En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata. Syftet med denna studie är att försöka besvara vilka konflikter som är vanligast utifrån en överstyrmans perspektiv samt utreda om överstyrmän i sin roll använder några definierade metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Avslutningsvis besvaras också frågan hur benägna överstyrmän är att deltaga i kurser kring utveckling av sin egen konflikthantering. Genom djupintervjuer med aktiva överstyrmän så har slutsatsen dragits att de mest vanliga konflikterna är de som uppstår från små irritationer i vardagen. Dessa mindre konflikter, om de lämnas utan åtgärd, har en tendens att växa och eskalera till större tvister som kräver konflikthantering. Ur ett konflikthanteringsperspektiv så visar undersökningen på att alla överstyrmän använder sig av en fördefinierad konflikthanteringsstrategi. Alla som har deltagit i undersökningen anser att vidare utbildning inom området konflikthantering skulle gynna dem både i deras roll som överstyrman och samtidigt ha en positiv inverkan på ombordkulturen. / At sea, a strict hierarchy is the natural chain of command. This ranges from the captain to the individual sailor. The Chief Officer, second in command on deck, has many areas of responsibility. For instance, he or she is commonly in charge of prioritizing aspects of ship maintenance, supervise and manage crew work-orders and the main responsibility for loading and discharging cargo. With this in mind, it is not hard to imagine that a mustered chief officer will experience a variety of conflicts on-board, both work related and personal. The purpose of this study is to answer what conflicts are the most common from a chief officers perspective on-board a merchant vessel. Also it will gauge if there are any specific conflict management methods that are used by chief officers to advert or intervene in the conflict situations that can arise. The concluding section of this study will look at the possibility and interest for chief officers to attend a course in conflict management to further develop their tools within this area. Through in-depth interviews with active chief officer the result showed that the most common conflicts were perceived as the ones that arose from everyday problems on-board. These minor issues, if left to their own accord, tend to escalate. From a conflict management perspective, all findings indicate that chief officers tend to use a predefined strategy in regards to solving or manage conflicts on-board. However, all respondents agree that further education within the field would surely benefit them as individuals and also the on-board culture as a whole.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested. Previous researchers treats middle-managements role in elderly care as uniform for both sectors and focuses on the conditions and challenges. The theoretical background of the thesis is partly Ritzers McDonaldization to explain efficiency work in elderly care and Goffman's theories of social roles between the managerial role. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with nine interviews conducted, divided of five respondents in the public sector and four in the private sector. The result shows that the conditions for middle-management in elderly care for both sectors are similar in most cases, for example responsibilities and economic impact and that middle-management in both sectors experience a lack of time. However, there are certain areas that differ slightly, for example it is described by the private players that they have a better financial situation than their rivals in the public sector. It is also clear from the thesis that there may be other influential factors, for instance whether a home for the elderly run by public sector is exposed for competeition, or if a privately elderly care-unit is owned and fully run in-house. / Mellanchefsrollen är en utsatt roll där chefen riskerar hamna i kläm mellan sin ledning och sina medarbetare. Det är ett stressfyllt arbete. Äldreomsorgen är en bransch som diskuterats mycket, till stor del kring hur verksamheter ska skötas och i vilken regi den ska bedrivas. Mellanchefen inom äldreomsorgen besitter därmed en utsatt roll i en omdiskuterad bransch. I den här studien syftas att undersöka mellanchefers roller och arbetsuppgifter i den offentliga sektorn och privata sektorn inom äldreomsorgen. Syftet är även att undersöka om det finns skillnader mellan rollerna och hur de i sådana fall tar sig uttryck. Tidigare forskning behandlar genomgående mellanchefsrollen inom äldreomsorgen som enhetligt för båda sektorerna och redogör för förutsättningar och utmaningar. Den teoretiska bakgrunden i uppsatsen är dels Ritzers McDonaldization för effektiviseringsarbetet inom äldreomsorgen och Goffmans teorier om sociala roller för mellanchefsrollen. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där 9 intervjuer har genomförts fördelat på 5 respondenter i offentlig sektor och 4 i privat sektor. Resultatet visar att förutsättningarna för mellanchefer inom äldreomsorgen inom båda sektorerna är likartade i de flesta fall, bland annat gällande ansvarsområden och ekonomisk påverkan samt att de i båda sektorerna känner stor tidspress. Vidare finns det vissa områden där det skiljer sig åt en aning, exempelvis redogör de privata aktörerna för att de har en bättre ekonomisk situation. Det framgår även av uppsatsen att det kan finnas andra påverksansfaktorer, bland annat om en verksamhet är konkurrensutsatt eller om verksamheten privat drivs i egen regi.

Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för ledarskapsbeteendets betydelse för företags interna effektivitet. Fenomenet studeras under en organisationsförändring. Förändringslitteratur och tidigare forskning inom området benämner mellanchefer som förändringsagenter och framhäver deras möjlighet att påverka resultatet av en organisationsförändring. Vidare har studier inom ledarskapsbeteenden främst fokuserat på ledningsnivå och det saknas kunskap om ledarskapsbeteenden på mellanchefsnivå. Mellanchefer har därmed valts som undersökningsenhet i uppsatsen. Forskningsfrågan lyder enligt följande; Vilken betydelse har mellanchefers ledarskapsbeteende för företagets interna effektivitet vid en organisationsförändring? Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie som inkluderar två företag. Det ena företaget är Scandinavian Airlines, som är verksamt inom flygbranschen. De genomgick en organisationsförändring som slutfördes för två år sedan. Det andra företaget är Volvo Cars, som agerar i bilbranschen. Företaget är i den inledande fasen av en förändringsprocess. Respondenterna utgörs av tre mellanchefer på respektive företag. De två första respondenterna valdes med ett avsiktligt urval, vilka i sin tur rekommenderade de resterande fyra. De sista baseras därmed på ett snöbollsurval. Intervjuerna är uppbyggda på semistrukturerade frågor, med utgångspunkt i fyra huvudbegrepp från referensramen. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv metodansats då den går från teori till empiri. Verklighetsuppfattningen utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv och studien har ett interpretativt förhållningssätt till kunskapsbildning. Studiens resultat visar att flera faktorer i samtliga mellanchefers ledarskapsbeteenden tyder på transformativa ledarskap. Mellancheferna individanpassar sitt ledarskap och förmedlar ett förtroende till medarbetarna som ger dem utrymme för frihet och kreativitet i arbetet. Vidare lägger cheferna stor vikt vid att öka motivationen hos sina anställda. Ett transformativt ledaskapsbeteende har visat sig ha betydelse för företags interna effektivitet i positiv bemärkelse. Mellanchefernas definition av intern effektivitet involverar en välfungerande kommunikation och minskade suboptimeringar. Det påstås bidra till ett effektivare samarbete mellan avdelningar och ökade förutsättningar för ett lyckat resultat. / The study is aiming to create increased understanding for how middle management can affect businesses’ internal effectiveness with their leadership behavior during an organizational change. Previous research has contributed with knowledge about middle managers part and meaning during an organizational change. They were hence chosen as the research target in the study. The research question is as following; What significance does the middle managers’ leadership behavior have for the business’ internal effectiveness during an organizational change? The study consists of a qualitative study that includes two businesses. One of the businesses is Scandinavian Airlines, which is active in the flight business and went through an organizational change that finished two years ago. The other business is Volvo Cars, which is an actor in the car business and is in the early phase of the change process. The respondents consist of three middle managers from each business. The first two respondents were chosen with deliberate selection, which in turn recommended the other four respondents. The last four were thus chosen with snowball selection. The interviews are based on semi-structured questions, with it’s starting point from four main concepts from the theoretical framework. The study is hence based on a deductive method. Furthermore, the reality view in the essay assumes a critical realistic viewpoint and an interpretive approach to knowledge creation. The study’s results show that several factors in all middle managers leadership behaviors matched with transformational leadership. The middle managers’ adjust their leadership depending on their employees and facilitates trust in the employees that gives them space for freedom and creativity in their work. Furthermore, the middle managers put significant importance on increasing the motivation of their employees. A transformative leader behavior has shown to have significance for business’ internal effectiveness in a positive regard. The middle managers definition of internal effectiveness involves functioning communication and decreased sub optimizations. It allegedly contributes to a more effective cooperation between departments and increased conditions for a successful result.

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

Mellanchefer har en komplex roll, där de befinner sig i en gränsposition mellan anställda och ledning. Deras unika position gör att de har stor insikt i olika delar av organisationen, inom såväl det strategiska som det operativa arbetet. Många gånger berörs mellanchefer av beslutsimplementeringar, där deras roll kan beskrivas som strategiska förkämpar. De förväntas styra gruppen åt ett gemensamt mål samtidigt som krav kommer både uppifrån och nerifrån i organisationer, vilket leder till orättvisa förväntningar som är svåra att möta. Det finns begränsade studier inom företagsekonomin vad gäller mellanchefers roll i beslutsimplementering, samt hur mellanchefer själva upplever sin roll. Syftet med denna studie är att förstå mellanchefers upplevda roll i beslutsimplementering inom industriella organisationer. Denna kvalitativa studie antar ett hermeneutiskt förhållningssätt och genomförs induktivt med hjälp av kvalitativa och kvantitativa data. Semistrukturerade intervjuer samt enkäter utgör grunden för insamlingen av data. Den insamlade data analyseras med hjälp av IPA-metoden och leder till sju identifierade teman och tre identifierade kluster. Kluster 1) Chefsrollen med teman kommunikation, tillit & förtroende samt ledarskap. Kluster 2) Krav & Utmaningar med teman krav, ansvar och förväntningar samt utmaningar. Kluster 3) Delaktighet med teman operativ samt strategisk delaktighet. Dessa kluster och teman utgör grunden för studiens resultat och skapar förståelse för hur mellanchefer upplever sin roll i beslutsimplementering. / Middle managers have a complex role in their position between employees and management. Their unique position means that they have great insight into different parts of the organization in both the strategic and the operational work. Middle managers are often affected and involved in the implementation of decisions, where their role can be described as strategic advocates. They are expected to lead the group towards a common goal while at the same time, handle the demands from above and below in the organization, leading to unfair expectations that are difficult to meet. There are limited studies within the field of business regarding the role of middle managers in decision making, and how middle managers themselves perceive their role. The purpose of this study is to understand the perceived role of middle managers in decision implementation within industrial organizations. This qualitative study assumes a hermeneutic approach and is conducted inductively with the help of qualitative and quantitative data. Semi-structured interviews and surveys are used to collect data. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to three identified clusters and seven identified themes. The collected data is analyzed using the IPA method and leads to seven identified themes and three identified clusters. Cluster 1) The managerial role with the themes of communication, trust, and leadership. Cluster 2) Requirements & Challenges with the themes of requirements, responsibilities, and expectations as well as challenges. Cluster 3) Participation with the themes of operational participation and strategic participation. These clusters and themes form the basis for the study's results and create an understanding of how middle managers perceive their role in decision implementation.

Sammanfattning Denna studie belyser det upplevda sambandet mellan socialt kapital och chefers hälsa inom svensk offentlig sektor. Studiens frågeställningar är ”Hur ser relationen mellan sociala resurser och friskfaktorer ut för chefer inom svensk offentlig sektor?”, ”Vilken roll har socialt kapital för chefernas självupplevda hälsa?”. Den teoretiska referensramen består av Pierre Bourdieus resonemang kring socialt kapital (1986) och Robert D. Putnams resonemang att socialt kapital påverkar individens omgivning (2006). Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att utbildning och yrkeserfarenhet ökar chefernas tillgång till socialt kapital.  Utbildning och yrkeserfarenhet ger individuella fördelar genom att öka chefers tillgång till socialt kapital. Chefer använder sig av sociala nätverk på arbetsplatsen för att skapa ett effektivare arbetsflöde. Chefer utpekar att stödresurser i form av kompetensutveckling, chefsgrupper, HR- och ekonomistöd understödjer ett hållbart ledarskap. Tillit och förtroende för närmaste chef och kollegor anges som en av de viktigaste förutsättningar för att kunna utöva chefsuppdraget. Stödresurser och ledarskap har betydelse för chefers självupplevda hälsa. Chefer med större socialt kapital och organisatoriska stödresurser har i högre utsträckning förmåga att sätta gränser, inte ta med sig arbetet hem och tydliggöra för andra när man är tillgänglig. Stödresurser och organisatoriska förutsättningar motiverar chefer att ta hand om och vårda sin hälsa genom träning, avkoppling eller andra fritidsaktiviteter. Tillgången till socialt kapital ökar chefernas medvetenhet om betydelsen av att vårda hälsan.  Slutsatsen är att socialt kapital har stor betydelse för chefers självupplevda hälsa.   Nyckelord: Chef, Mellanchef, Offentlig sektor, Socialt kapital, Friskfaktorer, Hälsa / Abstract   This study highlights the perceived relationship between social capital and the affects on public sector managers health. The study's questions are "What is the relationship between social resources and health factors for managers in Swedish public sector?”, "What role does social capital play in relation to managers' health?". The theoretical frame of reference consists of Pierre Bourdieu's reasoning about social capital (1986) and Robert Putnam’s reasoning that social capital affects the individual's environment (2006). The study is based on a qualitative method where the empiricism has been gathered in semi-structured interviews.   The result shows that education and work experience increase managers access to social capital. Education and professional experience provide individual benefits by increasing access to social capital. Managers use social networks at workplaces to create a better workflow. The managers point out that support resources in the form of skills development, management groups, human resource management and financial support sustainable leadership. Trust and confidence in the nearest manager and colleagues are stated as one of the most important prerequisites for managing management tasks. Support resources and leadership affect managers self-perceived health. Managers with greater social capital and organizational support resources to a greater extent have the ability to set boundaries, not take work-related stress home and make it clear to others when fortified. Support resources and organizational conditions motivate managers to take care of and nurture their health through exercise, relaxation or other leisure activities. Access to social capital increases manager's awareness of the importance of health care. The conclusion is that social capital is of great importance for the managers' self-perceived health. Keywords: Manager, Middle manager, Public sector, Social capital, Health factors, Health

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

TITEL: Den offentliga sektorns förändringsagent - En kvalitativ flerfallsstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation FÖRFATTARE: Ebba Jonsson och Jennifer Lindén HANDLEDARE: Janet Johansson BAKGRUND: Samhället genomgår en digital transformation. Människor har i allt högre grad digitaliserat sina vardagliga liv och ställer krav på att den offentliga sektorn följer med i utvecklingen. Den digitala transformationen kräver teknisk kompetens men studier visar att ledarskapet är avgörande för en lyckad digital transformation. Mellanchefen som befinner sig mellan den strategiska ledningen och den operativa verksamheten har en viktig roll i förändringsarbetet vid den digitala transformationen. Den digitala transformationen innebär stora förändringar varför denna blir intressant att undersöka i kontexten av offentlig sektor, som enligt litteraturen är stabil och trögrörlig. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGOR: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation. - Utifrån Kotters modell, hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att skapa en grund för och vidare implementera förändring? - Hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att bemöta hindrande faktorer, liksom motstånd från medarbetarna, vid förändringsledning? SLUTSATS & KUNSKAPSBIDRAG: Studien bidrar till litteraturen kring ledarskap och förändringsledning vid digital transformation genom att rikta fokus på mellanchefen inom offentlig sektor. Studien visar att mellanchefsrollen är mångsidig och komplex. Med hjälp av en organisationsstruktur som uppmuntrar till förändring och ett tydligt uppdrag kan mellanchefen hantera och balansera ett tryck från både externa och interna intressenter. Mellanchefens strukturella närhet till den operativa styrkan men även den strategiska ledningen leder till att den digitala transformationen kan förankras i och anpassas efter verksamheten. Mellanchefen kan i sin position arbeta för att involvera, motivera och engagera medarbetarna i förändringsarbetet vid digital transformation. NYCKELORD: Förändringsledning, mellanchef, digital transformation, ledarskap, offentlig sektor. / TITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM & RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION & CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the strategic management lead to that the change can be anchored in all parts of the organization and adapted to the operations. The middle manager can be a key player, working as a change agent, within the digital transformation. KEY WORDS: Change Management, Middle Manager, Digital Transformation, Leadership, Public Sector.

I den här studien undersöks mellanchefsrollen i mitten av organisationen och hur mellanchefer själva upplever chefsrollen. Dessutom studeras mellanchefens relationer till andra chefer inom samma organisation. Syftet med den här studien är att undersöka hur mellanchefens relationer till andra chefer påverkar upplevelsen av mellanchefsrollen i svenska medelstora organisationer. Vidare ska det här bidra med en förståelse för om relationen chef-till-chef är väsentlig för hur problematisk chefsrollen upplevs vara i mitten av organisationen. I inledningen ges en bakgrund för ämnet och vad som tidigare har studerats av andra forskare inom ramarna för mellanchefens roll och relationer inom organisationer. Den teoretiska referensramen är sedan uppbyggd av teori som har ställts i förhållande till det empiriska resultatet. Referensramen består av forskning som behandlar rollteori, mellanchefens roll, relationer inom organisationer och teori om ledares relationer till medarbetare. Utifrån den teoretiska referensramen har ämnen och begrepp identifierats, vilka utgör en central del och en röd tråd genom studien. Det här på grund av att bidra med en empiri som noggrant har granskats, jämförts och analyserats. Studiens metod för att skapa en tydlig och transparent empiri var genom att använda 11 semistrukturerade intervjuer tillsammans med mellanchefer inom olika organisationer och branscher i Sverige. Valet av en kvalitativ studie innebär att det närmare gör det möjligt att studera upplevelser, förståelser och erfarenheter från mellanchefer, vilket kan bidra till att besvara vårt syfte och frågeställning. Dessutom utgår studien från en abduktiv ansats  Utifrån studiens resultat kan vi observera att mellanchefer upplever sin chefsroll som en frihet inom organisationens ramar. Det upplevs inte oförenliga krav på så vis att de påverkar mellanchefen så negativt att de inte förmå arbeta i chefsrollen. Dessutom finner vi i resultatet att det uppstår jobbiga perioder, men inget som mellancheferna inte klarar av. Den klassiska konflikten mellan operativ och strategisk nivå kan ge mellanchefen en känsla av att vara klämd beroende på situation, men inte alltid. Däremot finner vi att goda relationer till andra chefer runt omkring underlättar mellanchefens arbete, enligt dem själva och därmed upplevelsen av rollen i mitten. Dessutom är stöd, kommunikation samt tillit viktigt att främja gentemot andra chefer inom organisationen för att mellanchefen ska trivas i sin chefsroll. Relationerna till andra chefer är för majoriteten av mellancheferna i studien avgörande för att trivas i rollen. Således identifierar vi dessa relationer som väsentliga för mellanchefens upplevelse av chefsrollen. Uppsatsens är skriven på svenska. / This study examines the middle manager role in the middle of the organization and how middle managers themselves experience the manager role. In addition, the middle manager's relationships with other managers within the same organization are studied. The purpose of this study is to investigate how middle managers relationships with other managers can affect how the role is experienced in Swedish medium-sized organizations. Furthermore, this should contribute with an understanding of whether the manager-to-manager relationship is essential for how problematic the managerial role is perceived to be in the middle of the organization.  The introduction provides a background for the subject and what has previously been studied by other researchers within the framework of the middle manager's role and relationships within organizations. The theoretical frame of reference is then built up by theory that has been set in relation to the empirical result. It consists of research that deals with role theory, the role of the middle manager, relationships within organizations and theory of leaders' relationships with employees. Based on the theory,, topics and concepts have been identified, which form a central part and a common thread throughout the study. This is done to contribute to the empirical report which is carefully reviewed, compared and analyzed. The study's method, which aims to create clear and transparent empirical data, was done by using 11 semi-structured interviews held with middle managers in various organizations and industries in Sweden. The choice of a qualitative study means that it makes it possible to study experiences, understandings and experiences from middle managers in more detail, which can help to answer the study's purpose. In addition, the study is based on an abductive approach.  Based on the results of the study, we can observe that middle managers experience their managerial role as a freedom within the organization's framework. There are no experiences of incompatible requirements that affect the middle manager so negatively that they do not have the strength to work in the managerial role. In addition, we find that there are difficult periods, but nothing that the middle managers can not handle. The classic conflict between operational and strategic level can give the middle manager a sense of being pinched depending on the situation, but not always. On the other hand, we find that good relations with other managers facilitate the middle manager's work according to themselves and thus the experience of the role. In addition, support, communication and trust are important to show towards other managers within the organization for the middle manager to thrive in their managerial role. The relationships with other managers are crucial for the majority of the middle managers in the study in order to thrive in the role of middle manager. Thus, we identify these relationships as essential to the middle manager's experience of the managerial role. The study is written in swedish.