I vår moderna tid med allt starkare krav från omvärlden på att förändra och anpassa sig är förändringar nödvändiga för organisationer för att förbli konkurrenskraftiga. I en organisationsförändring kan det ibland uppstå en utdragen vänteperiod där förändringen står stilla och informationen är abstrakt. Denna vänteperiod analyserar vi med begreppet limbo. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur fenomenet limbo kan påverka meningsskapandet bland de intervjuade medarbetarna i den pågående organisationsförändringen. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till mer kunskap om upplevelsen av limbo i organisationsförändringar och vilken påverkan limbo kan ha. Studiens empiri samlades in genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med medarbetare som vid tidpunkten befann sig i en organisationsförändring. Vi använde tematisk analys för att bearbeta vår insamlade empiri. Slutsatsen i vårt arbete är att det förefaller finnas en negativ koppling mellan upplevelsen av limbo och meningsskapande, där limbo försvårar meningsskapandet hos de intervjuade medarbetarna. / In our modern age with stronger demands from the surrounding world to change and adapt are changes necessary for organisations to remain competitive. In an organisational change one can sometimes be faced with a lengthy waiting period where the change is stationary and the information is abstract. Henceforth we analyse this waiting period with the concept of limbo. The purpose of our study is to develop an understanding of how the phenomenon of limbo can influence sensemaking among employees in an ongoing organisational change. With our study, we hope to contribute to more knowledge about the experience of limbo in an organisational change and the impact limbo can have. We collected the data for the study by conducting seven qualitative, semi-structured interviews with employees who at the time were going through an organisational change. We used a thematic analysis to process our collected data. The conclusion of our work is that it seems to be a negative connection between the experience of limbo and sensemaking, where limbo hampered sensemaking among the employees.

Forskningsfråga: Vilka problem försvårar möjligheten att införa en kortare arbetsvecka? Syfte: Syftet med studien är att identifiera problem som mellanchefer förutsätter försvårar möjligheten att införa kortare arbetsvecka Metod: Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Det empiriska materialet består av sju stycken interjuver med mellanchefer i olika organisationer. Slutsatser: De kategorier vi har identifierat ligga till grund för problem är gemenskap och tillhörighet, normer,legitimitet, styrning, produktivitet och teknologi, kostnader samt hälsoaspekter. De vi har funnit är de alla hör samman och påverkar varandra och skapar ett problem för införandet av förkortad arbetsvecka. Mellanchefens komplexa situation är också en faktor för att det upplevs som problematiskt att införa förkortad arbetsvecka. / Research question: What problems limit the possibility to implement shorter working weeks? Purpose: The purpose with the study is to identify problems that the head of the department presume limit the possibility to implement a shorter working week. Method: The study is conducted on the basis of a qualitative research method with an inductive approach. The empirical content consisted of seven different interviews with the head of the department of their organization. Conclusions: Problems have been found to occur within the different categories community and belonging, standards, legitimacy, management, productivity and technology, costs and health aspects. We have found out that all of these affect each other and create problems when it comes to implementation of shorter working weeks. The head of department have shown to be a complex role to handle and has also been perceived as a contributing factor to why an implementation of shorter working weeks is so problematic.

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer påverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta område har framförallt tagit sitt avstamp från det rationella perspektivet.Det perspektivet fångar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det är det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jämförande analys. Studien genomfördes påStadsdelskontoret Norr som är en del av Borås Stads organisation. Anledningen till att vivalde denna organisation som utgångspunkt i studien var att de har under inledningen av 2012genomfört en förändring i sin organisation i form av en utglesning i chefsleden inomÄldreomsorgen och Individ- och familjeomsorgen. Inom dessa verksamhetsområden finns detäven skillnader i förutsättningar för ledarskapet vilket gör det lämpligt för en jämförandeanalys. Studien baseras på intervjuer med två områdeschefer och nio enhetschefer. Det vikommit fram till i denna studie är att det blir svårt att se till det kulturella perspektivet iorganisationen när en utglesning i chefleden har ägt rum. Dock ser vi vissa avvikelser i vårstudie utifrån de farhågor vi hade i inledningen. Att det ska bli en sämre kommunikationstämmer till viss del men då denna utglesning har skapat en bättre helhetsbild överäldreomsorgen har kommunikationen i denna del blivit bättre då information kan komma utmer sammanhängande. Vi kan även se att en utglesning skapar större grupper vilket kan ledatill en större och mer dynamisk grupp med individer vilket i sin tur resulterar i ett bättresamarbete. Även de farhågor vi hade om att det blir svårt att skapa en personlig relationmellan chef och underanställda stämmer inte överens med det resultat vi kommit fram till,detta beror mycket på områdeschefens kvalitéer.

<p>Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.</p><p>Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens.</p><p>Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.</p>

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begränsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts där sex mellanchefer intervjuats på organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas föreställning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier använts, där relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stått i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har även behandlats. Viktiga faktorer som framkommit i studien var bland annat tydlighet, gemensamma mål och delaktighet. En annan intressant upptäckt var att deras utövade ledarskap skilde sig från deras föreställningar om det goda ledarskapet. Studien har också påvisat de möjligheter och begränsningar respondenterna upplever att organisationen skapar. Dessa begränsningar och möjligheter påverkas både av organisationens struktur och i dess kultur.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar: - Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv? - Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande? - Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress? Metod Studien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats ordagrant vilket gör att data inte sorterats ut innan analys och tolkning. De har bearbetats genom upprepad genomläsning av det transkriberade materialet och sedan sammanfattats var för sig. Relevanta tankegångar och citat för frågeställningarna har därefter plockats ut. Vidare kopplas materialet ihop med de teoretiska modeller kring ledarskap och stress som studien grundar sig på. Resultat De övergripande kraven från mellanchefens olika relationer består av att personalen vill bli sedda, från ledningen att budgeten ska hållas samt administrativa krav och från samhället att verksamheten ska följa de riktlinjer som är uppsatta. Kraven mellanchefen har på sig själv handlar om att uppfylla de krav som ställs från personal, ledning och samhälle samt att inte kräva mer av sig själv än att göra sitt bästa. Orsaker till känsla av upplevd stress är det administrativa arbetet, att det dyker upp oväntade saker som ska göras eller lämnas in, ekonomiska krav samt att balansera och motsvara alla krav som ställs ifrån de relationer en mellanchef har. Slutsats Motstridiga krav och förväntningar samt brist på kontroll kan ge upphov till upplevd stress. Som mellanchef krävs strategier för att hantera problematiken och hitta en balans i tillvaron. Strategierna kan bestå av prioritering, planering, gränsdragning, stöd, reflektioner, "gilla läget", koppla bort arbetet samt göra saker som skapar må bra känslor.

Syftet med vår studie var att undersöka hur organisatoriska faktorer som krav i arbetet och stödfunktioner kan påverka grundskolans mellanchefers förutsättningar att vara tillgängliga för medarbetare enligt medarbetarnas förväntningar. För att får svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet från vår kvalitativa undersökning analyserade vi med hjälp av teorier kring krav i arbetet, kontrollspannetsbetydelse, mellanchefers behov av stöd och chefen som stötdämpare. Resultatet visar att medarbetarna förväntar sig att chefen är nåbar och tar sig tid genom att faktiskt lyssna aktivt när medarbetaren behöver det. Hur stödet ser ut påverkar hur mycket tid chefen kan lägga på att vara tillgänglig enligt medarbetarnas förväntningar. Ett stöd som fungerar frigör tid med medarbetarna medan ett ofungerande stöd istället tar tid från medarbetarna. Kraven på cheferna ökar, möjliga faktorer handlar om att omvärlden förändras och då ändras även arbetets förutsättningar som exempelvis fler uppgifter att hantera. / The aim of our study was to examine how organizational factors such as job demands and support can influence primary school middle managers opportunities to be available to subordinates under subordinates' expectations. To answer our purpose, we used a qualitative approach with semi structured interviews. The results was analyzed using theories of job demands, span of control, middle managers need for support and a theory about middle managers acting as a shock absorber between subordinates wishes and the managements demands. What kind of support the manager have affects how much time the manager can spend on being available for the subordinates. If the support isn´t adapted for the managers situation, the result will be more unnecessary duties for the manager and less time for the subordinates. The results show that subordinates expect the middle manager to be reachable and to take time to priority the subordinate when the subordinate needs it. Even if the manager can prioritize subordinates needs today, changes inside and outside the organization leads to higher demands on the managers.

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer. Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens. Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.

No description available.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap.  Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap. Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap? Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer. Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde. Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. / Title: The municipally captured middle manager: A qualitative description of middle managers exercises of Leadership. Background: Municipal agencies are strongly influenced by the environment and must continuously adapt while striving for predictability. This complex environment impact middle managers possibility to practice one's own Personal leadership, and therefore demands are places upon managers for adaptability and a consciousness regarding ones personal leadership. Research Question: How do middle managers at different hierarchical positions view their opportunity to practice their own personal leadership? Purpose: The purpose of our study is to investigate, describe and create an understanding for how managers, on different hierarchical levels, practice their personal leadership in a context affected by internal and external influences. Method: To answer our research question we chose to utilize a qualitative methodology. Through a hermeneutic interpretation method and an abductive approach we analysed the six semi structured interviews we conducted. Conclusions: The conclusion we derived to is that the design of the leadership education and the restriction of freedom of movement that exists create a conflict between the goals of the organisation and managers ability to practice their own personal leadership.