<p>In large organizations one can often find middle managers at several different levels within a company. Middle managers regularly experience their positions as complicated as they have both superiors as well as subordinates’ to please. We have chosen to refer to this problem as “the middle-management dilemma”. This problem has been well researched over the years; however the theories differ in many ways. Therefore, the purpose of this dissertation has been to find out to what degree “the middle-management dilemma” exists among the division managers at the local tax office (Skattekontoret) in Örebro. We have also chosen to look closer at how some factors actually affect this dilemma. The factors we have selected are; the organization’s hierarchy, the company’s way of spreading information, communication- and relation abilities within the divisions as well as between the different divisions.</p><p>To research this problem we have chosen to use a single-case study using semi-structured interviews. We have conducted interviews with two division managers, two employees, and an interview with the head of the tax office in Örebro. The findings we have been able to conclude are; all respondents agreed that “the middle management dilemma” does exist at the tax office in Örebro. The division managers did not consider it a major problem; however the employees did on the other hand. The company’s hierarchy also has an effect on “the dilemma” as it is the division managers’ obligation to reach the targets set by the organization’s top-level management. This constrains the division managers from making many decisions on their own. The structure of the organization also effects the spreading of the information, however the information flow is considered satisfactory by the employees in many ways. The three main ways used to spread information are through meetings, “the cascade model” and via the company’s Intranet. Communication- and relation abilities within- and between divisions work well too, this could be considered a sign that the organization takes the contentment of their employees seriously.</p>

In large organizations one can often find middle managers at several different levels within a company. Middle managers regularly experience their positions as complicated as they have both superiors as well as subordinates’ to please. We have chosen to refer to this problem as “the middle-management dilemma”. This problem has been well researched over the years; however the theories differ in many ways. Therefore, the purpose of this dissertation has been to find out to what degree “the middle-management dilemma” exists among the division managers at the local tax office (Skattekontoret) in Örebro. We have also chosen to look closer at how some factors actually affect this dilemma. The factors we have selected are; the organization’s hierarchy, the company’s way of spreading information, communication- and relation abilities within the divisions as well as between the different divisions. To research this problem we have chosen to use a single-case study using semi-structured interviews. We have conducted interviews with two division managers, two employees, and an interview with the head of the tax office in Örebro. The findings we have been able to conclude are; all respondents agreed that “the middle management dilemma” does exist at the tax office in Örebro. The division managers did not consider it a major problem; however the employees did on the other hand. The company’s hierarchy also has an effect on “the dilemma” as it is the division managers’ obligation to reach the targets set by the organization’s top-level management. This constrains the division managers from making many decisions on their own. The structure of the organization also effects the spreading of the information, however the information flow is considered satisfactory by the employees in many ways. The three main ways used to spread information are through meetings, “the cascade model” and via the company’s Intranet. Communication- and relation abilities within- and between divisions work well too, this could be considered a sign that the organization takes the contentment of their employees seriously.

Organisationer har flera chefsnivåer, på en av dessa befinner sig mellanchefen, även kallad linjechef. I stora drag innebär denna roll ett ansvar över personal på operativ nivå samt ansvar att implementera ledningens beslut. Då vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara påfrestande, då speciellt i offentlig sektor, är det av vårt intresse att undersöka arbetsförhållanden för mellanchefer med fokus på personalhantering.Denna studie syftar till att svara på hur mellanchefer på sjukhus upplever och ser på hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. Utifrån det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas. Konfliktbegreppet kan vara svårdefinierat då problemsituationer uppfattas olika. Konflikter på arbetsplatsen kan vara stagnerande, men hanteras dem kan de leda till utveckling för både gruppen och individen. Dessutom kan mellanchefers position vara särskilt utsatt på grund av det rådande korstrycket och en upplevelse av rollkonflikt mellan kamratrollen och ledarrollen. / There are levels of management in organisations, one of these is middle management, also known as line management. In broad terms, this role means a responsibility over staff at the operational level and implementation of executive decisions. As we have found in literature and previous studies, that being a middle manager can be stressful, especially in the public sector, it is our interest to study working conditions for middle managers with a focus on human resource management.This study aims to answer how middle managers in hospitals experience and perceive conflict management. Through interviews with department heads, a qualitative study was conducted. Based on the collected material, three major conclusions can be distinguished. Conflict as a concept may be difficult to define as problematic situations can be perceived differently. Workplace conflict can come to a standstill, but if managed, they can lead to development for both group and individual. In addition, the position of middle managers is found to be particularly vulnerable because of the current cross-pressure and an experience of role conflict between the companion role and leadership role.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas. När resultatet analyserats utifrån Lipskys teori om frontlinjebyråkraten samt Agevalls fyra grader av autonomi framkom dock att mellanchefernas handlingsutrymme i viss mån ändå är begränsas av budget, lagar och politiska riktlinjer. Resultaten i denna studie pekar vidare på att de nya managementidéerna i kombination med tydligare politiska mål bidrar till att mellancheferna i framtiden kan komma att förlora ännu mer av sitt handlingsutrymme och att mellanchefen kan vara på väg att bli en baklinjebyråkrat.

<p>Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas. När resultatet analyserats utifrån Lipskys teori om frontlinjebyråkraten samt Agevalls fyra grader av autonomi framkom dock att mellanchefernas handlingsutrymme i viss mån ändå är begränsas av budget, lagar och politiska riktlinjer. Resultaten i denna studie pekar vidare på att de nya managementidéerna i kombination med tydligare politiska mål bidrar till att mellancheferna i framtiden kan komma att förlora ännu mer av sitt handlingsutrymme och att mellanchefen kan vara på väg att bli en baklinjebyråkrat.</p>

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna. Slutsatser som drogs utifrån studien är att vilken plats HR-arbetet får är beroende av hur varje individuell rektor definierar sitt huvudsakliga uppdrag. Detta medför att uppdelningen av HR-arbetet mellan förvaltning och rektor blir otydlig vilket tolkas som en brist i det mål- och resultatstyrda skolsystemet. Vidare konstaterades det att handlingsutrymmet styrs av både externa och interna faktorer och att rektors upplevda HR-kompetens är avgörande för handlingsutrymmets begränsningar. Slutligen konstaterades att rektor är den som förväntas veta när det är dags att söka stöd från förvaltningen i HR-frågor och därmed är den som avgör om kompetensen är tillräcklig eller ej. Studien har kastat ljus över en ny aspekt av den svenska skolans försämrade resultat och har därmed öppnat dörrar för mer djuplodad och differentierad forskning om rektorers HR-arbete och dess relation till det nationella respektive kommunala rektorsuppdraget.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?                       Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.                       Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet. / Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany

Communication is becoming increasingly important in leadership and greater demands are placed on communication between manager and employees. The requirement for the manager is to create an understanding of commitment to goals, values and views. It also requires the manager to have the ability to create dialogue and participation. The purpose of this thesis is to investigate whether and in what way middle managers communicate internally in a strategic way, i.e. links its internal communication to the organization's overall goals. This study shows through qualitative interviews what challenges and opportunities four middle managers experience with their internal communication. The study also shows which factors are important for how managers communicate goals and strategy. The middle managers experience difficulties in creating dialogue about goals and strategy. Rather, it seems to be more about broadcasting information concerning decisions already made. The results also show that significant factors for how managers communicate goals and strategy with their employees depends on the type of organizational structure they are in. The factors that seem to influence are whether the middle managers receive the strategic decisions from the management team or whether they are involved in formulating strategic decisions themselves.

Syftet med denna uppsats är att skapa en större förståelse för vad som händer inom människan vid rollskiftet då denne går från att vara medarbetare till att bli chef. Uppsatsen kommer även att belysa den inre processen som sker när en medarbetare blir chef över tidigare kollegor.    Tidigare forskning visar att identitetsbegreppet såväl som olika relationsperspektiv är centralt för ämnet och för att kunna undersöka detta har följande problemställningar formulerats: • Hur upplever människan processen att bli chef för första gången? • Hur upplever människan processen att gå från att vara medarbetare till att vara chef över tidigare kollegor?   För att besvara ovanstående problemställningar genomfördes åtta intervjuer med mellanchefer, där intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Under uppsatsarbetet fick cheferna möjlighet att reflektera över rollskiftet utifrån både ett identitets- och ett relationsperspektiv. Det framkom en viss ambivalens kopplat till motstridigheten att inte vilja förändras, men att samtidigt vara medveten om att det krävs förändringar. Dels att förändras som person, men också att relationerna behövde bli annorlunda när de blev chefer över sina tidigare kollegor. Denna ambivalens diskuterades dels utifrån känslan av grupptillhörighet, samt att gå från att vara en detaljorienterad specialist till att arbeta utifrån ett bredare perspektiv och ge andra möjligheten till att bli experter.

Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart.  Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag.  Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart. Mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart stärks om agerandet upplevs genomförbart. Nyckelord: Miljömässig hållbarhetsstyrning, Miljömässigt hållbarhetsarbete, Miljömässigt hållbarhetsansvar, Mellanchef.