Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter. Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet.

<p>Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på. Därför har jag valt att undersöka kommunala handlingsplaner om elevers läs- och skrivsvårigheter. Dessa utgör alltså mitt material. Syfte med min undersökning är att försöka kartlägga vilka perspektiv på läs- och skrivsvårigheter handlingsplanerna inkluderar i sina diskurser. För att försöka urskilja de perspektiv som utgör ”självklar” grund i handlingsplanerna har jag utgått från Laclau&Mouffes diskursteori. Metoden är således diskursanalys. Resultatet gav vid handen att ett medicinskt-psykologiskt perspektiv dominerar handlingsplanerna, men det finns även inslag av ett institutionellt perspektiv. Det sistnämnda leder dock inte till att inkluderande undervisning tas upp. En inkluderande undervisning hade kunnat innehålla fler inslag av praktiska och estetiska ämnen. De hade kunnat leda till att fler elever fått tillfälle att känna ”jag kan”.</p>

Kravet på att kunna läsa och skriva är stort, både i skolan och i samhället i övrigt. Att lära sig läsa och skriva är en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svår när vi tillägnar oss färdigheten. För en del människor förblir det svårt med skriftspråket. Från vetenskapligt håll är synen olika på vad svårigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger på. Därför har jag valt att undersöka kommunala handlingsplaner om elevers läs- och skrivsvårigheter. Dessa utgör alltså mitt material. Syfte med min undersökning är att försöka kartlägga vilka perspektiv på läs- och skrivsvårigheter handlingsplanerna inkluderar i sina diskurser. För att försöka urskilja de perspektiv som utgör ”självklar” grund i handlingsplanerna har jag utgått från Laclau&Mouffes diskursteori. Metoden är således diskursanalys. Resultatet gav vid handen att ett medicinskt-psykologiskt perspektiv dominerar handlingsplanerna, men det finns även inslag av ett institutionellt perspektiv. Det sistnämnda leder dock inte till att inkluderande undervisning tas upp. En inkluderande undervisning hade kunnat innehålla fler inslag av praktiska och estetiska ämnen. De hade kunnat leda till att fler elever fått tillfälle att känna ”jag kan”.

Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar på problem inom sjukvården, tillsammans med representanter från Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemställningen med den medicinska avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmästare att hanteringen av operationsavfall är en obehaglig arbetsuppgift då den innebär att handskas med kontaminerat avfall, sjukhuset är därför måna om att ta fram en produkt som komprimerar avfallet, vilket skulle förbättra arbetsmiljön. Produkten ska komprimera 150-liters säckar med avfall från operationer, detta ska ske på ett användarvänligt sätt utifrån specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samråd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en säck, den mest lämpliga metoden för ändamålet blev att pressa säcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp. Prototypen pressar med hjälp av pneumatik ut luften ur säcken, den kontaminerade luften filtreras och säcken komprimeras till 50 % av dess naturliga storlek. Examensarbetet har innefattat att läsa in sig på nya områden, problemlösning, konstruktion och nyskapande vilket har resulterat i en väl fungerande prototyp som uppfyller kravspecifikationen. / Hälsoteknikcentrum Halland are working with different projects to find new technical solutions for problems in healthcare, they brought up the problem with the medical waste disposal together with representatives from Hallands Hospital in Halmstad. Today the nurses and caretakers experience the medical waste disposal as unpleasant since it means they have to deal with contaminated waste, the hospital is eager to develop a product that compresses the waste and improves the work environment for its employees. The product shall compress bags of 150 liters of medical waste, this shall be done in a user-friendly way based on specific requirements, the specification was developed in consultation with hospital employees. Through different experiments and examination of different methods, the most appropriate method to compress the bags were to press them. After developing the idea to a functioning method a prototype was made. The prototype uses pneumatics to press the air out of the bag, the contaminated air is filtered through an absolute filter and the bag is compressed over 50%. This graduate thesis has included a number of tasks, to read up on different areas, problem solving, construction and innovation. This has resulted in a well functioning prototype that meets the requirements.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen. Dock finns det brister i samverkan med de andra aktörerna på skadeplatsen, framför allt när det gäller SOS Alarm AB. Ambulanssjuksköterskornas erfarenhet spelar stor roll för hur trygga eller stressade de känner sig i rollen som medicinskt ansvarig på skadeplats. Ambulanssjuksköterskor ser reflektionen som en naturlig del av arbetet och gör det vanligen själva och tillsammans med sin kollega. Detta gör att de bearbetar upplevelserna och utvecklar sin självkänsla och sin yrkesmässiga mognad. Bra baskunskaper att vila på samt realistiska övningar regelbundet skulle underlätta rollen som medicinskt ansvarig. Studien visar att trots lite övning och rutin i rollen som medicinskt ansvarig, så upplever ändå ambulanssjuksköterskorna helheten som positiv. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs. Syftet med uppsatsen är att belysa verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskors syn på palliativ vård i livets slut och hur de ser på sin roll i denna vårdform. Syftet är även att belysa hur de ser på det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Resultatet har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av fem intervjuer med verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor som är verksamma inom området för implementeringen av det lokala vårdprogrammet Palliativ vård i livets slut. Utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna verkar deras syn och värderingar i stort stämma överens med den palliativa vårdfilosofin och vårdvetenskapliga värderingar. De uttrycker många positiva erfarenheter av den palliativa vårdens uppbyggnad och organisation men även problem i form av resurs- och kompetensbrist. Respondenterna verkar använda sig av olika ledarstilar i kombination. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rådgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas närmaste omgivning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang. Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgängliga definitioner av aspergers syndrom och att det råder stor oenighet även kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstår som mycket flexibel i sin tillämning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen påverkar diagnosproducenternas blick för vad som är avvikande beteende. Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgång. Författarna tillämpar kategorin för att tolka och beskriva människor. De tillämpar den även på människor ifrån äldre tider och beskriver tidigare kategoriseringar som felaktiga. Denna känsla av framsteg blir intressant i ljus av att det finns planer på att upplösa diagnosen aspergers syndrom mindre än 20 år efter de här texterna skrivs. Författarna etablerar att kategorin aspergers syndrom bör användas för att skapa ett nytt förhållningssätt till personer med aspergers och för att skapa en ny självförståelse, både hos personerna själva och hos deras föräldrar. Analysen visar hur författarna etablerar att diagnosen i sig ska avhjälpa det tillstånd som diagnostiseras.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning. Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader. Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats. Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos. I denna undersökning kunde inga allvarliga brister identifieras i det nya medicinska beslutssystemet gällande akuta buksmärtor i Uppsala län, och inga signifikanta ålder-eller könsskillnader kunde hittas. Mer studier skulle behövas för att öka träffsäkerheten gällande resultatet i detta ämne och fler patienter skulle behöva involveras för att ”fånga upp” eventuella brister i detta medicinska beslutssystem. / Since October 2011 Sjukvårdens Larmcentral (SvLC) take care of emergency calls. At the same time new decision support tool for nurses that receive the emergency calls was introduced, andit was of interest to find out if there are flaws in the emergency call- system. Since the cause of abdominal pain in patients is a complex and difficult to identify this specific condition was chosen for this study. Aim: To examine whether the new medical decision support for patients with acute abdominal pain after the introduction of the new medical decision- making aid is a reliable working aid. Method: An empirical quantitative study with retrospective review of patients records. Totally 151 patients who called ambulance due to abdominal pain and that the emergency call- center prioritized as life-threatening (priority 1) or urgent (priority 2) has been reviewed. Result: SvLC´s initial evaluation tallied well with the prehospital assessment the nurse in ambulance did. In the prio 1-group 48% diagnosed abdominal pain NOS, that is to say “Not Otherwise Specified”, and in prio 2 group 40% received the same diagnosis. In this investigation, no serious flaws identified in the new medical decision support regarding acute abdominal pain in Uppsala county, and no significant..... More studies would be needed to increase accuracy on the results in this topic and more patients would need to be involved in order to “capture” any deficiencies in this medical decision systems.

Resultaten från kliniska studier tyder på att psykedeliska substanser i kombination med stödjande psykoterapi kan vara ett alternativ till befintliga behandlingsformer för patienter med psykiska sjukdomar. Tidigare undersökningar har dock indikerat allmänt negativa attityder till narkotika bland den svenska befolkningen. Undersökningarna har å andra sidan inte fokuserat på psykedeliska substanser och deras användning i samband med assisterad terapi specifikt. Denna studies syfte var att undersöka hurdana attityder svenskar har till psykedelisk assisterad terapi och hur attityderna påverkas av upplevd kunskap, attityder till psykedeliska substanser, attityder till lagändringar, kön och tidigare bruk av psykedelika. Totalt 127 respondenter över 18 år bosatta i Sverige besvarade enkäten. Resultaten visade relativt positiva attityder till psykedelisk assisterad terapi bland deltagarna. De oberoende variablerna i studien var signifikant korrelerade med attityder till psykedelisk assisterad terapi. Dock var det enbart upplevd kunskap och attityder till lagändringar som var unika prediktorer till attityder till psykedelisk assisterad terapi i multipel regressionsanalys. Den övergripande regressionsmodellen förklarade 53,9 % av variansen. Till skillnad från tidigare forskning verkar attityderna generellt vara mer positiva när det handlar om att använda psykedelika i medicinskt syfte i samband med assisterad terapi. Det behövs därför mer nyanserade studier som kan synliggöra dessa skillnader för att ge en mer rättvisande bild på de allmänna attityderna. Denna studie ger en inblick på hur svenskar ställer sig till frågor om psykedeliska substanser och psykedelisk assisterad terapi.

Bakgrund: Upp till två tredjedelar av alla personer som söker vård får ingen biomedicinsk förklaring till sina besvär. Personer med medicinsk oförklarliga symtom går igenom ett stort lidande av att leva i ovisshet. Jakten på att få svar var långdragen och ledde till både psykisk utmattning och fysisk funktionsnedsättning för personer, samtidigt som de behövde kämpa för att bli betrodda. Vårdpersonalens bemötande visade sig ha en stark koppling till hur personer hanterade situationen och sjuksköterskan beskrevs ha en viktig roll i vårdmötet. Det beskrevs ett samband mellan sjuksköterskans negativa attityd mot personer med medicinskt oförklarliga symtom och låg kunskap och erfarenhet av denna patientgrupp, vilket förklarar betydelsen av denna studie. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av vårdmötet vid medicinskt oförklarliga symtom. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: att möta en brist på förståelse och okunskap skapar lidande, att inte bli sedd och misstrodd skapar en känsla av att bli förminskad, att känna sig sviken och övergiven av sjukvården skapar maktlöshet, att utredningsprocessen bidrar med motstridiga känslor samt att en god vårdrelation ger acceptans och förmåga att kunna hantera situationen. Slutsats: En god vårdrelation är avgörande för välbefinnandet hos personer med medicinsk oförklarliga symtom. Med ett holistiskt synsätt och en personcentrerad vård kan en god vårdrelation bidra till acceptans och förmåga att hantera situationen. Denna studie har visat ett antal brister i vården av dessa personer. Dessa brister kan åtgärdas genom att inte låta stigmatisering diktera i vårdmiljöer, genom att vårdpersonal tar ansvar för att hålla en hög nivå av evidensbaserad kunskap, samt genom att skapa ett gott vårdmöte och en god vårdrelation med personer de möter i yrket.