Vissa menar att matematiken kan vara ett svårt ämne för elever. Läroplanen är ett dokument som läraren kan luta sig mot för att få stöd i hur elever kan motiveras till matematikens olika delar. Sedan den obligatoriska nioåriga skolan trädde i kraft 1962 har det funnits fem läroplaner, som utvecklats olika beroende på den tidens samhällsdebatter. Forskning visar att inkluderande undervisning kan minska matematiksvårigheter hos elever men även att läroplanens utformning kan ha viss betydelse. Studiens syfte är att undersöka hur stöd ska ges till elever i matematiksvårigheter och om skolans ansvar har förändrats över tid enligt läroplaner och tillhörande kommentarmaterial från 1962 till 2020. Den teoretiska ansatsen som har använts är läroplansteori. Datainsamlingsmetoden som användes var målstyrt urval med dokument som data. Analysmetoden var kvalitativ tematisk analys. Resultatet och analysen utgår från de fem teman som framkommit och hur de besvarar forskningsfrågorna. Resultatet som framkommit är att läroplanen exemplifierar svårigheter i matematik samt innehåller en del stödåtgärder och riktlinjer i valet av stödåtgärder för skolan.

Digitaliseringen påverkar det mesta i samhället, så även i skolan och i lärarrollen. Syftet med studien var att undersöka matematiklärarnas IKT-uppfattning, IKT-användning och IKT-kompetens för att undervisa elever i matematiksvårighet. En tvärsnitts kvantitativ studie genomfördes via en webbaserad enkät. Genom ett bekvämlighetsurval skickades enkäten till 205 matematiklärare i Sverige varav 85 svarade. Resultatet visade att lärarna hade mycket god tillgång till IKT, var positivt inställda till tekniken och använde IKT-verktygen i tillräcklig omfattning för alla elever. Men inga signifikanta samband mellan tillgång till IKT-verktyg, lärarnas IKT-uppfattning och lärarnas IKT-användning hittades. Studien visade också att dålig tillgång till IKT-support samtidigt som lärarna uppgav bristfällig kompetens i samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesdidaktik, riskerar att äventyra de förväntade goda resultaten.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i fortsättningen kallad Lgr22(Skolverket, 2022) betonas vikten av språk och kommunikation, om skolan ska vara likvärdigoch tillgänglig för alla behövs ett språkligt innehåll anpassat för elever med språkliga svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie är att sprida mer kunskap om språkstörning så att fler elever får den hjälp de behöver samt att de får möjlighet att visa vad de kan. Elever med språkstörning har språkliga svårigheter och kunskapen som finns om funktionsnedsättningen är begränsad. Det påverkar inte bara elevernas förmåga att klara skolans alla mål men även deras välmående. Ett av resultaten i den systematiska litteraturstudien visar att har elever lässvårigheter får de även svårigheter i ämnet matematik och finns språkliga svårigheter redan i förskoleåldern försvinner de inte. Språkstörning finns i olika grader och är individuellt från person till person. Den växer inte bort men förändras övertid. Elever med språkstörning behov behöver synliggöras inom skolans värld så kanskefler elever klarar skolans matematiska mål. För att detta ska ske behöver lärare och pedagoger få mer kunskap om funktionsnedsättningen för att kunna anpassa och stötta elever i undervisningen utifrån deras förmåga.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare vet om dyskalkyli och vad för undervisningsmetoder de använder för elever med svårigheter i matematik. Vi vill även se om lärarnas uppfattningar om dyskalkyli liknar forskningens uppfattningar. För att undersöka det använde vi oss av intervjuer som vi spelade in. Resultatet av studien visar att lärarna hade liknande tankar om vad dyskalkyli är och att arbetsmetoderna såg likvärdiga ut. Lärarnas tankar liknar även vad den tidigare forskningen säger. / The purpose of the study is to investigate what teachers know about calculus and what teaching methods they use for students with difficulties in mathematics. We also want to see if the teachers' perceptions of nozzle calculi are similar to those of research. To investigate, we used interviews that we recorded. The results of the study show that the teachers had similar thoughts about what calculus is and that the working methods looked similar. The teachers' thoughts are also similar to what previous research says.