Bakgrund och problemområde: Organisationer påverkas i stor utsträckning av globaliseringen och den tekniska utvecklingen, något som inte är ett undantag för tillverkningsindustrisektorn. Detta kräver att organisationer ständigt behöver utvecklas för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Men något som också kan skapas i och med de ständiga förändringarna är ett växande förändringsmotstånd. Medarbetares förändringsmotstånd kan ha förödande konsekvenser. Men är det verkligen själva motståndet som är problemet, kan det inte vara så att det orsakas av något annat? För att förstå förändringsmotståndet och att det i sig kanske inte är det verkliga problemet skapas kunskap om orsaken till att förändringsmotståndet uppstår. Även vilket stöd organisationen kan bidra med vid förändringsarbeten.. Förändringsmotstånd kan yttra sig på olika sätt och det finns olika orsaker till dess uppkomst. Syfte: Syftet med rapporten är att öka kunskapen om orsakerna till medarbetares förändringsmotstånd och hur motståndet ser ut på ett av Sveriges största tillverkningsföretag. En ökad kunskap kring förändringsmotstånd i olika kontexter kan bidra till att förstå hur oönskat motstånd kan förebyggas.  Problemformulering:● Vilka former av förändringsmotstånd upplevde medarbetarna vid enorganisationsförändring och vad var orsaken till motståndet? o Vilken möjlighet för stöttning av organisationen finns för medarbetaren vid förändringsarbeten? Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod för att öka kunskapen kring medarbetarnas perspektiv på förändringsmotstånd. Det har genomförts tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare som är mellanchefer på Företag X i tillverkningsindustrisektorn. Slutsats: Bland de olika reaktionerna är det känslomässigt motstånd som varit starkast. I de flesta fallen har motståndet varit passivt eller ambivalent, det vill säga att det handlat om negativa tankar och känslor. Samtidigt är en majoritet av motståndet omedvetet, det vill säga att de som har ett motstånd själva inte vet om det eller antar sig ha det. Hur förändringsmotståndet yttrar sig antas bero på vad orsaken till motståndet bottnar sig i. Psykologiska orsaker till motstånd var det som visat sig tydligast. Att vara mellanchef verkar till viss del påverka hur motståndet uttrycker sig då de har mer insyn och inflytande i organisationen. Undersökningen kom fram till att medarbetarna inte upplevde sig behöva något ytterligare stöd vid förändringsprocessen då de redan kände sig tillfreds med den stöttning de hade i form av en god kommunikation och relation till sin närmsta chef. / Problem background: Organizations are greatly affected by globalization and technological development, which is not an exception for the manufacturing industry sector. This requires that organizations constantly need to develop in order to remain competitive in the market. A phenomenon that can be created as an impact of constant changes within an organization is a growing resistance to change. Employee resistance to change can have devastating consequences. But is it really the resistance itself that is the problem, couldn't it be caused by something else? In order to understand the resistance to change and that it may not in itself be the real problem, knowledge is created about the reason why the resistance to change arises. Also, what support the organization can contribute to when changes in the workplace are taking place. Resistance to change can manifest itself in different ways and there are different reasons for its emergence. Purpose: The purpose of the report is to increase knowledge about the reasons for employee resistance to change and what the resistance looks like at one of Sweden's largest manufacturing companies. An increased knowledge of resistance to change in different contexts can contribute to understanding how unwanted resistance can be prevented. Research question:● What forms of resistance to change did the employees experience during an organizational change and what was the reason for the resistance?o What opportunity for support from the organization is there for the employee during organizational change? Method: In this study, a qualitative method was used to increase knowledge about the employees' perspective on resistance to change. Ten semi-structured interviews have been conducted with employees who are middle managers at Company X in the manufacturing industry sector. Conclusion: Among the different reactions, it is the emotional resistance that has been the strongest. In most cases, the resistance has been passive or ambivalent, that is to say, it has been about negative thoughts and feelings. At the same time, a majority of the resistance is unconscious, that is, those who themselves have a resistance do not know about it or assume that they have it. How the resistance to change manifests itself is assumed to depend on what the cause of the resistance is rooted in. Psychological reasons for resistance were the most clearly demonstrated. Being a middle manager seems to some extent to influence how the resistance expresses itself as they have more visibility and influence in the organization. The survey concluded that the employees did not feel they needed any additional support during the change process as they already felt satisfied with the support they had in the form of good communication and a good relationship with their immediate supervisor. / <p>Externt samarbete med ett anonymt tillverkningsföretag.</p>

Purpose: The purpose of this research was to study the interplay between middle managers (MMs) and front-line managers (FLMs) in strategy implementation (SI). To successfully manage and run a complex technology corporation a well-performed strategy is essential. By comparing MMs’ and FLMs’ different views and responsibilities in the SI process, both theoretical and empirical. Methodology: Theoretical material regarding leadership, middle and front-line manager roles and responsibilities, as well the strategy implementation process, obstacles and success factors are compared in the study. Supplemented by a general pilot study and primary interviews covering their view of the SI-process, obstacles and leverages, leadership, and their roles description. In total, ten pilot interviews and 12 primary interviews have been conducted, with MMs and FLMs, equally represented. Findings: In large, the main findings regarding the creation of a dynamic interplay between MMs and FLMs were three identified key attributes. Firstly, success in the SI process and constructive dynamic require a clear distribution of tasks and responsibilities between MMs and FLMs or the key responsibilities in the process. Secondly, select key people for the SI process, picked from different levels in the organization with different viewpoint and expertise. Making sure that there are total transparency and knowledge sharing between all key members and organizational levels. This will enable a greater involvement and commitment in the SI-process. Finally, to create a successful SI-process and a dynamic interplay between MMs and FLMs, strategic work must be rewarded equally compared to operational excellence and product-development efforts. / Syfte: Syftet med denna studie var att få en förståelse för samspelet mellan Mellanchefer (MM) och Linjechefer (FLM) vid genomförandet av en strategiimplementering (SI). För att lyckas kontrollera och driva en komplex teknikorganisation är en väl genomförd strategi essentiell. Detta gjordes genom att jämföra MMs och FLMs olika syn och ansvarsområden i SI-processen, både teoretisk och empirisk. Metodik: Det teoretiska materialet som har jämförts i studien inkluderar ledarskap, Mellanchefers och Linjechefens roller och ansvar, samt strategiimplementeringsprocessens hinder och framgångsfaktorer. Detta kompletterades med en övergripande pilotstudie och med primära intervjuer som visade på MMs and FLMs respektive syn på hinder, hävstänger och ledarskap under SI-processen samt deras syn på sin roll. Sammantaget hölls 10 pilotintervjuer och 12 primära intervjuer, där mellanchefer och linjechefer var lika representerade. Resultat: Rapporten konkluderar tre viktiga attribut för skapandet av ett dynamiskt samspel mellan mellanchefer och linjecheferna. För det första, krävs en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan MMs och FLMs alternativt mellan de nyckelpersonerna som är inblandade och ansvarig i processen. För det andra, är det viktigt att välja rätt nyckelpersoner i SI-processen och att plocka dessa från olika nivåer i organisationen då de besitter olika erfarenheter. Viktigt är att skapa en total transparens och kunskapsöverföring mellan alla nyckelpersoner i processen samt mellan de olika organisatoriska nivåerna. Detta kommer att resultera i ett större engagemang och en känsla av mer inflytande på SIprocessen. Slutligen, för att skapa en framgångsrik SI-process och ett dynamiskt samspel mellan MMs och FLMs, måste det strategiska arbetet belönas lika mycket som operativa och produktspecifika insatser.

Strategizing är vad människor i en organisation gör när de planerar och medverkar i aktiviteter som ska bidra till företagets riktning. Forskning inom strategizing har tidigare fokuserat på organisationens ledning, men även medarbetarperspektivet kan bidra till en bredare uppfattning, då medarbetarna ofta uppfattar strategisk kommunikation på ett annat sätt. Mellancheferna är väsentliga medlare i genomförandet av strategiska förändringar och deras roll är att förmedla samt anpassa strategisk information till sina medarbetare. Syftet med studien är att vidga förståelsen kring strategizing genom att undersöka hur företagens strategiska information kommuniceras genom mellancheferna på operativ nivå inom dagligvaruhandeln. Den empiriska datan är baserad på två företag inom dagligvaruhandeln, Willys och City Gross. Datan har samlats in genom kvalitativ metod med hjälp av en kombination av intervjuer, observationer och dokumentanalys, bestående av externa och interna dokument. Studiens resultat lyfter teamets arbete och menar att trivsel skapar effektivitet och måluppfyllnad. En varierad arbetssituation lägger grunden för förändringar i personalbehovet. Mellancheferna bör fortsätta använda sig av dialoger för att säkerställa anpassningen och översättningen av informationen. De behöver bli bättre på att använda mötesstrukturen och tekniska hjälpmedel. / Strategizing is what people within the organization do when they plan and take part in activities that should contribute to the direction of the company. Research in strategizing has previously focused on top management but the perspective of the employees can contribute to a wider perception as well, because of the employees’ conception of strategic communication. The middle managers are crucial intermediators in the implementation of strategic development and their position is to communicate and adjust the strategic information to their employees. The purpose of this study is to expand the understanding about strategizing by investegate how the companies’ strategic information communicates through the middle managers on the operational level within the retail sector.  The empirical data is based on two companies within the retail sector, Willys and City Gross. The data has been gathered through a qualitative method using a combination of interviews, observations and content analysis, containing external and internal documents. The result of the study highlights teamwork and that well-being creates efficiency and goal fulfillment. A work situation with variation establishes a foundation for changes in staff requirements. The middle managers should keep using dialogues to ensure the adjustment and translation of the information. They need to improve their use of meeting structure and technical tools.