Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006.

Ett arbete som tar upp hur den arbetsplatsförlagda utbildningen(APU) bedöms sett ur kursperspektiv, vad grundar APU handledarna sin bedömning på? En känsla blev svaret. Det tillverkades också matriser för APU handledarna att använda för att se om detta skulle hjälpa till vid bedömningarna, svaret här blev positivt både till bedömning av elever, men det kom upp att matriserna var utmärkta att använda till informerar arbetsgivare och arbetsplats handledare vad eleven förväntades lära sig ute på sin APU.

<p>Ett arbete som tar upp hur den arbetsplatsförlagda utbildningen(APU) bedöms sett ur kursperspektiv, vad grundar APU handledarna sin bedömning på? En känsla blev svaret. Det tillverkades också matriser för APU handledarna att använda för att se om detta skulle hjälpa till vid bedömningarna, svaret här blev positivt både till bedömning av elever, men det kom upp att matriserna var utmärkta att använda till informerar arbetsgivare och arbetsplats handledare vad eleven förväntades lära sig ute på sin APU.</p>

This paper reports from a study looking at teacher’s and student’s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics. Previous research in this area of teacher and student apprehensions is very scarce therefore the discussion has one part where an attempt to compare the results of this study with precious research and one part discussing the pedagogical implications rubrics might have.

Syftet med detta examensarbete är att utföra en studie med avsikt att undersöka några gymnasieelevers synpunkter kring att arbeta med bedömningsmatriser. I studien undersöker jag också om eleverna anser att de blivit mer medvetna om betygskriterierna för de olika betygsstegen genom att arbeta med bedömningsmatriser. Ett ytterligare syfte är att undersöka och diskutera arbetet med bedömningsmatriser utifrån lärarperspektivet.Med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever som under två terminer i kemi B kursen till stor del arbetat utifrån bedömningsmatriser. Även elevernas kemilärare intervjuades för att undersöka vad det finns för fördelar och nackdelar med att arbeta med bedömningsmatriser utifrån ett lärarperspektiv. De intervjuade eleverna går andra året på naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Sverige.Resultaten av min undersökning visar att eleverna vill ha tydliga och klara mål och tycker att bedömningsmatriser är ett bra sätt att presentera kursmålen på. Bedömningsmatriserna gör också att eleverna känner att de har en stor delaktighet och insyn i både bedömningsprocessen och betygssättningen. Eleverna ansåg också att de blivit mer medvetna om betygskriterierna även om de nationella betygskriterierna inte togs fram och studerades mer frekvent än i andra ämnen. Anledningen till detta var att de dels fick ut bedömningsmatriser och dels ofta hade diskussioner kring målen.Den intervjuade kemiläraren ansåg att utarbetandet av bedömningsmatriser är ett väldigt tidskrävande moment. Men sedan ansåg han att det finns det många fördelar både för eleverna och för läraren. För läraren innebär bedömningsmatriserna framförallt ett stort stöd vid betygssättningen. Ett gemensamt arbete i arbetslaget med att ta fram och utarbeta matriser skulle underlätta arbetsbördan. Dessutom skulle gemensamma bedömningsmatriser enligt den intervjuade läraren leda till att lärarna i arbetslaget blev mera likvärdiga i sina bedömningar.

Forskning lyfter vikten av tidiga insatser samt uppföljning och utvärdering för att nå en inkluderande verksamhet, samtidigt framhålls bristen på utvärderingsverktyg för att säkerställa en inkluderande verksamhet. Efter flera års erfarenheter som förskollärare har vi sett att det saknas ett tydligt arbetsmaterial som inbjuder till en samsyn mellan professioner kring hur svårigheterna kring inkludering ser ut på organisations-, grupp- och individnivå. Det evidensbaserade ramverket Building Blocks syftar till att planera och utforma undervisning samt lärmiljö för att inkludera barn i behov av stöd i förskolans verksamhet. Ramverket utgår ifrån fyra block som stegvis bygger på varandra och vi har valt att fokusera på ramverkets matriser som omfattar organisation, grupp och individ. Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, en inkluderande förskoleverksamhet med stöd av ramverket Building Blocks matriser i den ordinarie verksamheten kan förändra förutsättningar och villkor för barn som både tillfälligt samt varaktigt är i behov av stöd. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod genom en fallstudie där den bearbetade datainsamlingen har inhämtas genom observationer, intervjuer och samtal samt genom implementeringen av Building Blocks matriser. Resultatet visar att användandet av Building Blocks matriser synliggjorde verksamhetens inkluderingsarbete. Med hjälp av matriserna kunde förbättringsområden urskiljas som sedan ledde till en utveckling på både gruppnivå samt individnivå.

This study examines the design and use of task-specific rubrics in a Swedish secondary school setting, against the backdrop of the theory of formative assessment and feedback. For teachers, rubrics can be a tool for systematic analysis of curricula and grading criteria (so called knowledge requirements), while for students, rubrics can highlight the connections between learning objectives, teaching and assessment. The purpose was to study the design of rubrics as well as teachers’ beliefs and opinions about and experiences of using rubrics. A phenomenographic approach was used, supported by Borg’s theoretical framework on teacher cognition and combined with qualitative content analysis. The empirical material for this study consisted of seven examples of rubrics, and transcripts of semi-structured interviews with five teachers of Swedish. The analysis of the rubrics showed that, from a usage perspective, these can be divided into three groups: rubrics for summative assessment, rubrics for formative assessment and rubrics that appear suitable for both formative and summative assessment purposes (regardless of actual use). The rubrics studied could also be divided into two main groups from a design perspective: teacher-made rubrics not clearly modelled on official texts, which were rare, and rubrics based either on the grading criteria for the relevant course or on task-specific rubrics derived from national tests, both of which were equally common. Furthermore, three relatively clear perspectives were found in the transcripts of the teacher interviews: the teacher’s, the student’s and society’s. These perspectives were shown to be interdependent. The interviews illustrated that teachers use rubrics to clarify the learning objectives, to improve students’ learning or performance, and/or to help students understand teacher feedback. From the teachers’ own perspective, possible motivations for using rubrics were 1) helping the students understand the learning objectives, 2) planning their teaching and assessment activities, and 3) giving feedback. Teachers did, however, hold partly differing views on which of the potential ways of using rubrics were best suited to their own teaching and to their students’ learning.

Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta. Vi ser ett stort intresse bland lärarna för en fortsatt utveckling av vårt arbete som vi tycker är positivt. Vårt framtida mål med detta arbete kan vara att utveckla en interaktiv mjukvara. Detta ska vara ett dataprogram som kan agera tillsammans med skolans nätverk.

The purpose of this study is to investigate how teachers who teach aesthetic and practical subjects use different assessment rubrics in teaching. The study is based on phenomenographic theory, which makes this a qualitative interview study. Selection and delimitation are five teachers who work at junior high school in aesthetic and practical subjects and who use the digital school platform to report assessment and grades. The results indicate that all teachers use the general rubric as a documentation tool, as guidelines when concretizing goals and as a visual image that acts as support in conversations with students and guardians. Challenges are directed at its design, which contributes to a false image of equal value between all knowledge requirements. The task-oriented rubric is ​​used to clarify goals for students and support them in their work. It can contribute to student motivation and also clarify tasks so that students can be challenged at a higher level.  Some emerging conclusions are that the general rubric becomes central and important for the teachers and therefore might contribute to too much focus on teaching around grade criteria. Teachers also need more knowledge about task-oriented rubrics and students need to become more involved in the process of producing them.