<p>Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers</p><p>subordinates?</p><p>Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates.</p><p>Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social</p><p>constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda.</p><p>Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite.</p><p>Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially</p><p>for our respondents. Their answers are presented in the following</p><p>headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains.</p><p>Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.</p>

<p>Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.</p><p>I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer.</p><p>Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.</p>

<p>Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas. Dennes roll är av stor betydelse för organisationen då de är involverade i både strategiska och operationel-la processer.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.</p><p>Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa.</p><p>De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation.</p> / <p>The purpose of this investigation has been to investigate the profession of headmaster, both concerning tasks and workload, as well as the expectations there are on an educational middle manager. To achieve this aim I have interviewed headmasters in upper secondary school. Through these interviews I was able to compare their views of the mission, and also to see how they experience the workload.</p><p>In conformity with earlier research of the area, the results of my investigation show that the role of a headmaster is complex and as a result of being an educational middle manager, there are great expectations from various people, both from those in higher positions as well as from lower ones. The profession requires knowledge within a number of areas such as pedagogy, leadership and economics. A headmaster also needs to have an organizing ability and be prepared to work with development work. A headmaster’s field of responsibility is large and consists of many different areas, for example being responsible for students, teachers and the organisation as a whole.</p><p>The headmasters in this investigation agree that being a headmaster is an interesting and enjoyable profession with much responsibility. It also demands great courage and flexibility. The results show that the respondents experience the workload as being too heavy and that they do not have time to achieve their personal aims, i.e. being pedagogical leaders in a learning environment.</p>

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas. Dennes roll är av stor betydelse för organisationen då de är involverade i både strategiska och operationel-la processer.

No description available.

Datum: 2007-06-21 Författare: Gottvall, Maria Holmqvist, Elin Nivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) Företagsekonomi Handledare: Nils Wåhlin, Niklas Wahlström Titel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära – en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov Problem: ”Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning?” Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:  Identifiera osynliga mellanchefer.  Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.  Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.  Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.  Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen. Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn. Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt. Viss obalans har identifierats hos Scania AB gällande denna fråga, vilken måste åtgärdas om de om möjligt ska kunna tillgodose de osynliga mellanchefernas behov. Sökord: Mellanchef, osynlig mellanchef, decentralisering, fortbildning, matchning, arbetsprofiler, aktivitetsprofiler Omfång, sidor: 87 numrerade sidor + 6 bilagor Antal ref/källor: 5 Internetkällor, 22 litteraturkällor (böcker), 15 intervjuer, 16 vetenskapliga artiklar, 3 övriga tryckta källor samt ett manus för licentiatuppsats (otryckt)

Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har 43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd organisation.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad rektorsyrket innebär både vad det gäller arbetsuppgifter och arbetsbelastning såväl som de förväntningar som finns på en mellanchef. För att uppnå mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att på så sätt kunna få en bild av uppdraget samt få en bild av hur de upplever arbetsbelastningen. Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta område, att rektorsrollen är komplex och som mellanchef finns stora förväntningar från olika håll, både uppifrån och nedifrån. Stora kunskaper krävs inom en rad olika områden såsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvarområde är stort och består av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar är exempel på dessa. De rektorer som ingår i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som kräver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgår att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de själva har som mål, nämligen att vara pedagogiska ledare i en lärande organisation. / The purpose of this investigation has been to investigate the profession of headmaster, both concerning tasks and workload, as well as the expectations there are on an educational middle manager. To achieve this aim I have interviewed headmasters in upper secondary school. Through these interviews I was able to compare their views of the mission, and also to see how they experience the workload. In conformity with earlier research of the area, the results of my investigation show that the role of a headmaster is complex and as a result of being an educational middle manager, there are great expectations from various people, both from those in higher positions as well as from lower ones. The profession requires knowledge within a number of areas such as pedagogy, leadership and economics. A headmaster also needs to have an organizing ability and be prepared to work with development work. A headmaster’s field of responsibility is large and consists of many different areas, for example being responsible for students, teachers and the organisation as a whole. The headmasters in this investigation agree that being a headmaster is an interesting and enjoyable profession with much responsibility. It also demands great courage and flexibility. The results show that the respondents experience the workload as being too heavy and that they do not have time to achieve their personal aims, i.e. being pedagogical leaders in a learning environment.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget. I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer. Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.