Genom att läsa tidigare forskning om Generation Y, innehållsmarknadsföring och om sociala medier under uppsatsprocessen förändrades problemställningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades från att undersöka alternativa marknadsföringsmetoder vid marknadsföring mot Generation Y till att omfatta på vilken social medieplattform Generation Y är mest mottaglig för innehållsbaserad marknadsföring. Syftet med denna studie är att hjälpa företag vars målgrupp är Generation Y att rikta sin innehållsmarknadsföring i rätt kanaler och på detta sätt spara tid och pengar. För att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enkätundersökning som genomfördes av totalt 301 respondenter, alla tillhörande Generation Y. Insamlade kvantitativ data ställdes sedan emot befintlig teori och analyserades. Studiens slutsats blev att Facebook är den sociala mediekanal där Generation Y känner sig mest mottagliga för innehållsmarknadsföring, följt av YouTube. / By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

Nätmobbning får idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi ännu inte vet så mycket om. Rapporter från organisationerna Friends och Statens medieråd visar att problemet är vanligast bland ungdomar i åldrarna 13-16 år. Den tidigare forskningen inom området är begränsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nätmobbning skiljer sig åt eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nätmobbning. Det genomfördes därför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i åldrarna 13-16 år. Resultatet presenterades genom en tematisk analys som visade att skolkuratorerna ansåg sig ha god kompetens om problemområdet, men att det fanns områden där kunskapen kan utvecklas. Deras gemensamma uppfattning är att skolan och föräldrar måste arbeta tillsammans för att förebygga och motverka nätmobbningen. Det framkom under intervjuerna att det idag inte finns en specifik handlingsplan för att hantera nätmobbning. En sådan handlingsplan verkar inte heller saknas då uppfattningen tycks vara att nätmobbning inte skiljer sig mycket från traditionell mobbning.

Nätmobbning är ett allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande fenomen främst bland ungdomar, vilket framgår av den tidigare forskning som finns på området. Syftet med denna studie var att får en förståelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nätmobbning som sker på sociala medier samt hur de ser på problemet och vad man kan göra åt det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nätmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det är så pass vanligt förekommande att det knappast tas på allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det språk som används på internet och menade att fenomenet är en del i en social hierarki. Att komma med förslag på vad man kan göra åt problemet menade ungdomarna kan vara mycket komplext, då det finns ett flertal faktorer som påverkar nätmobbningens förekomst. En faktor som berörts mer än andra i denna studie är den möjlighet som finns till att vara anonym på internet.

I denna studie har elevers åsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkätundersökning med 88 elever och kompletterades med två intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad inställning till Facebook som lärplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrång i privatlivet. En övervägande majoritet var dock positiva till arbetssättet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick även att se skillnader i åsikter om och användandet av sociala medier ur ett åldersperspektiv. De äldre eleverna var framförallt mer aktivt på Facebook och positivt inställda till en integrering av mediet i svenskundervisningen.

The purpose of this report is to answer the question: How do you create a media player that can stream music for a website? We started the work by searching the web and reading books about the subject and found several technologies to use to stream media files over the internet. We decided upon using the http protocol and created the media player itself in Macromedia Flash. The website is mostly developed with PHP, JavaScript and CSS templates and the websites design was created with Macromedia Dreamweaver and Adobe Photoshop. We also created an administrative system for the media player with PHP programming. The website contains a simple guestbook; the guestbook makes use of a database created with MySQL. Our work resulted in a webpage with a fully functional media player that streams audio files together with a corresponding administrative system for it.

Den digitala utvecklingen har medfört ett ökat deltagande i sociala medier. Journalistkåren befinner sig i en synnerligen speciell situation då det nya landskapet mer eller mindre kräver en ökad närvaro och delaktighet i sociala medier för att följa samhällets strömningar. För många journalister har detta inneburit att personliga konton i sociala medier inte enbart används för att upprätthålla personliga nätverk utan även för att utföra journalistiskt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur journalister uppfattar sina privatpersonliga och yrkesrelaterade roller i personliga konton i sociala medier. Genom att förena de teoretiska ramverken för Goffmans dramaturgiska perspektiv och Nippert-Engs home/work boundary theory har studien bidragit till en ökad förståelse för hur rollerna uppfattas och förhåller sig till varandra. Det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med journalister i Sverige. Resultaten visar på att rollerna i sociala medier innefattar karaktäristiska särdrag som inte nödvändigtvis är förenliga med varandra. Den privatpersonliga rollen framställs som informell och relativt bunden till sociala situationer där aktören kan framträda inför en känd publik. Den journalistiska rollen har samtidigt framhävts som offentlig med en önskan att nå ut till en bred publik, där yrkesspecifika rollförväntningar för trovärdighet och objektivitet har visat medföra en framtoning som präglas av varsamhet med att delge personlig information. Resultaten indikerar vidare att informanternas förhållande till sociala medier förefaller komplext då gränserna mellan den privatpersonliga och den journalistiska rollen inte är definitiva utan definieras av aktörerna själva.

Undersökningar som gjorts av Internetstiftelsen i Sverige visar att svenska sociala medie-användare ökar varje år. Fler och fler besöker Facebook och skapar konton på Instagram och Snapchat. Samma undersökningar visar dock att majoriteten inte nyttjar sociala medier mer än att bara besöka sidan eller appen. En förhållandevis liten andel av Facebooks användare skriver statusuppdateringar eller publicerar bilder. Syftet med vår studie är att lyfta fram detta och undersöka hur våra informanter tolkar sina och andras handlingar över tre sociala medier och därmed undersöka det sociala i dessa handlingar. Detta har vi gjort med hjälp av ett antal kvalitativa intervjuer med unga vuxna sociala medie-användare och bett dem reflektera över sina egna och andras handlingar på de sociala medier de deltar i för att urskilja hur socialt det egentligen är. Vi har använt ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för att analysera vårt empiriska material och därför undersökt enskilda handlingar hos personerna och tolkat det sociala i dessa handlingar. Vad vi i korta drag kommit fram till är att även om man inte ser sig själv som aktivt interagerande på sociala medier så finns det sociala och relationella förklaringar till minsta gest som utförs. Dessa sociala handlingar existerar inom grupper och bildar normer inom grupperna. För olika sociala medier råder olika normer och därmed olika handlingar.

This Master’s thesis aims to examine how study participants reason about what they share on Facebook in order to create a deeper understanding of motivations behind sharing. Another aim is to investigate what role credibility assessments have in sharing. The previous research on information sharing and Facebook is limited. To investigate these issues, qualitative semi-structured interviews were conducted with 10 participants aged 20–35. Toanalyze the interviews, qualitative content analysis was used. The themes that emerged were:motivations behind sharing, what is shared, audience, professional/private, discussion and credibility assessments. The results showed that the participants’ main motivations to share something were to either influence others or to strengthen their own identity on Facebook. The clearest result is that all participants state that it is important to them that they stand for what they share. What the participants share is also strongly linked to why they share –mainly they share political posts. Most participants say that they primarily have their closes tfriends in mind when sharing. Credibility is also linked to other themes. Credibility in many cases is one of the criteria that determine what participants choose to share. The participants also said that they generally rely more on what people they know well post or share.

This thesis examines the professional role of the music journalist today, how it has been affected by the development of Internet and formats as social media.The aim of this study is to examine the music journalist point of view of how their profession is possibly affected by the expansion of Internet and social media. Through qualitative research interviews with seven, all active music journalists with analysis based on the gatekeeping theory combined with research on the subject music journalism and social media I have seen a development of the profession. The most important conclusion was that social media is becoming a major influence in reporting no matter format of music journalism but in different ways for journalists with different aims of publishing themselves as profiles or not. The advantages of the digital expansion conquers the concequences and the profession aim to develop - not transform or lose its relevance.

Det senaste året har hela världen på olika sätt berörts av en pågående flyktingkatastrof som resulterat framförallt av kriget i Syrien. Fler människor än någonsin söker asyl i Sverige och svenskarnas engagemang för att hjälpa har synts i både traditionella och sociala medier. Detta är dock inget nytt fenomen. Sverige stod inför en liknande situation under åren 1939-1945 när tiotusentals finska barn togs om hand av svenska fosterfamiljer. Reportaget De finska krigsbarnen beskriver fenomenet med de finska krigsbarnen och visar på de likheter som finns med dagens situation. Reportaget består utav tre olika delar: två dokumentärfilmer i tre delar vardera, kallade Armos resa respektive Irjas resa. Till dessa hör även en kortare artikel som presenterar förflyttningen av de finska krigsbarnen under andra världskriget och förklarar varför denna händelse är relevant än idag. I filmerna får man lära känna Christer (Armo) Faberstedt och Irja Olsson som båda kom till Sverige som krigsbarn för drygt 70 år sedan. Utöver det journalistiska arbetet tillkommer även denna reflektionsrapport där författaren reflekterar över sina erfarenheter från arbetsprocessen.