No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar.</p><p>Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång.</p><p>Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.</p>

Allt fler patienter som drabbats av en obotlig sjukdom väljer att leva livet ut i sitt eget hem. Döende patienter är ofta i behov av god symtomlindring. När patienten väljer att dö i det egna hemmet ställer detta också krav på närstående som finns i patientens närhet. Dessa närstående är viktigt att sjuksköterskan också uppmärksammar. För att ge både patient och närstående en trygg och säker vård i livet slut, är det av vikt att det finns personal med kunskap i palliativ vård dygnets alla timmar.   Syftet var att beskriva hur nattarbetande sjuksköterskor upplevde det medicinska stödet i omvårdnadsarbetet till patienter i behov av palliativ vård i hemmet.   Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. En innehållsanalys genomfördes av det insamlade materialet. Sammanlagt genomfördes 11 intervjuer i två olika vårdorganisationer, specialiserat palliativt team dygnet runt och kommunal hemsjukvård i samverkan med specialiserat palliativt team.   I resultatet framträdde fyra domäner i relation till sjuksköterskornas upplevelser av det medicinska stödet. De fyra domänen var läkarstöd, journal/planering, slutenvården och rapportering. Inom dessa domän framkom både positiva och negativa upplevelser. Inom läkarstödet beskrevs behov av möjlighet till kontakt med läkare med inriktning till palliativ vård. De eftersökte stöd i form av hembesök när detta behövdes. Hur tillgången till journal/planering var, såg väldigt olika ut beroende på vilken vårdorganisation som sjuksköterskan tillhörde. Det framkom negativa faktorer så som total avsaknad av tillgång till journal men också positiva upplevelser så som god tillgång och möjlighet att följa patientens planerade omvårdnadsvårdplanering. I fyra av enheterna fanns ingen tillgång till direktinläggning nattetid för de patienter som behövde. Slutenvården fyllde en så mycket större roll än bara sina slutenplatser. Sjuksköterskorna i hemmet uppskattade att kunna bolla idéer och rådfråga kollegor inom slutenvården, vilket minskade känslan av ensamhet. Rapporteringen till och från övriga kollegor var ett område som samtliga sjuksköterskor upplevde kunde förbättras. Övergripande kände sjuksköterskorna sig säkra i sin roll och upplevde sitt jobb givande men önskade överlag ett bättre medicinsk stöd i sitt arbete i patienternas hem.   Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever en ökad trygghet när läkare med inriktning mot specialiserad palliativ vård fanns kontaktbar dygnet runt. Även tillgången till journaler var en avgörande faktor för att känna att förutsättningarna fanns för att kunna lösa situationer som kunde uppstå i patientens hem. Det finns ett övergripande behov av ökad kommunikation mellan vårdlag. Föreliggande studie visar på ett behov av att granska verksamheters sätt att inkludera sina nattarbetande sjuksköterskor i behandling- och omvårdnadsplaner. Denna information som dessa sjuksköterskor besitter kan vara till stor vikt för att öka livskvalitet för patienten och deras närstående. / An increasing number of patients suffering from incurable illness/disease choose to live the last days of their lives in their own homes. Terminally ill patients are often in need of good symptom management. When the patient chooses to spend the last days of his life in his or her own home it affects the closest family and imposes demands on them. Therefore it is important for the registered nurse (RN) to also support the closest family in order to create a safe and secure end-of-life care. It is important to have health professionals with expertise and knowledge in palliative care when giving support around the clock.   The aim was to describe how RN´s who work night shifts experienced the medical support while providing nursing care for patients in need of palliative care at the patient's home.   The method used was a qualitative semi-structured interview. A content analysis of the collected material was conducted. The total of eleven interviews were conducted in two different healthcare organizations, namely, in a hospital-based specialized palliative team working around the clock and a municipal home-care team that collaborates with the specialized palliative team.   In the results, four domains appeared in relation to the nurses’ experiences of the medical assistance. These four domains are the support of physicians, medical records, inpatient care, and reporting. Within these four domains both positive and negative experiences were described by the nurses. The support of physicians was described as a possibility to contact a physician with knowledge of palliative medicine. Even the possibility of making a house call was expected. Access to patient's  medical record varied depending on the healthcare organization where the RN`s were working. There were negative experiences such as a total lack of access to medical records but also positive ones such as good access to medical records and the opportunity to follow patients care plan. Four of the units did not have the possibility of inpatient care when needed at nighttime. For the RN`s who were providing homecare, the access to inpatient care did not only mean to have access to a bed when needed, it also gave them the possibility to consult and discuss problems with their colleagues working at the inpatient care, so they did not feel left one on one with their problems. Reporting between colleagues was an area that all RN´s working night shifts described as being in need for improvement. Overall the RN´s felt secure in their role and found their work rewarding but desired a better medical support in their work in homecare.   The conclusion of the study is that RN´s feel more secure when a physician specialised in palliative care is available around the clock. Furthermore, access to medical records was a crucial factor for RN`s to be able to resolve situations that could occur at the patient’s home. There was a significant need for an increase in communication between different care teams. The present study also shows a need to review how RN`s who work night shifts are included in the process of treatment and the creation of care plans for the patient. The information that RN`s working night shifts possess can be of great importance to increase the quality of life of patients and their families.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis. Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi – är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin? Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma. Hur man betraktar behandlingsfrågan blir också vägledande för hur man ser på behandlingsmålet. En skiljelinje går mellan uppfattningen om den psykodynamiska psykoterapin som vetenskap och/eller teknik. Diskussionen om psykodynamisk psykoterapi är en vetenskap eller flera, har betydelse för dess ställning i den vetenskapliga världen. Diskussion: Valet av litteraturstudie som metod avgjordes på grundval uppsatsens syfte och karaktär. Det är möjligt att se den psykodynamiska psykoterapin i annat vetenskapligt ljus än det positivistiska t.ex. fenomenologiskt och hermeneutiskt. Psykodynamisk psykoterapi kan ses både som en vetenskap och en teknik samt som en etisk verksamhetspraxis. Slutsatsen för uppsatsarbetet är att man kan se på den psykodynamiska psykoterapin som en moralisk, etisk behandlingsmetod som med både hermeneutiska och fenomenologiska metoder/tekniker söker uppnå inre frihet, självkännedom och ansvarstagande för medvetnare livsval hos subjektet. Behandlingsmålet blir då att minska neurotiskt och annat lidande hos subjektet samtidigt som lidandets omedvetna ursprung integreras.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.

<p>In the essay, the view of mistakes and disciplinary sanctions within the military aviation and health and medical service, are compared. The comparison shows that military aviation and health and medical service could have several points in common on how mistakes may occur, but that the present view of mistakes is different betwen the sectors. The view of mistakes and disciplinary sanctions is explicit within military aviation, and is based on a clear ideology on how mistakes occur, which is characterised of a systematic approach. Within health and medical service, an explicit and unequivocal ideology on how mistakes occur is missing, but, however, there are implicit ideas about infallibility and perfection. The comparison indicates that the view of mistakes is also, possibly directed by a bureaucratic model (instead of an ideology on mistakes), which aims to legitimacy, but that this may happen on the expense of not taking surrounding circumstances into consideration. In that way there may be a certain contrast in the health and medical service’s present system between rule of law and medical service safety.</p>

In the essay, the view of mistakes and disciplinary sanctions within the military aviation and health and medical service, are compared. The comparison shows that military aviation and health and medical service could have several points in common on how mistakes may occur, but that the present view of mistakes is different betwen the sectors. The view of mistakes and disciplinary sanctions is explicit within military aviation, and is based on a clear ideology on how mistakes occur, which is characterised of a systematic approach. Within health and medical service, an explicit and unequivocal ideology on how mistakes occur is missing, but, however, there are implicit ideas about infallibility and perfection. The comparison indicates that the view of mistakes is also, possibly directed by a bureaucratic model (instead of an ideology on mistakes), which aims to legitimacy, but that this may happen on the expense of not taking surrounding circumstances into consideration. In that way there may be a certain contrast in the health and medical service’s present system between rule of law and medical service safety.

Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar. Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång. Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.

Studiens syfte är att undersöka vad andra vårdande legitimerade sjukvårdsprofessioner har för synsätt på kuratorers psykosociala arbetsmiljö inom akutvården i Västerbotten. I magisteruppsatsen har sex semistrukturerade digitala intervjuer genomförts med ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. De professioner som intervjuats är: arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, logoped, läkare och sjuksköterska. Resultatet av studien visar att rollen som hälso- och sjukvårdskurator är diffus men har en avlastande funktion för andra professioner. Kuratorerna i sjukvården är oersättliga i vissa arbetsmoment som andra professioner inte behärskar, men i andra arbetsmoment är kuratorn utbytbar och reviret därmed oklart. Resultatet visar även att legitimationen är efterlängtad av andra professioner och stärker patientsäkerheten. Det som är viktigt i den psykosociala arbetsmiljön är samarbete, känslan av delaktighet och teamets sammanhållning. Andra professioners förväntningar och synsätt påverkar kuratorns psykosociala arbetsmiljö. Slutsatserna är att mer forskning behövs om den nya legitimerade yrkesgruppen hälso- och sjukvårdskuratorers psykosociala arbetsmiljö, roll och funktion i den moderna sjukvården. Det finns kunskapsluckor och behov av att uppdatera och tydliggöra kuratorns rollbeskrivning. / The purpose of the master thesis is to investigate other healthcare professionals' views on medical healthcare counselors (social workers) in an emergency care setting in Västerbotten, Sweden. In order to try and answer the purpose of the study six semi structured digital interviews were conducted. The included medical professions in our study were: Vocational therapist, physiotherapist, speech-language pathologist, dietitian, physician/doctor and nurse. The result of the study shows that the role as a social worker in a medical setting is difficult to define but is helpful for the other professional team-members. The healthcare counselors are irreplaceable in certain aspects, but some tasks are easily replaceable by others which makes the territory difficult to define. The results also show that the certification is long-awaited by other professions and strengthens patient's safety. What is important in the medical social work environment is cooperation, the feeling of participation and team cohesion. The expectations and views of other professions affect the healthcare counselors' psychosocial working conditions. The conclusions are that more research is needed on the psychosocial environment, role and function of the new licensed group of medical social workers in modern healthcare. There are knowledge gaps and a need to update and clearly define the role description.