Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige. De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

Abstract   The use of electronic media plays an important part in the life of youth and especially Internet and mobile phones are important in the social and cultural networks of youth. The first step of this thesis is to examine the ICT-based activities of upper secondary school students through an online survey. The second step is to examine what didactic implications can be derived from the ICT-based activities in the subject of Swedish. Results from this survey and national and international research show that young people spend the majority of their leisure time on the Internet. The result also shows that media activities displace other school related activities such as traditional reading and writing. The findings point out the importance for teachers to adapt to student’s media experiences and to use them in the classroom. They also point out the importance of teachers’ conceptions of the subject Swedish for classroom work and how to make students involved in their studies.

No description available.

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar – de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna. Språket som används i statusuppdateringar på Facebook är mångfacetterat – stundom stavningsmässigt och grammatiskt korrekt, stundom talspråkligt och normutmanande och varierar givetvis informanterna emellan. Vissa informanter uttrycker sig mycket kommunikationsmedvetet medan andra har ett mer prosaiskt betonat språk. De olika kategorierna och kombinationer av dessa nyttjas för att nå olika syften. Varje kategori kan ses som ett redskap för att försätta läsaren i en viss sinnesstämning alternativt dela med sig av sin egen. Kreativitet och lekfullhet med normer används exempelvis som ett verktyg för att skapa en utstickande statusuppdatering då detta är syftet.

During the last years social media have developed and become a place where all kind of people can meet and interact with each other without any kind of physical contact to one another. We belive that this development also has made it easier for political parties and organisations to spread their propaganda to the people that uses social media without them knew from whom the information is coming. With this in mind we decided to do a study about the social media Facebook and how the users of Facebook think they are being influenced by political propaganda from organisations and private persons.   In our study we decided that we wanted to know why our respondents are using Facebook, if they have payed attention to two political questions, one international question and one national question, that have been noticed recently and if they feel that they are being influenced of political propaganda when they are using Facebook.   We have concluded that our respondents, depending on how old they are, do feel that they are being influenced by political propaganda when they are using Facebook. We have also noticed that the younger part of our respondents feel that they are using Facebook because their friends do it and that they have noticed the international political question more than the national political question. In the older category of respondents the reason of why they are using Facebook was to maintain a conection with their friends and they had noticed the national political question more than the international political question.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna. Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är: Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna? Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier? Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier? För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där. Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare. Samtliga kommuner är överens om att möjligheterna som kommer med sociala medier är den potential det finns för dialog och interaktion med sina invånare. Dock är det inte alla respondenter som beskriver att de använder sociala medier på det sättet. För att försöka skapa dialog med medborgarna försöker kommunerna att lägga ut information på de sociala medierna som det vet engagerar medborgarna. En kommun är en bred organisation som har mycket att erbjuda och kan därför variera informationen. Inspirationen till namnet på uppsatsen kommer från en person vi intervjuat. Vi tycker det är slående och vi tror att det finns en viss sanning bakom det.

I denna uppsats tittar vi närmare på journalistrollen. Vi undersöker vilka förhållningssätt till journalistik det finns bland journalister och de eventuella förändringar som journalistrollen står inför. Vi vill synliggöra debatten om hur journalistkåren förhåller sig till förändringar i medielandskapet. För att kunna undersöka journalisternas inlägg i debatten har vi tagit del av material i form av bloggar, artiklar och böcker där de uttrycker sina synpunkter. Vi har även genomfört intervjuer med tre journalister och deltagit i ett seminarium där framtidens journalistroll diskuterades. I vår slutdiskussion utgår vi ifrån en rad olika förhållningsätt till journalistik och diskuterar på vilken nivå av journalistens yrkesroll förändringar sker.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.

I dagens samhälle ser vi fler och fler företag som vill att vi går med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare på Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har påverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmänna konsumenten tycker om företag på sociala medier. Tack vare, eller på grund av, sociala medier är det numera vanligare med så kallad Word of Mouth (åsiktsspridning) via nätet och detta kan leda till både positiv och negativ kritik mot företagen. Det är även vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sätt att skapa relationer med olika intressenter, i vårt fall via Internet. Vi intervjuade kommunikationsansvariga på tre svenska företag, gjorde en enkätundersökning med de allmänna konsumenterna gällande hur sociala medier har påverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur åsikterna skiljer sig åt. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har påverkats av sociala medier men att det inte alls är lika vanligt att ungdomar följer företag på sociala medier som vi först hade trott.