Because of increasing environmental demands, especially on dealing with products end of life phase, product manufacturers and designers must consider the future disposal of their products. For conventional materials like steel and aluminium well-functioning recycling methods exists. This is not the case for structures of polymer composites, which are used more extensively, especially for structures like vehicles and vessels. Several techniques do exist but they are not yet commercially available. The current disposal methods of polymer composites are landfill and incineration. Polymer composites are materials, which consist of several materials like fibre, matrix, and additives. In the form of sandwich constructions also foam core material is added. This circumstance complicates the waste treatment of composite materials. In this thesis a model for assessing possible future waste treatment techniques for polymer composites including sandwich structures is presented. The model is meant to be used as an aid for preparing future disposal for end of life products for planning waste treatment and for facilitating communication in contacts with waste receivers. Recommendations for waste treatment have been formed for a number of polymer composites. These recommendations are based on the analysis of costs and environmental effects and they compare different scenarios for mechanical material recycling and energy recovery by waste incineration. The result of this study points out material recycling as the preferable method for the main part of the studied materials. But this recommendation is strongly dependent on type of virgin material replaced by the recycled material. Energy recovery can also be considered if the polymer composite waste replaces coal, which is non renewable. Though incineration will always result in a cost for the waste producer. In the recommendations mentioned above no information concerning implementation of the different waste disposal techniques is included. Therefore, in this study a model for assessing possible waste disposal techniques for polymer composites is presented. The model is based on internal factors, which are related to the waste and to the processes. To implement the model relevant waste properties must be identified in order to fulfil the conditions set by the required processes involved. A case study was carried out using the proposed model for assessing different waste disposal techniques for the hull of the Visby Class Corvette in the Royal Swedish Navy. Six different techniques were studied for the hull structure. Since almost all the important waste properties were known and the waste was assessed to be treatable all the included techniques except one are shown to be usable in the future. Many investigations have pointed out material recycling as the best alternative considering environmental effects. This is also valid for polymer composite materials. Since recycling polymer composites is a complicated process, especially recycling thermoset composite it is important to aquire comprehensive information about the constituents of these materials. / QC 20101021

<p>Because of increasing environmental demands, especially on dealing with products end of life phase, product manufacturers and designers must consider the future disposal of their products. For conventional materials like steel and aluminium well-functioning recycling methods exists. This is not the case for structures of polymer composites, which are used more extensively, especially for structures like vehicles and vessels. Several techniques do exist but they are not yet commercially available. The current disposal methods of polymer composites are landfill and incineration.</p><p>Polymer composites are materials, which consist of several materials like fibre, matrix, and additives. In the form of sandwich constructions also foam core material is added. This circumstance complicates the waste treatment of composite materials. In this thesis a model for assessing possible future waste treatment techniques for polymer composites including sandwich structures is presented. The model is meant to be used as an aid for preparing future disposal for end of life products for planning waste treatment and for facilitating communication in contacts with waste receivers.</p><p>Recommendations for waste treatment have been formed for a number of polymer composites. These recommendations are based on the analysis of costs and environmental effects and they compare different scenarios for mechanical material recycling and energy recovery by waste incineration. The result of this study points out material recycling as the preferable method for the main part of the studied materials. But this recommendation is strongly dependent on type of virgin material replaced by the recycled material. Energy recovery can also be considered if the polymer composite waste replaces coal, which is non renewable. Though incineration will always result in a cost for the waste producer.</p><p>In the recommendations mentioned above no information concerning implementation of the different waste disposal techniques is included. Therefore, in this study a model for assessing possible waste disposal techniques for polymer composites is presented. The model is based on internal factors, which are related to the waste and to the processes. To implement the model relevant waste properties must be identified in order to fulfil the conditions set by the required processes involved.</p><p>A case study was carried out using the proposed model for assessing different waste disposal techniques for the hull of the Visby Class Corvette in the Royal Swedish Navy. Six different techniques were studied for the hull structure. Since almost all the important waste properties were known and the waste was assessed to be treatable all the included techniques except one are shown to be usable in the future.</p><p>Many investigations have pointed out material recycling as the best alternative considering environmental effects. This is also valid for polymer composite materials. Since recycling polymer composites is a complicated process, especially recycling thermoset composite it is important to aquire comprehensive information about the constituents of these materials.</p>

Plast är ett kostnadseffektivt och användbart material i dagens samhälle. Baksidan med plasten är dock hur den produceras och slutbehandlas. I dagsläget är ungefär 90 % av plastmaterialet på marknaden producerat av fossil råolja, vilket är en ändlig resurs som uppskattas vara förbrukad om 50 år om detta inte förändras. Världen över deponeras eller förbränns majoriteten av plastavfallet som på så sätt ger upphov till negativ miljöpåverkan som växthusgasutsläpp och läckage till mark och vatten. Materialåtervinning av plastavfall sker i en jämförelsevis låg grad och då främst genom mekanisk återvinning. Tekniken är begränsad och av den anledningen har alternativa tekniker, som bland annat kemisk återvinning, uppmärksammats inom politiken och forskning. Det är ett samlingsnamn på ett flertal tekniker som kan användas för materialåtervinning genom att sönderdela materialet till sina minsta beståndsdelar och därigenom framställa en produkt som liknar jungfruligt material. I denna studie har den kemiska återvinningstekniken pyrolys valts ut baserat på sådant som vilken typ av plast tekniken lämpar sig för och dess kommersiella användning på marknaden. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar det finns för att upprätta en pyrolysanläggning i Gävleborg med avseende på regionens plastavfallsflöden, dess befintliga infrastruktur samt miljömål och strategier. Gävleborg valdes ut som fokusområde med anledningen av att det för närvarande inte pågår något projekt för etablering av kemisk återvinning i de nordliga delarna av Sverige. Samtliga aktuella projekt är lokaliserade i syd- och mellansverige, framför allt i anslutning till plasttillverkaren Borealis som har en anläggning i Stenungsund, Göteborg. Inom studien tog författarna fram två teoretiska scenarion för hur en pyrolysbehandling av plastavfall inom regionen kan möjliggöras. Scenario 1 utgår från att pyrolysanläggningen tar emot avfall bestående av enbart plast som identifierats inom regionen, vilket sedan sorteras i anslutning till pyrolysanläggningen. I scenario 2 upprättas en extern sorteringsanläggning för att möjliggöra att plasten från samtliga avfallsflöden och näringar samlas in och sorteras. Därifrån transporteras lämpligt plastmaterial till pyrolysanläggningen. En slutsats baserad på studiens frågeställningar och avgränsningar visar att det finns möjligheter för etablering av en pyrolysanläggning i Gävleborg med avseende på infrastruktur, tillgång till plastavfallsflöden och att det potentiellt kan gynna regionens uppsatta mål inom plastavfallshantering. En förutsättning är dock att ett utökat insamlings- och sorteringssystem implementeras för att detta ska vara genomförbart i och med att tekniken kräver ett väldefinierat och rent plastavfallsflöde. / Plastic is a cost-effective and valuable material in the modern society. However, the downside of plastic primarily lies in its production and end-of-life treatment. Roughly 90 % of all plastics are currently manufactured from fossil oil, which is a non-renewable resource, and it is estimated that the global reserves will be depleted in 50 years unless something changes. Worldwide, most plastic waste is landfilled or combusted, which harms the environment due to, among others, reasons such as greenhouse gas emissions and leakage to the ground and waters. The degree of material recycling of plastic waste is comparatively low and is mainly carried out by mechanical recycling. The technology has its limitations and owing to this, politicians and researchers have investigated alternative recycling methods such as chemical recycling. It is an umbrella-term for several technologies that are used to recycle waste by breaking down the material to its smallest components and produce a product of near-virgin quality. This study focused on the chemical recycling method pyrolysis, based on aspects such as the type of plastic it has the capacity to treat and its commercial use. The purpose of this study was to review what potential Gävleborg has for establishing a pyrolysis facility regarding plastic waste flows in the region, its infrastructure and current environmental goals and strategies. Gävleborg was chosen as the focus for the study since there, as of today, are no projects exploring the possibility for establishment of chemical recycling in the northern parts of Sweden. All ongoing projects are situated in proximity to the plastic manufacturer Borealis and its facility in Stenungsund, Gothenburg. The authors formed two hypothetical scenarios as to how plastic waste recycling by pyrolysis can be implemented in Gävleborg. The first scenario assumes that the pyrolysis facility receives waste identified by the region as only consisting of plastic, which then is further sorted at the facility. The second scenario is carried out by establishing an external sorting facility to enable sorting and collection of plastic from all waste flows and industries. Thereafter the suitable plastic waste is transported to the pyrolysis facility. A conclusion drawn from the study’s findings showed that there is potential for establishing a pyrolysis facility in Gävleborg as to infrastructure and plastic waste flows and would as well contribute to the region’s goals relating to plastic waste recycling. However, to make this viable an implementation of an extended collecting and sorting system is required, since the technology is dependent on a clean and well-defined plastic waste flow.

With the current demand for more products, our natural resources will not last for long. Eachyear we consume about 120-130 billion tons of natural resources, which has a high probability ofincreasing as the human population is estimated to be more than nine billion people by the endof 2050. It is necessary to adapt to a circular economy and prioritize material recycling so thatone may stop this depletion of natural resources. The main purpose of this study was to examinehow material recycling works in multi-family housing and whether it differs between real estatecompanies within Umeå municipality. In addition, the amount of incorrectly sorted waste wascompared between the companies. Two surveys were constructed to get the necessary answers,one for tenants and one for property managers. Results from the two surveys showed nosignificant connection between how property managers work regarding recycling and tenants’satisfaction with their current recycling conditions. There were significant differences in howmany fractions the real estate companies offered to collect and how satisfied their tenants werewith the recycling rooms. The tenants wished for cleaner recycling rooms, more informationregarding how to recycle and what happens with the waste as well as sorting equipmentincluded in their apartments. To further improve material recycling in multi-family housing it isnecessary to offer smart recycling solutions in the apartments, regular cleaning of all therecycling rooms and distribute recurring multi-language information regarding recycling.

Återvinning av olika varor i dagens samhälle är viktigt för att uppnå minskad miljöpåverkan. Genom att minska uttaget av jungfruligt material och istället använda återvunnet material kan en positiv klimatpåverkan erhållas. Att eliminera linjära materialflöden till fördel för cirkulära flöden kan ekonomisk vinning uppfyllas via affärsmodeller inom cirkulär ekonomi. Byggsektorn står för en betydande del av miljöpåverkan och resursanvändningen, samt genererat avfall i samhället. Därmed finns stora möjligheter att öka cirkularitet genom bättre system för återvinning och därmed främja en mer hållbar framtid. Från NCC gavs ett uppdrag med syfte att undersöka hur stor andel återvunnet material som byggdes in i deras bostadsprojekt. Genom intervjuer med deras leverantörer undersökte denna studie hur stor andel återvunnet material som deras mest använda byggvaror bestod av. Dessa byggvaror var betong, armering, mineralull, cellplast, gips och kök. Vidare undersöktes vilka möjligheter till återvinning som fanns för respektive vara. Syftet var också att, utöver detta, finna mer miljövänliga alternativ för byggbranschen i allmänhet och i synnerhet för de produkter som i dagsläget har störst förbättringspotential. Resultatet visar att andelen återvunnet material för respektive byggvara var varierande, från 0 % till 96 %. Tillsammans bidrar dessa värden till en total andel för NCC’s bostadsprojekt på 8,5 %. Kunskapen och möjligheten till att öka andelen återvunna material som byggvarorna innehåller finns hos leverantörerna. En faktor till detta var att andrahandsvärdet varierade stort samt att det saknas ekonomiska incitament för att sortera byggavfallet. Slutsatsen är därför att det krävs en ökad kostnad för att ta ut jungfruligt material i kombination med att det måste kosta mer att deponera. Med andra ord, förbrukat material ska inte ses som avfall utan som en resurs för att cirkulär ekonomi ska kunna förverkligas i samhället och därmed bidra till positiv miljöpåverkan och förbättrad resurshushållning. Utbildning, samarbete och personligt engagemang är faktorer som krävs för att denna samhällsomställning ska kunna ske. / Recycling of waste is important for the environment in today ́s society. Through less use of new raw material and increased use of recycled material, the climate change can be battled. To eliminate linear flow of material in favour of circular is a part of circular economy. The construction industry contributes to a significant part of both the energy consumption and the amount of waste, and therefore has great opportunities to recycle NCC wants to know how much recycled material they used in their housing projects. Through interviews with their suppliers, this study investigates how much recycled material some of their most used building goods (for example concrete, reinforcement and isolation) contained. Further, the opportunities for recycling of the different types of building goods were analysed. The purpose was also to find more eco-friendly alternatives to the construction industry in general and in particular to the goods which had the largest potential of improvement. The result showed that the proportion of recycled material varied and the total proportion for NCC’s housing projects was low. The knowledge and the opportunities to increase the proportion is known by the suppliers but the majority of the building goods consists a general low proportion. One factor was that the second hand value was varied. Another was that there were no incentive for recycling, which leads to a lack of motivation at the worksite. The conclusion is therefore that waste should be seen as a resource in order to implement circular economy to a greater extent and to contribute to the climate in a positive way. Education, collaboration and personal engagement is factors which is needed to fulfil this adaptation of the society.

No description available.

Fiber-based packaging has emerged as an alternative to plastic packaging, driven by concerns regarding environmental impact and excessive usage of plastic. In response to market trends favouring circular packaging solutions, Stora Enso is preparing to introduce Papira, an innovative fiber-based cushioning packaging material, in Europe. However, assessing the practical acceptability of new materials within existing recycling systems is crucial alongside laboratory tests that analyse recyclability. Therefore, the purpose of this study is to examine waste paper recycling practices implemented in Europe and identify factors that should be considered when introducing a new product into the European market to provide insights that will help evaluate the positioning of Papira and provide recommendations accordingly. To accomplish this aim, after creating a conceptual framework, a combination of interviews and desk research, including analysis of academic and grey literature sources, was employed to gather valuable insights and develop a comprehensive understanding. The scope of the study focuses on paper and board waste generated by households including eight countries: Belgium, Finland, France, Germany, Luxembourg, Poland, Sweden, and the Netherlands. One of the key findings of this study is the variation observed in the practices employed within the waste paper recycling system. The implementation of the Extended Producer Responsibility system highlights the prominence of both single and multiple Producer Responsibility Organizations, while the household separate collection system involves the collection of waste through different fractions. Consequently, the fractions collected and the designated mills for separated materials play a crucial role in the mechanical sorting stage, alongside the divergence in manufacturing methods employed by mills during the material recycling phase. This underscores critical considerations that arise during the introduction of new fiber-based products. Notably, the composition and fiber content of a product significantly influence its registration within the system, thereby impacting pricing. Additionally, effective labelling is imperative to provide clear guidance to consumers regarding proper disposal methods. Moreover, the suitability of products for mechanical sorting is contingent upon ensuring that sorting technologies align with the waste composition. Lastly, the study identifies four key aspects that hold significance for recycling processes: printing inks, additives, pulping time, and fiber length. In conclusion, Papira, with its high fiber content and biobased additives, has shown promising environmental qualities. However, at the same time, it requires further recognition by the recycling system and consumers, appropriate classification in accordance with the standards, and testing by sorting facilities and recycling mills to meet industry standards and optimise its integration into the recycling system. This study highlights the importance of encompassing the monitoring of actions under the PPWR proposal, the role of consumer communication, and the imperative of maintaining consistent communication among all stakeholders. / Fiberbaserad förpackning har framträtt som ett alternativ till plastförpackning, drivet av oro överplastens miljöpåverkan och överdriven användning. Som svar på marknadstrender som främjarcirkulära förpackningslösningar förbereder Stora Enso att införa Papira, ett innovativt fiberbaseratdämpningsmaterial för förpackningar, i Europa. Att bedöma den praktiska acceptansen av nya materialinom befintliga återvinningssystem är dock avgörande, tillsammans med laboratorietester somanalyserar återvinningsbarhet. Syftet med denna studie är därför att undersöka återvinningspraxis förpappersåtervinning som tillämpas i Europa och identifiera faktorer som bör beaktas vid introduktionenav en ny produkt på den europeiska marknaden för att ge insikter som hjälper till att utvärderapositioneringen av Papira och ge rekommendationer därefter. För att uppnå detta syfte användes enkombination av intervjuer och skrivbordsforskning, inklusive analys av akademiska och grålitteraturkällor, för att samla värdefull information och utveckla en omfattande förståelse. Studiensomfattning fokuserar på pappers- och kartongavfall som genereras av hushåll i åtta länder: Belgien,Finland, Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Polen, Sverige och Nederländerna. En av huvudresultaten av denna studie är den variation som observeras i de metoder som används inomåtervinningssystemet för pappersavfall. Införandet av det utökade producentansvarssystemet belyserbåde enskilda och flera organisationer med producentansvar, medan det separata insamlingssystemetför hushåll innebär insamling av avfall genom olika fraktioner. Följaktligen spelar de insamladefraktionerna och de avsedda fabrikerna för separerade material en avgörande roll i det mekaniskasorteringsskedet, tillsammans med skillnader i tillverkningsmetoder som används av fabrikerna undermaterialets återvinningsfas. Detta betonar viktiga överväganden som uppstår vid introduktionen av nyafiberbaserade produkter. Särskilt sammansättningen och fiberinnehållet i en produkt påverkar avsevärtdess registrering inom systemet, vilket i sin tur påverkar prissättningen. Dessutom är effektiv märkningav avgörande betydelse för att ge tydliga anvisningar till konsumenter om rätt hantering av produkten.Dessutom är lämpligheten hos produkter för mekanisk sortering beroende av att sorteringsteknikernaöverensstämmer med avfallsammansättningen. Slutligen identifierar studien fyra nyckelaspekter somär betydelsefulla för återvinningsprocesser: tryckbläck, tillsatser, pulpingstid och fiberlängd. Avslutningsvis har Papira, med sitt höga fiberinnehåll och biobaserade tillsatser, visat lovandemiljöegenskaper. Samtidigt kräver det ytterligare erkännande av återvinningssystemet ochkonsumenter, lämplig klassificering i enlighet med standarder och tester genom sorteringsanläggningaroch återvinningsverk för att uppfylla branschstandarder och optimera dess integration iåtervinningssystemet. Denna studie belyser vikten av att omfatta övervakningen av åtgärder enligtPPWR-förslaget, rollen för konsumentkommunikation och nödvändigheten av att upprätthålla enkonsekvent kommunikation bland alla intressenter.

Varje år slänger svenskar nära 6 kg textil direkt i sitt restavfall, varav 60 procent ofta är i skick att fortsätta användas. I ett resursintensivt samhälle med alltmer sinande resurser är åtgärder för att minska textilkonsumtionen avgörande. Produktionen står för den största andelen av textilers klimatpåverkan i och med stor användning av vatten, energi och kemikalier. Därför är återanvändning av textil är en viktig åtgärd för att minska textilers klimatpåverkan.  Välgörenhetsorganisationer med second hand-verksamhet har en viktig roll i återanvändningen i Sverige, samtidigt återanvänds bara 20 procent av det som samlas in hos välgörenhetsorganisationer och resterande textil går främst till export och en liten andel till förbränning i Sverige. Att hantera den textil som inte säljs i Sverige kostar dock pengar som hade kunnat gå till välgörenhetsorganisationernas egentliga syfte. För Röda Korset, som denna studie är gjord för, är detta syfte att lindra och hindra katastrofer och kriser. Röda Korsets hantering av textilerna som inte kan säljas i Sverige behöver därmed vara kostnadseffektiv men också fortfarande ge en miljönytta, eftersom det är den främsta anledningen till att ta hand om textilavfallet.  Denna studie utgår från fem av Röda Korsets second hand-butiker och undersöker tre scenarier för hantering av detta textilavfall. Målet med studien är att undersöka vilket scenario som innebär den lägsta kostnaden för Röda Korset, störst miljönytta samt störst samhällsekonomisk nytta. Referensscenariot innebär att textilerna sorteras i butik där textilavfallet transporteras till närmaste återvinningscentral för förbränning. Scenario 1 innebär att textilerna sorteras i butik för att transporteras till depåer, för att sedan exporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning. Scenario 2 undersöker regional sortering av textilerna där textilavfallet transporteras till Tyskland för återanvändning, materialåtervinning samt förbränning.  Studien görs utifrån metoden för kostnads-nyttoanalyser där kostnader och nyttor för de olika scenarierna identifieras för att sedan monetäriseras. Data som används har erhållits av Röda Korset och har kompletterats med en litteraturstudie kring miljöpåverkan för de olika processerna samt monetäriseringen av dessa.  Resultatet av kostnads-nyttoanalysen var att regional sortering (Scenario 2) bidrar till störst samhällsekonomisk nytta och är samtidigt mest kostnadseffektivt för Röda Korset, medan Scenario 1 är mest miljömässigt fördelaktig på grund av de kortare transporter som scenariot innebär. En känslighetsanalys gjordes för felkällorna i rapporten, de som hade störst påverkan på resultatet var uppskattningen av arbetstid vid sortering i butik, exkluderandet av arbetstiden som görs av frivilliga samt vattenanvändningens miljöpåverkan i produktionen av textil. Trots deras stora påverkan på resultatet bedömdes de inte ha nog påverkan för att ändra det övergripande resultatet, att scenariot för regional sortering var mest lönsamt.  Eftersom Röda Korsets butiker har en stor variation i hur de drivs, geografisk placering och textilflöde skulle resultatet kunna skilja sig mycket beroende på vilka butiker som kopplas till en regional sortering. Detta gäller främst om butikerna har större avstånd, effektivare sorteringstakt eller extrema flöden jämfört med de som studerades i denna rapport. Utöver de kostnader och nyttor som tas med i denna rapport finns det även ytterligare fördelar med regional sortering för Röda Korset, dessa tas upp i diskussionen och är till exempel minskad sårbarhet för butikerna, mer specialiserad sortering som kan bidra till ökade intäkter samt minskade flöden till export.  Slutligen diskuteras även det producentansvar för textil som regeringen utreder som åtgärd för att minska andelen textil som slängs i restavfallet i Sverige. Slutsatsen från denna diskussion var att det skulle behövas ytterligare bredd i utredningen för producentansvaret. Dels kring de rekyleffekter som skulle kunna uppstå, som ökad konsumtion i vetande om att textiler man gör sig av med inte bara förbränns, dels kring hur man praktiskt ska genomföra producentansvaret för att textilflödena ska gå till återanvändning och inte direkt till materialåtervinning. På grund av den låga återanvändningsgraden i Sverige skulle också ytterligare studier behövas kring de hinder som finns för att svenskar ska öka sin återanvändning. / Every year, a Swede throws close to 6 kg textile directly into their residual waste, even though 60 percent of this textile waste often is in good condition and could be re-used. In a resource-intensive society with increasingly scarce resources, measures to reduce textile consumption are crucial. The production accounts for the largest part of textiles' climate impact due to the extensive use of water, energy, and chemicals. This is why re-use of textiles is an important measure to reduce the climate impact of textiles.  Charities with second-hand activities have a significant role for increasing re-use of textiles in Sweden. However, only 20 percent of what is collected by charities is reused and the remaining textile goes mainly to exports, and a small proportion to incineration in Sweden. On the other hand, managing the textiles that remain unsold in Sweden costs money that could have gone to the main purpose of the charities. For the Swedish Red Cross, which this study was conducted for, their main purpose is to alleviate and prevent disasters and crises. Thus, the Swedish Red Cross' handling of their unsold textiles needs to be cost-effective but also provide an environmental benefit, as this is the main reason for taking care of textile waste.  This study is based on five of the Swedish Red Cross' second-hand stores and examines three scenarios of logistics for managing their textile waste. The aim of the study is to investigate which scenario entails the lowest cost for the Swedish Red Cross, the greatest environmental benefit, and the greatest socio- economic benefit. In the reference scenario, the textiles are sorted in the stores where the textile waste later is transported to the nearest recycling center for incineration. Just as in the reference scenario, the textiles are sorted in the stores in Scenario 1, but the textile waste is instead transported to depots, and finally exported to Germany for reuse, material recycling and incineration. Scenario 2 examines regional sorting of textiles where the textile waste, as in Scenario 1, is transported to Germany for reuse, material recycling and incineration.  The study is based on the method for cost-benefit analyzes where costs and benefits for the different scenarios are identified and monetized. The data have been obtained from the Swedish Red Cross and have been supplemented with a literature study on the environmental impact of the various processes and their monetization.  The result of the cost-benefit analysis was that regional sorting (Scenario 2) both contributes to the greatest socio-economic benefit and is the most cost-effective scenario for the Swedish Red Cross, while Scenario 1 is most environmentally beneficial due to the shorter transports that the scenario entails. A sensitivity analysis was conducted for the sources of error in the report. The sources of errors that were assessed to have the greatest impact on the result were the estimate of working hours for sorting, the exclusion of working hours done by volunteers and the environmental impact of water use in textile production. Despite their substantial impact on the result, these sources of error were assessed not to have enough impact to change the overall result, that the scenario for regional sorting was most profitable.  Since the Swedish Red Cross' stores have a large variation in how they are administered, geographical location and textile flow, the result could differ greatly depending on which stores are linked to a regional sorting. These factors are particularly relevant if the stores have greater distances, more efficient sorting rates or extreme textile flows compared to the stores studied in this report. In addition to the costs and benefits included in this report, there are other benefits of regional sorting for the Swedish Red Cross. Some are discussed in this report, such as reduced vulnerability for the stores, more specialized sorting that can contribute to increased revenues and reduced flows to export.  Finally, the Swedish government is investigating a producer responsibility for textiles as a measure to reduce the proportion of textiles that are thrown away in residual waste in Sweden. The conclusion from this discussion was that further expanding of scope in this investigation is needed. For example, with an inclusion of the rebound effects that could occur, such as increased consumption with the knowledge that textiles you dispose are not just incinerated. Furthermore, how to practically implement producer responsibility so that textile flows go to re-use and not directly to material recycling. Due to the low degree of re-use in Sweden, further studies would also be needed on the obstacles that exist for Swedes to increase their re-use.

Inom hälso- och sjukvården används stora mängder plast i allt från medicinska instrument till mat- och dryckesservering samt lokalvård. Plasten besitter egenskapersom både bidrar till att upprätthålla höga hygienkrav och skyddar mot livshotande virus. Stora mängder engångsplastprodukter används både eftersom det förenklarmaterialhantering för vårdpersonal samt eftersom flergångsprodukter ofta förknippas med infektionsrisker. Majoriteten av hälso- och sjukvårdens plastavfall förbrännsdäremot efter användning, vilket bidrar till ökade klimatförändringar och begränsarmöjligheterna att uppnå globala hållbarhetsmål. Då plasten anses nödvändig inomexempelvis sjukvården kan den inte helt fasas ut, däremot behöver materialåtervinningen öka. Ett hinder för återvinning är att plastavfallet potentiellt kan vara kontaminerat av läkemedel, kroppsvätskor eller smittförande ämnen som riskerar att vara hälso- ochmiljöskadliga. Plastavfall som blir kontaminerat kräver därför separat hantering frånövrigt avfall och ofta är det osäkert om avfallet är kontaminerat eller inte. Dennastudie ämnade att undersöka hur engångsplastprodukter hanteras inom hälso- ochsjukvården samt eventuella möjligheter och hinder för att skapa mer cirkulära plastflöden genom ökad materialåtervinning. Detta genom en kombination av en litteraturstudie och en fallstudie där möjliga åtgärder identifierades. Fallstudien genomfördes på lungmottagningen och kirurgavdelningen vid Gävle sjukhus där informationfrämst samlades in genom observationer och personlig kommunikation. Studien omfattar även en granskning av de besökta verksamheternas inköpsstatistik för att identifiera vilka plasttyper som förekommer i deras produkter. Resultatet tyder på att åtgärder för att underlätta en effektiv materialåtervinning avsjukvårdsplast kräver samarbete mellan aktörer i olika delar av produktens värdekedja, från de tillverkare som designar produkterna till de återvinnare som hanteraravfallet. För de besökta verksamheterna på Gävle sjukhus är några av de största hindren relaterade till platsbrist för utökad avfallssortering samt en stor variation av olikaplasttyper och material i de produkter som används. Slutsatser som kan dras är atten mer grundlig sammanställning av materialsammansättning i produkterna än densom återfinns i denna studie och en nära dialog med återvinnare krävs, för att implementera åtgärder för utökad materialåtervinning. En ökad utsortering av plastavfallfrån hälso- och sjukvården anses vara möjlig, men olika åtgärder kan krävas för olikatyper av plastavfall. / The healthcare sector consumes large amounts of plastic for different applications,from medical instruments to food and beverage service and facility maintenance.The properties of the plastics contribute to maintaining high hygiene standards andprovide protection against life-threatening viruses. Large quantities of single-useplastic products are used because it simplifies the work of healthcare staff and because reusable products are often associated with risks of infection. The majority ofplastic waste within healthcare is incinerated after use, which contributes to increased climate change and limits the opportunities to achieve global goals of sustainability. Since plastic is considered necessary within the healthcare sector, it cannot be completely phased out but the material recycling needs to be increased.  One obstacle to recycling is that the plastic waste can potentially be contaminated bypharmaceuticals, body fluids or infectious substances that risk being harmful tohealth and the environment. Contaminated plastic waste therefore requires separatehandling from other waste and it is often uncertain whether the waste is contaminated or not. This study aimed to investigate how single-use plastic products aremanaged within healthcare and potential opportunities and obstacles to create morecircular plastic flows through increased material recycling. This was done through acombination of a literature review and a case study where possible measures wereidentified. The case study was conducted at the Lung Department and the SurgeryDepartment at the Hospital of Gävle, where information was primarily collectedthrough a series of observations and personal communication. The study also includes an investigation of the purchasing statistics of the visited departments in orderto identify the types of plastic found in their products.  The results indicate that measures to facilitate an efficient material recycling ofhealthcare plastic require cooperation between actors in different parts of theproduct's value chain, from the manufacturers who design the products to the recyclers who handle the waste. For the visited departments at the Hospital of Gävle,some of the biggest obstacles are related to a lack of space for expanded waste sorting as well as a large variety of different types of plastic and materials in the productsused. Conclusions that can be drawn are that a more thorough compilation of material composition in the products than that found in this study, and a close dialoguewith recyclers, are required to implement measures for increased material recycling. An increased sorting of plastic waste from healthcare is considered possible,but different measures may be required for different types of plastic waste.

För att kunna uppnå de tuffare materialåtervinningsmålen som börjar gälla i Sverige år 2020 måste utsorteringen av bland annat plast-, papper- och metallförpackningar öka. Hushållsavfall beskrivs som en av de mest miljöpåverkande kategorin av avfall men samtidigt den kategori där det finns mest potential för förbättringar genom bättre hantering. Plockanalyser från 67 procent av Sveriges kommuner mellan åren 2013 och 2016 visar att ett svenskt villahushålls restavfall innehåller 34,5 procent förpackningar och returpapper som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning. Ett sätt att öka utsorteringen av producentansvarsmaterial från restavfallet och då kunna uppnå materialåtervinningsmålen är att kommuner erbjuder enklare samt ökad service i form av källsortering närmare hushållen. Tidigare studier har jämfört systemen optisk sortering och fyrfackskärl, som båda innebär källsortering närmare hushållen, med det vanligaste systemet i Sverige idag, tvåkärl, som inte innebär en ökad service genom kvalitativa metoder. Systemen har inte jämförts med kvantitativa metoder utifrån ekonomi eller miljö och inte heller med ett nytt koncept som heter Kvartersnära insamling. Den här rapporten har därför jämfört de fyra systemen utifrån aspekterna miljö och ekonomi med hjälp av verktygen livscykel- och livscykelkostnadsanalys som applicerades i ett område i Kristinehamns kommun för att på så sätt komma närmare verkligheten. Resultatet visar att systemet kvartersnära insamling har lägst miljöpåverkan i de undersökta miljöpåverkanskategorierna och därefter fyrfackskärl, optisk sortering och högst miljöpåverkan har systemet tvåkärl utifrån förutsättningarna och antagandena som har applicerats i studien. Livscykelanalysen visar att miljönyttan med materialåtervinningen överväger konsekvenserna av ökade transporter. Systemet med lägst livscykelkostnad är tvåkärl och sedan kvartersnära insamling, optisk sortering och dyrast livscykelkostnad har fyrfackskärl utifrån antaganden och de förutsättningar som använts i studien. En slutsats från rapporten är att det är viktigt att även undersöka andra aspekter förutom ekonomi och miljö vid val av insamlingssystem då resultatet till stor del beror på andra aspekter bland annat användarens uppfattning om systemet. / To achieve the stricter material recycling goals in Sweden in 2020 plastic-, metallic- and paper packages need to be better sorted from the household waste. Household waste might have the highest environmental impact compared with other sorts of waste but household waste has the highest potential to lower its impact. Waste pick-up analysis from 67 percent of Sweden's municipalities between 2013 and 2016 show that a Swedish household waste contains 34.5 percent packaging and recycled paper that could be sorted for recycling. The producers of that material have the responsibility to collect it but it does not work as well as planned because of different circumstances. One way to increase the recycling of the material from the household waste and then achieve the material recycling goals is that municipalities offer simpler and increased service in the form of source sorting closer to the households. Previous studies have compared the systems of optical sorting and multi compartment bin, which offer separation at sources closer to the households. Moreover, those systems have been compared with the most common system in Sweden today, two bins, which do not involve increased service. The systems have not been compared with quantitative methods based on economics or the environment, nor with a new concept called district collection. This report has compared the four systems. The aspects that have been compared are the environmental aspects and economical aspects by using the tools lifecycle assessment and lifecycle cost assessment. Moreover, the systems have been fictive studied in an area in the municipality of Kristinehamn, in order to get closer to reality. The results indicate that the collection system district collection had the lowest environmental impact followed by multi compartment bin and then optical sorting. Moreover, the system with two bins has the highest impact in the studied environmental impact categories according to the assumptions that have been applied in the study. The lifecycle assessment indicates that the benefits with material recycling is higher than the environmental impacts of increased transportation. The system with lowest lifecycle cost is the system with two bins and then the district collection. The system with highest lifecycle cost is the system optical sorting and the system with the second highest cost is multi compartment bin according to the assumptions that have been applied in the study. One conclusion from the study is that it is important to investigate more aspects than environmental impact and costs when to decide collection system. It is because the results depends on the other aspects as well like the users experience about the system.