Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige.De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003. Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp. De flesta artiklarna handlar om våldsbrott. 38 procent av de artiklar som handlar om våldsbrott finns i kvällspress, medan 27 procent finns i morgonpress. Kvällspress rapporterar också oftare om psykisk sjukdom. 44 procent av alla artiklar har stigmatiserande inslag, där den psykiskt sjuke framställs i negativ dager.

<p>The purpose of this report is to answer the question:</p><p>How do you create a media player that can stream music for a website?</p><p>We started the work by searching the web and reading books about the subject</p><p>and found several technologies to use to stream media files over the internet.</p><p>We decided upon using the http protocol and created the media player itself in</p><p>Macromedia Flash.</p><p>The website is mostly developed with PHP, JavaScript and CSS templates and</p><p>the websites design was created with Macromedia Dreamweaver and Adobe</p><p>Photoshop. We also created an administrative system for the media player with</p><p>PHP programming.</p><p>The website contains a simple guestbook; the guestbook makes use of a</p><p>database created with MySQL.</p><p>Our work resulted in a webpage with a fully functional media player that</p><p>streams audio files together with a corresponding administrative system for it.</p>

TITEL Makten över samhällsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och sociala medier FRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna på? Vilka typer av aktörer är det som ges utrymme i de respektive medierna? BAKGRUND 1968 upptäckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta då de fann att de sakfrågor som allmänheten ansåg vara viktigast stämde överens med nyhetsfokus de senast föregående fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förändrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstått nya sociala medier. SYFTE Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med sociala medier, och vice versa. Därtill vill jag även undersöka ifall det går att urskilja skillnader i de teman som det båda medieformerna fokuserar på, samt vilka aktörer som förekommer. METOD Empirin består av samtliga artiklar kring ämnet ”saudiavtalet” som publicerats av fyra tidningar, under en vecka, samt de tweets som publicerats inom hashtaggen ”#saudiavtalet” inom samma tidsperiod. Statistiken samt innehållsanalys har hämtats ur ett totalurval. SLUTSATS Relationen mellan de traditionella nyhetsmedierna och de sociala medierna är obalanserad. Åtminstone i det avseende att nyhetsmedierna i avsevärt lägre utsträckning inkluderar de sociala medierna i sin nyhetsbevakning än vad de sociala medierna hänvisar till nyhetsmedia. Vidare förekommer det inte några ”vanliga människor” i nyhetsartiklarna överhuvudtaget medan dessa på sociala medier utgör den största gruppen aktörer. Trots detta är båda medieformerna starkt dominerade av eliten.

Frågeställning: Vilka utmaningar stöter medelstora företag på när de integrerar sociala medier i sin befintliga marknadskommunikation samt hur hanterar företagen dessa utmaningar?Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur medelstora företag hanterar integrering av sociala medier i marknadskommunikationen. Metod: Detta har gjortsgenom en kvalitativ fallstudie som omfattar tre medelstora, strategiskt utvalda företag på den svenska marknaden. Studien antar en abduktiv ansats och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med en nyckelperson på varje fallföretag.Slutsats: Resultaten visar på att medelstora företag kan stöta på en del utmaningar och hinder gällande kostnad, kunskap och överrensstämmelse vid integrering av sociala medier i den befintliga marknadskommunikationen. Företagen skulle kunna hantera dessa utmaningar genom att bland annat säkerställa att tillräckliga kunskaper och resurser finns inom företaget samt genom att arbeta strategiskt med att förmedla företagets vision, mål och värdeord till hela organisationen.

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet? Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till. Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmänhet, men även vid krissituationer. Det saknas studier som harjust denna specifika utgångspunkt, varpå ett av syftena blir att breddakunskapen inom området. Metod: Kvalitativa intervjuer med kommunikatörer, innehållsanalyser avkommunikationsplaner och kvantitativa innehållsanalyser av myndigheternasinläggsflöde på Facebook och Twitter. Slutsats: Myndigheterna använder sig av fyra olika kommunikationsstrategier ikommunikationen via sociala medier. De har en önskan om att föra dialogmed sina följare men har i stort inte utvecklat några tydliga strategier för hurdetta bör gå till. De organisatoriska förutsättningar som myndigheterna haratt förhålla sig till har lett till svårigheter för hur man agerar i de socialamedierna.

Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades: -          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen? -          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande? Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie. Tidigare publicerad forskning och litteratur inom området har således granskats och analyserats för att uppnå syftet. I resultatet visade det sig att sociala medier kan fungera som en resurs för lärande i undervisningen då dessa bl.a. möjliggör webbpublicering av texter som kan få eleverna att engagera sig i arbetet med texten för att få den så bra som möjligt när mottagarperspektivet ändras till att omfatta en autentisk publik och inte bara läraren. Den feedback eleverna kan få på sina texter är också värdefull för att motivera eleverna att skriva och publicera texter. Vidare pekar resultatet på att sociala medier kan fungera som en gemensam arena för deltagande och samarbete kring t.ex. innehåll vilket kan bidra till ett gemensamt kunskapsbygge. Sociala medier möjliggör också arbete med det vidgade textbegreppet, ett väl etablerat begrepp i svenskämnet som syftar till att arbeta med text ur ett vidgat perspektiv. Detta kan motivera och engagera elever som t.ex. tycker att skriftbaserat berättande är svårt och jobbigt.

In recent years, the right-wing extremist site Avpixlat (‘Unveiled’) and the anti-racist blog Inte rasist, men... (‘Not a racist, but…’, IRM) have established themselves as political actors and platforms for political discussion in Sweden. However, we know very little about them and their impact on democracy. The purpose of my work is to analyze social movements’ discussion forums on the internet based on an idea that they are within a tension field between democratic potential and being a potential danger to democracy. Representative democratic theory, socio-cultural learning theory and the idea of discursive debate, form my theoretical framework. I use these three theories as tools to extend our understanding of the role of the discussion forums in political debate, and how they will affect the task of the education system to educate democratic citizens. I do a text analysis of articles and user comments on Avpixlat and IRM, and a survey among pupils in upper secondary school. Two major conclusions are made; 1) There are no major differences between the right wing extremist forum Avpixlat and the anti-racist blog IRM, they can both be described as authoritarian groups with high social pressure, and they look at democratic actors with skepticism. 2) The education system seems to be unaware of the fact that young people come into contact with right-wing extremism and undemocratic political discussion every week in their spare time. Therefore, pupils are never given a democratic alternative to the political discussions that they meet in social media. This brings to questioning whether schools can be said to follow the curriculum on educating democratic citizens.

Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig  Författare: Elina Wikström och Rebecca Hagman Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsats Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.   Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens.   Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget. På grund av detta blir den bild som allmänheten får av kriget mycket ensidig. Nyheter om terror och terroristgrupper är det som främst når ut till allmänheten, vilket gör att andra viktiga aspekter av kriget hamnar i skuggan och glöms bort.