan vara psykisk, fysisk eller social och kvinnorna kan påverkas olika mycket beroende på vilket stöd de har av partner, närstående och utomstående. Vårdpersonalen behöver anpassa vården efter den enskilda patienten och ge en personcentrerad vård. / Background: Breast cancer is the most common cancer for women, it accounts for 30% of all cancer cases among women. Surgery is the main treatment, where matectomy is one of the treatment options and involves a surgical removal of parts of, entire breast. Mastectomy results in changes in women's bodies and creates new life situations.  Aim: The aim of this study is to describe women's experiences of matstectomy in breast cancer. Methods: Literature study based on eight qualitive scientific articles. Database search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Friberg's five-stage model was used in the analysis.  Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were: "Emotional impact", "Physical impact" and "Support from the environment".  Conclusion: All women are individually affected by mastectomy. The impact can be psychological, physical, or social and the women can be affected differently depending on the support they have from partners, relatives, and outsiders. Healthcare professionals need to adapt the care to the individual patient and provide person-centered care.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer är den femte största cancerformen som leder till dödsfall. Diagnosen innebär stora omväxlingar för kvinnan vilket påverkar livskvaliteten. Den vanligaste behandlingen för att avlägsna cancern är mastektomi. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens är en central del i att främja patientens hälsa. En modell som eftersträvar god bearbetning av livsomställningar är Antonovskys “känsla av sammanhang”. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt  med induktiv ansats som bygger på tolv kvalitativa artiklar. Analysprocessen bestod av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre huvudkategorier följt av sju subkategorier. Huvudkategorierna är: kroppsbild, omgivning samt anpassning. Slutsats: Kvinnors erfarenheter efter mastektomi är komplext betingat och individuellt. För att sjuksköterskan ska ha kompetens att hjälpa kvinnan att hantera sin situation behövs förståelse för vilka utmanande faktorer kvinnan kan komma i kontakt med. Vid tillämpning av teorin om känslan av sammanhang möjliggörs ökad välbefinnande hos kvinnan. / Background: Breast cancer is globally the most common cancer among women, breast cancer is the fifth biggest cancer which leads to death. The diagnosis conclude big changes for the women which affect the quality of life. The most common treatment to remove the cancer is mastectomy. Nurses  capacity of good nursing care is a central part to promote health. A model that further a good process of dealing with life changing circumstances is Antonovsky’s “sense of coherense”. Aim: To describe women’s experiences after going through mastectomy followed by breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles. The analysis contained Friberg's five-step model. Results: After the analysis there emerged three main categories followed by seven sub categories. The main categories are: body image, the surroundings and adaptation. Conclusion: Women's experiences after mastectomy are complex and individual. For the nurse to have the competence to help the woman to manage her situation, an understanding of the challenging factors the woman may come into contact with is needed. By applying the theory of sense of coherence, it is possible to increase the woman's well-being.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen med prevalens på 7,8 miljoner. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet avlägsnas. Litteraturöversikten utgick från omvårdnadsteorin KASAM som beskriver känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med att mastektomi utförs och även senare i livet till följd av bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv design där resultatet grundades på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklarna granskades enligt kvalitetsgranskningsprotokoll för studier med kvalitativ metod. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fem steg (2022). Resultat: Det identifierades två teman: Möjlighet till stöd och Förändrad kropp med tillhörande subteman; (Stöd hos närstående), (stöd från samhället), (känslor i en annan kropp), (acceptera det nya) och (att vara nära). Kvinnor upplevde en förändrad kroppsbild, intimitet och levnadssituation. För att hantera de uppkomna känslorna utvecklades copingstrategier. Hälso- och sjukvård samt närstående hade en central roll under den postoperativa återhämtningen. Slutsats: Upplevelsen av mastektomi är individuell och präglas av samhällets uppfattningar, närståendes reaktioner, kvinnors självuppfattning och mental förberedelse. Vilket i sin tur leder till olika strategier av acceptans och förnekelse för att klara av livet i den nya kroppen. / Background: Globally, breast cancer is the most common form of cancer with a prevalence of 7.8 million. Mastectomy is a surgical procedure in which the entire breast is removed. The literature review was based on the nursing theory KASAM, which describes a sense of coherence. Aim: To describe women's experiences in connection with mastectomy being performed and also later in life as a result of breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive design where the results were based on 12 scientific articles from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. Data analysis was carried out according to Friberg's five steps (2022). The articles were reviewed according to a quality review protocol for studies with a qualitative method. Results: Two main themes were identified: Possibility of Support and Altered Body, with associated subthemes; (Support from loved ones), (Support from society), (Feelings in another body), (Accepting the new) and (Being close). Women experienced a changed body image, intimacy and living situation. Coping strategies were developed to deal with the emotions that arose. Healthcare and relatives had a central role during the postoperative recovery. Conclusion: The experience of a mastectomy is individual and is characterized by society's perceptions, the reactions of relatives, women's self-perception, and mental preparation. Which in turn leads to different strategies of acceptance and denial to cope with life in the new body.

Bakgrund: I västvärlden är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Överlevnaden har ökat de senaste årtiondena. Detta beror på att det finns bättre behandlingsmetoder samt att fler fall upptäcks tidigare. Insjuknandet av bröstcancer hos kvinnor är ca 20 stycken kvinnor per dag i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa studier vilka analyserades och granskades. Artikelsökningar genomfördes i vetenskapliga databaserna Cinahl,PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i två kategorier och sex subkategorier där det framkom att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde en negativ påverkan av kroppsbilden, kände oro för omgivningens reaktioner på den förändrade kroppsbilden och upplevde förändrad kvinnlighet. Konklusion: Mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors upplevelse av att känna kvinnlighet och alla kvinnors upplevelse är unik. Sjuksköterskor behöveri mötet med dessa kvinnor skapa en bild av varje unik kvinnas behov för att skapa en förutsättning för kvinnorna att återfå hälsa och välbefinnande trots sjukdom. / Background: In the western world, breast cancer is the most common form of cancer among women. Survival has increased in recent decades. This is because there are better treatment methods and more cases are detected earlier. The incidence of breast cancer in women is about 20 women per day in Sweden. Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences afterundergoing mastectomy due to breast cancer. Methods: Literature study based on 11 qualitative studies which were analyzed and reviewed. Article searches were performed in the scientific databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The results of the analysis resulted in two categories and six subcategories where it emerged that woman who underwent mastectomy experienced a negative impact on the body image, felt anxiety about the reactions of those around them to the changed body image and experienced a change in femininity. Conclusion: Mastectomy due to breast cancer can affect women's experience of feeling femininity and all women's experience is unique. In meeting these women, nurses need to create an image of each unique woman´s need to create a condition for women to regain health and well-being despite illness.

The rate at which women choose mastectomy has grown dramatically, and of particular note is the increase in contralateral prophylactic mastectomy (CPM). For women with no history of breast cancer or genetic risk, CPM represents a treatment decision that does not offer better long-term outcomes than the decision not to remove a healthy breast and may be associated with increased surgical risk and interventions, increased cost to the healthcare system, and potential adverse psycho-social outcomes. To better understand the decision making process regarding the election of CPM among women with early stage unilateral breast cancer, with no family history or genetic risk, a three-phase exploratory study was conducted. Qualitative in-depth interviews were conducted with healthcare providers who have close interaction with women during the decision making process (N=3) and patients who made a surgical decision about breast cancer treatment within the past three years (N=11). These two phases informed the design of the quantitative internet survey, conducted among women diagnosed with early stage breast cancer in the process of making a surgical decision (N=336). The survey design was also guided by an existing model for treatment decision making which uses a social ecological framework (Revenson & Pranikoff, 2005). In addition to descriptive analyses, perceptual mapping was utilized to understand patients’ conceptualizations of the relative importance of factors considered during the decision making process, and AdSAM® was used to gauge emotional response. Results suggest that women more likely to elect CPM demonstrate an emotional response to a generalized fear of cancer, along with the need to take control of their situation. In addition, retrospective interviews emphasized somewhat different reasons for electing CPM, highlighting the importance of prospective research in studying the decision making process. / Public Health

Yes / With an escalating incidence of breast cancer cases all over the world and the deleterious psychological impact that mastectomy has on patients along with several limitations of the currently applied modalities, it's plausible to seek unconventional approaches to encounter such a burgeoning issue. Breast tissue engineering may allow that chance via providing more personalized solutions which are able to regenerate, mimicking natural tissues also facing the witnessed limitations. This review is dedicated to explore the utilization of adipose tissue-derived mesenchymal stem cells for breast tissue regeneration among postmastectomy cases focusing on biomaterials and cellular aspects in terms of harvesting, isolation, differentiation and new tissue formation as well as scaffolds types, properties, material–host interaction and an in vitro breast tissue modeling.

Bakgrund: Det finns en osäkerhet om framtiden relaterat till behandlingen hos kvinnor som drabbades av bröstcancer. Mastektomi är ett ingrepp som utförs när cancern har spridit sig i brösten. Ingreppet sker genom att antigen det ena eller båda brösten opereras bort. Sjuksköterskor arbetar med en personcentrerad vård där omvårdnaden och patienten ses utifrån ett holistiskt perspektiv. Kvinnorna kände trygghet i att ha en sjuksköterska som lyssnade och svarade på deras frågor under mastektomi läkningsprocess. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors välbefinnande och upplevelser av livet till följd av en bröstcancerrelaterad mastektomi. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats och elva vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed inkluderades. Artiklarna som valdes kvalitetsgranskades, analyserades, kodades och tematiserades för att bedöma om de besvarade litteraturstudiens syfte. Resultat: Fyra huvudteman skapades; Första intrycket efter mastektomi, bröstförlustens påverkan på kvinnligheten, förändrade relationer och tacksamhet över att vara vid liv. Det framkom även åtta subteman i resultatet. Slutsats: Att få en bröstcancerdiagnos och eventuellt behöva genomgå en masktektomi påverkade de flesta kvinnornas välbefinnande negativt. Mastektomi ingrepp resulterade i att majoriteten av kvinnorna gick igenom krisreaktionens olika faser. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om krisreaktionens faser för att kunna ge bättre personcentrerad vård till kvinnorna där vården anpassas efter kvinnornas behov. / Background: There is uncertainty about the future related to treatment in women affected by breast cancer. Mastectomy is a procedure performed when cancer has spread in the breasts. The procedure involves removing either one or both breasts. Nurses work with a person-centered care approach where care and the patient are seen from a holistic perspective. Women felt secure having a nurse who listened and answered their questions during the mastectomy healing process. Aim: The aim of the literature study was to examine women's well-being and life experiences following a breast cancer-related mastectomy. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, and eleven scientific articles from Cinahl and PubMed were included. The selected articles were quality-assessed, analyzed, coded, and thematized to assess whether they answered the purpose of the literature study. Results: Four main themes were created; First impression after mastectomy, the impact of breast loss on femininity, changed relationships, and gratitude for being alive. Eight sub-themes also emerged in the results. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis and potentially having to undergo a mastectomy negatively affected the well-being of most women. Mastectomy surgery resulted in the majority of women going through different phases of crisis reactions. It is important for the nurse to have knowledge of the phases of crisis reactions to provide better person-centered care to women where care is provided depending on their needs.