The aim of this thesis was to gain a deeper understanding of ready meal consumers and their demands regarding ready meal products in different situations. Data were gathered with one extensive postal survey and five focus group discussions. The aim of the survey was to investigate the beliefs held about ready meal consumers, identify typical ready meal situations, assess the aims of eating ready meals in these meal situations and, finally, to identify demands regarding ready meals in the purchase situation. The results of the survey showed that the image of the frequent ready meal consumer was a person alone and stressed. The ready meal-consuming respondents confirmed this image when they were in actual situations eating ready meals but not in general. Four common ready meal-eating situations were identified. Ready meals were eaten most frequently as lunch at work and dinner at home. The social context in these situations was found to differ and to affect the activities performed. Ready meals for lunch at work were commonly eaten with colleagues and then discussing was a normal activity. For dinner at home ready meals were usually eaten alone watching TV. The reasons why ready meals were chosen as meal solutions differed. Ready meals suitable for lunch at work should be time-saving and for dinner at home the main demand was that the products should be convenient in order to avoid cooking. Purchaser demands regarding ready meals were found to be influenced by the gender of the purchaser and the intended end-consumer. Female ready meal purchasers were more demanding buyers than males, especially concerning health aspects. The aim of the focus groups was to explore consumers' reasons regarding the choice of ready meals for dinner and to find out how ready meals suit their needs. Ready meals were not regarded as being very appropriate for dinner at home. The social setting of the dinner was one of the most important aspects affecting the choice of what to eat. For ready meals to be suitable for dinner use they should be dishes out of the ordinary with more taste. This thesis has demonstrated that the context of meals affects the entire ready meal choice process and that there is a need to broaden the research perspective beyond the meal. The entire food provisioning process needs to be taken into account. / Målet med denna avhandling var att generera en större kunskap om färdigmatskonsumenter och deras krav på färdigmat i olika situationer. För att kunna göra detta genomfördes en omfattande postal enkät och fem fokusgrupper. Syftet med enkäten var att kartlägga existerande attityder till färdigmatskonsumenter, identifiera typiska färdigmatssituationer, undersöka skälen till att äta färdigmat i dessa situationer samt slutligen identifiera vad som är avgörande för inköpet av färdigmat. Resultaten av enkäten visade att bilden av en färdigmatskonsument var en ensam och tidspressad person. Bilden bekräftades av de färdigmatsätande respondenterna men stämde enbart i färdigmatssituationen som sådan. Fyra typiska färdigmatssituationer identifierades. Mest frekvent åt respondenterna färdigmat till lunch på arbetet och till middag hemma. Den sociala kontexten skilde sig åt i dessa situationer och visade sig påverka vilka aktiviteter som pågick under måltiden. Färdigmat till lunch på arbetet åts vanligen med kollegor och då diskuterade man oftast. Vid middagen hemma åts färdigmat oftast ensam framför TV:n. Motiven till att välja färdigmat skilde sig åt i olika situationer. För en lunch på arbetet var det viktigast att färdigmaten var tidsbesparande men för en middag hemma var det främst bekvämlighetsaspekten, i form av att slippa laga mat, som avgjorde. I inköpssituationen visade det sig att olika aspekter var olika viktiga för inköpet av färdigmat beroende på inköparens kön och om inköparen var den som skulle äta färdigmaten. Generellt var kvinnliga färdigmatsinköpare mer krävande, i synnerhet gällande hälsorelaterade aspekter. När färdigmat köptes åt någon annan så var det signifikant viktigare att det var lätt att öppna förpackningen samt att maten skulle vara lik den mat som den personen brukade äta. Målet med fokusgrupperna var att utforska konsumenternas resonemang kring valet av färdigmat till middag och komma fram till hur färdigmat passade deras behov. Slutsatsen var att utformningen av en middag hemma var mycket beroende av den sociala kontexten, dvs. vem som skulle äta. Framför allt närvaron av barn var viktig för de val som gjordes inför middagen. Färdigmat ansågs inte passa särskilt bra till en social middag hemma. Ett färdigmatssortiment anpassat för middag föreslogs inbegripa mer speciella rätter med mer smak. Den här avhandlingen har visat på att måltidskontexten påverkar hela valprocessen av färdigmat och att det därför finns ett behov av att bredda forskningsperspektivet bortom maten i sig och även bortom måltiden. Hela processen, från planeringsstadiet till omhändertagandet av disk och avfall, måste tas i beaktande.

Sports supplements include nutritional supplements and ergogenic aids and are widely used in the gym culture. Previous research has examined predictors for supplement use, but lacks an insight into why these patterns appear. The objective was to examine predictors for sports supplement use among people exercising at gyms and explore how sports supplements are used, perceived and viewed upon among a group of regular gym users. A mixed methods explanatory sequential design was used. In phase 1, an online cross-sectional survey was conducted. Phase 2 consisted of six semi-structured interviews exploring why sports supplements are used and not used, as well as expectations and beliefs regarding sports supplements among training individuals. 85 individuals participated in the survey. 68 percent used sports supplements regularly, but no predictors from previous research could be confirmed. The interviews showed that supplements were used for convenience and to ensure a sufficient nutrition intake, while non-users expressed a lack of knowledge and believed supplements to be inefficient and unnecessary. No predictors for use of sports supplements were confirmed, but both users and non-users highly value health responsibility in their decision of supplement use. To users, sports supplements are efficient and convenient dietary complements and replacements. Non-supplement users regard sports supplements to be unnecessary, inefficient and less enjoyable than food. Due to the small sample size, more studies are needed within the field in order to fully understand the role of sports supplements in the target group. / Träningstillskott inkluderar tillskott av enskilda näringsämnen och prestationshöjande medel och används flitigt i gymvärlden. Tidigare forskning har undersökt vilka faktorer som spelar roll för användning av tillskott, men saknar en djupare insikt om varför dessa mönster uppstår.Syftet var att undersöka avgörande faktorer för användning av träningstillskott bland individer som tränar på gym samt undersöka hur en grupp gymtränande individer använder, uppfattar och ser på träningstillskott. En mixed methods explanatory sequential design användes. Fas 1 bestod av en onlineenkät. Fas 2 utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer som undersökte varför träningstillskott används respektive inte används samt förväntningar och uppfattningar gällande träningstillskott bland tränande individer. 85 individer deltog i enkäten. 68 procent använde träningstillskott regelbundet, men inga av de faktorer för användning som identifierats i tidigare forskning kunde bekräftas. Intervjuerna visade att tillskott användes av bekvämlighetsskäl och för att försäkra individen om ett tillräckligt näringsintag, medan icke-användare uttryckte otillräcklig kunskap och uppfattade tillskott som ineffektiva och onödiga. Inga prediktorer för användning av träningstillskott kunde bekräftas, men både användare och icke-användare värderar hälsoansvar högt i sitt beslut gällande användning av träningstillskott. Användare anser tillskott vara effektiva och bekväma komplement och ersättare i kosten. Icke-tillskottsanvändare uppfattar tillskott som onödiga, ineffektiva och mindre njutningsfulla än mat. På grund av ett litet urval behövs fler studier inom området för att få en tydligare bild av hur träningstillskott används av målgruppen.

Introduktion: Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förekommer oftare i socioekonomiskt svagare grupper. Tillgängligheten av livsmedel påverkar både vilka kostval vi gör och hur mycket vi konsumerar. Marknadsföring påverkar tillgängligheten och används för att styra konsumenternas livsmedelsval. För att främja hälsosamma val behövs stödjande miljöer med tillgängliga, prisvärda och hälsosamma livsmedel. Syfte: Syftet är att undersöka hur hälsosamma livsmedelsval har samband med konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns bidrag till stödjande miljöer för hälsosamma livsmedelsval. Metod: En kvantitativ tvärsnittsdesign tillämpades. Datainsamlingen skedde genom webbenkät vilken länkades till informanter via sociala medier. Deskriptiv analys användes samt positiv oddskvot för att belysa det salutogena perspektivet. Ett p-värde på <0,05 ansågs signifikant. Resultat: Respondenterna (n=346) var kvinnor och män över 21 år. Majoriteten var kvinnor i medelåldern, med högskole- eller universitetsexamen samt medelinkomst. Konsumenter som väljer hälsosamma livsmedel har samband med sinnesstämning, naturliga livsmedel och tillgänglighet. Slutsats: Det är viktigt att hälsofrämjande insatser riktas mot hela samhället och stärker medvetenheten om hälsosam kost. Då studien visade samband mellan konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns stödjande miljöer och hälsosamma livsmedelsval, bör hela livsmedelskedjan medvetandegöras om hur folkhälsan påverkas av stödjande miljöer. / Introduction: Unhealthy eating habits are one of the major risk factors för unhealth and occur more frequently in low socioeconomic areas. The availability of food affects both the dietary choices we make and how much we consume. Marketing affects accessibility and is used to guide consumers' food choices. In order to promote healthy choices, supportive environments with available, affordable and healthy foods are needed. Aim: The aim is to investigate how healthy food choices are linked to consumers' experiences of the grocery retailer's contribution to supportive environments for healthy food choices. Methods: A quantitative cross-sectional design was applied. Data was collected with a web survey. Descriptive analysis applied as well as logistic regression analysis and positive odds ratio was used to illustrate the salutogenic perspective. A p-value of <0.05 was considered significant. Result: The respondents (n = 346) were women and men over 21 years. The majority were middle-aged women, with a college or university degree and middle income. There is an association between consumers who choose healthy foods and mood, natural foods and availability. Conclusion: It is important that health promotion efforts are directed at the entire society and strengthen the awareness of healthy eating. As the study showed a correlation between consumers' experiences of the grocery's supportive environments and healthy food choices, the entire food supply chain should be made aware of how public health is affected by supportive environments.