Hälso- och sjukvårdens ständigt pågående utveckling medför ökad arbetsmängd, högt arbetstempo och minskad återhämtning för medarbetarna. Mellanchefer är betydelsefulla för skapandet av hälsosamma arbetsmiljöer, men deras arbetsbörda och upplevda stress påverkar ett långsiktigt arbete med psykosocial arbetsmiljö. Syftet med studien var att belysa mellanchefers erfarenhet av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Intervjuer genomfördes med 12 kvinnliga mellanchefer inom kommun och landsting. Utförda intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin beskrev mellanchefers strävan efter ett ändamålsenligt arbetssätt. Underkategorier som bildades beskrev deras erfarenhet av att vara lyhörd och närvarande, att förmedla information och tydlighet, att förebygga och hantera konflikter, att främja ett gott teamarbete samt att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Den andra huvudkategorin beskrev faktorer som begränsar mellanchefers arbetssätt och underkategorierna skildrar mellanchefers erfarenheter av begränsningar i organisationen och ekonomin, bristande stöd samt önskemål om förbättringar. I diskussionen rekommenderas transformellt ledarskap och stöd för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Studiens slutsats är att medarbetares och mellanchefers psykosociala arbetsmiljö måste ses i samhörighet, ur ett helhetsperspektiv, för att en god psykosocial arbetsmiljö skall uppnås inom hälso- och sjukvårdens organisation.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin</p><p>psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har</p><p>43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det</p><p>motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ</p><p>undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med</p><p>att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De</p><p>upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora</p><p>möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer</p><p>och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och</p><p>respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt</p><p>arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd</p><p>organisation.</p>

No description available.

<p>Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Ledarskap har ständigt varit aktuellt att diskutera och mängder med litteratur har publicerats inom ämnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat på den högsta ledaren i organisationen, den så kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nämns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med både ett personalansvar och en överordnad chef.</p><p>Om ledaregenskaper är någonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper är något som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hålla med om. Det pågår även en diskussion om vilka egenskaper som krävs för att man skall bli en framgångsrik ledare. Denna studie utgår fån Yukls teori om ledaregenskaper och syftet är att jämföra vilka skillnader som finns mellan internt rekryterade mellanchefer och externt rekryterade. Jag har även jämfört vilka skillnader som finns i ledningens uppfattning om vilka ledaregenskaper mellancheferna besitter.</p><p>Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av fyra mellanchefer, två internrekryterade och två externrekryterade, samt en representant från ledningen på den statliga myndigheten Post- och Telestyrelsen.</p><p>Analysen visar att ledaregenskaperna inte är totalt knutna till varifrån mellancheferna är rekryterade, utan en spridning mellan de båda grupperna har visat sig. Detta resultat stämmer även överens med ledningens uppfattning om skillnaderna mellan de två grupperna. En skillnad har dock framkommit ur denna studie. De internrekryterade mellancheferna tenderar att vara mer ambitiösa än de externrekryterade. De externrekryterade har i sin tur visat sig vara mer självsäkra än de internrekryterade. Det finns två ledaregenskaper som samtliga mellanchefer i denna studie besitter. Dessa är anpassningsbar och ansvarstagande/pålitlig.</p>

Sammanfattning: Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans. Genom att utföra 10 kvalitativa intervjuer med distansledda mellanchefer på ett retailföretaget har vi skapat en bild av hur dessa beskriver och upplever distansledarskapet. Studien visar en samstämmighet från mellancheferna gällande en allmänt positiv inställning till distansledarskapets övergripande struktur. Mellancheferna vittnar i viss mån om att de inte ser sig sedda av organisationen, vilket visar på utvecklingspotential i flertalet verktyg och processer som i nuläget används. Det visar också på generella brister i distansledarskapets struktur som kan vara svåra att motverka.

No description available.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur mellanchefer av olika kön hanterar sin flexibla arbetstid. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; “Finns det någon skillnad mellan hur mellancheferna av olika kön planerar sin flexibla arbetstid?”, “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att de har kontroll över sin flexibla arbetstid?” och “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att det finns en konflikt mellan arbete och familj/fritid?”. Studiens empiri samlades in genom en enkätundersökning, respondenterna bestod av 44 mellanchefer med flexibel arbetstid från fyra olika enheter med viss geografisk spridning i Sverige. Studiens resultat har analyserats genom jämförelser mot tidigare forskning inom områdena det gränslösa arbetet, strategier för gränsdragning och mellanchefens gränsdragningar. Vidare har studiens teoretiska utgångspunkter genusordning, flexibel arbetstid samt dimensionen kontroll i Karasek och Theorells krav/ kontrollmodell, bringat förståelse för resultaten. Studiens resultat visade att det inte finns några markanta skillnader mellan hur de olika könen hanterar den flexibla arbetstiden. Däremot bör det understrykas att respondenterna som deltog i enkätundersökningen bestod av 73 procent kvinnor och 27 procent män. Resultaten indikerade istället att det fanns två möjliga förklaringar till andra uppvisade skillnader. Endera var det beroende av mellanchefens familjeförhållande, vilket i sin tur ledde till användandet av olika strategier. Eller så var skillnaderna beroende av mellanchefsrollen, vilken anses vara en position som präglas av snabba beslut samt arbetsuppgifter vilka är obegränsade till antalet.

Ett  sjukhus  rymmer  många  olika  personliga upplevelser kring samspelet  i organisationen. Mellanchefens roll fungerar som en koppling mellan personalen och verksamhetschefen där de ska förstå de olika funktionerna och  även  medla mellan dessa. Vår studie syftar till att finna beskrivningar av hur mellanchefer inom en sjukhusorganisation kan agera för att främja delaktighet hos sin underställda personal och vad det innebär för det kliniska arbetet. En systematisk litteraturstudie utfördes och i processen valdes artiklar ut som svarade mot de ställda kriterierna. De utvalda artiklarna granskades, jämfördes och redovisades sedan. Studiens resultat delades in i fem kategorier; arbetstillfredsställelse, delaktighet, medarbetarskap, arbetsmiljö och ledarskapsstil. Resultatet visade att som mellanchef bör man kunna hantera konflikter mellan personalen, underlätta personalens kompetensutveckling och främja kommunikation. För att få sin personal att känna sig delaktig i verksamheten rekommenderas regelbundna möten där man kan identifiera och lösa arbetsrelaterade problem och ett öppet kommunikationsklimat framförallt kring förändring och utveckling av sjukhusverksamheten. Utav de fem kategorierna läggs störst vikt vid delaktighet och arbetstillfredsställelse för att skapa engagemang och organisationstillhörighet.

Att bli ledd och hantera krav uppifrån och att samtidigt vara ansvarstagande och leda underställda är den svårighet som mellanchefer handskas med i sitt vardagliga arbete. Rollen som mellanchef befinner sig i ett mittenled som belastas av påtryckningar uppifrån, nerifrån, inifrån och utifrån organisationen. Syftet med studien var att undersöka mellanchefers arbetssituation med fokus på de krav som de ställs inför och vilka resurser de har till sitt förfogande för att hantera dessa. För att besvara syftet antog studien en kvalitativ ansats varvid semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju mellanchefer belägna inom privat sektor på den svenska arbetsmarknaden. Mellancheferna som intervjuades besitter en uppdelad arbetsroll varvid de dels arbetar som gruppchef men även i uppdrag som konsult. I resultatet lyfts organisatoriska krav och speciella krav för mellanchefer som är konsulter som de mest utmärkande kraven för mellancheferna. Tröga organisationer vad gäller både långa beslutsvägar samt krav på dokumentation och uppföljning begränsar tiden som kan läggas på att utveckla organisationen. Rollen som mellanchef kräver även att man utvecklar en fungerande balans mellan att arbeta i uppdrag och i chefsskapet, vilket för somliga upplevs problematiskt. Resultatet visar att vid perioder av högre arbetsbelastning ges utrymme för att själv kunna prioritera vad som bör fokuseras på, vilket var den enskilt mest betydande resursen för att kunna handskas med kraven som uppdelningen medför. I resultatet lyfts även organisatoriskt stöd som en betydande resurs för att mellanchefer ska kunna hantera sina arbetsuppgifter. Här ryms grundläggande supportfunktioner såsom HR och IT, stöd och återkoppling från högre chefer samt att kunna rådfråga kollegorna om både småsaker eller komplicerade arbetsuppgifter. Resultatet visade på att mellancheferna stundtals känner sig klämda av organisationens oförenliga intressen från strategisk ledning och operativ verksamhet. Förståelse för rollen och dess förutsättningar, dels hos högre chefer men även hos medarbetare, tenderar att motverka det korstryck som mittenpostionen riskerar att belastas av.

<p>Datum: 2007-06-21</p><p>Författare: Gottvall, Maria</p><p>Holmqvist, Elin</p><p>Nivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) Företagsekonomi</p><p>Handledare: Nils Wåhlin, Niklas Wahlström</p><p>Titel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära – en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov</p><p>Problem: ”Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning?”</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:</p><p> Identifiera osynliga mellanchefer.</p><p> Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.</p><p> Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.</p><p> Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.</p><p> Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.</p><p>Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn.</p><p>Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt. Viss obalans har identifierats hos Scania AB gällande denna fråga, vilken måste åtgärdas om de om möjligt ska kunna tillgodose de osynliga mellanchefernas behov.</p><p>Sökord: Mellanchef, osynlig mellanchef, decentralisering, fortbildning, matchning, arbetsprofiler, aktivitetsprofiler</p><p>Omfång, sidor: 87 numrerade sidor + 6 bilagor</p><p>Antal ref/källor: 5 Internetkällor, 22 litteraturkällor (böcker), 15 intervjuer, 16 vetenskapliga artiklar, 3 övriga tryckta källor samt ett manus för licentiatuppsats (otryckt)</p>