Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen. Mellanchefer tvingas balansera essentiella, politiska och relationella överväganden. Studien består av intervjuer med fyra mellanchefer, samt kompletterande dokumentation. Resultatet visar att roller som kommunikatör och terapeut är vitala för mellanchefer i hanterandet av konflikterande förväntningar. Mellanchefer implementerar delar av förändringsprocesser och tillämpar sitt handlingsutrymme för att balansera ett gott resultat uppåt, samtidigt som de tar hänsyn till sin verksamhet och medarbetarna. Ytterligare ett sätt att hantera konflikterande förväntningar är att delegera ansvar till underordnade, vilket indikerar att underordnade kan utsättas för en större rollkonflikt än mellanchefen.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Ledarskap har ständigt varit aktuellt att diskutera och mängder med litteratur har publicerats inom ämnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat på den högsta ledaren i organisationen, den så kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nämns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med både ett personalansvar och en överordnad chef. Om ledaregenskaper är någonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper är något som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hålla med om. Det pågår även en diskussion om vilka egenskaper som krävs för att man skall bli en framgångsrik ledare. Denna studie utgår fån Yukls teori om ledaregenskaper och syftet är att jämföra vilka skillnader som finns mellan internt rekryterade mellanchefer och externt rekryterade. Jag har även jämfört vilka skillnader som finns i ledningens uppfattning om vilka ledaregenskaper mellancheferna besitter. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av fyra mellanchefer, två internrekryterade och två externrekryterade, samt en representant från ledningen på den statliga myndigheten Post- och Telestyrelsen. Analysen visar att ledaregenskaperna inte är totalt knutna till varifrån mellancheferna är rekryterade, utan en spridning mellan de båda grupperna har visat sig. Detta resultat stämmer även överens med ledningens uppfattning om skillnaderna mellan de två grupperna. En skillnad har dock framkommit ur denna studie. De internrekryterade mellancheferna tenderar att vara mer ambitiösa än de externrekryterade. De externrekryterade har i sin tur visat sig vara mer självsäkra än de internrekryterade. Det finns två ledaregenskaper som samtliga mellanchefer i denna studie besitter. Dessa är anpassningsbar och ansvarstagande/pålitlig.

Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates? Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates. Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory. Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda. Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite. Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially for our respondents. Their answers are presented in the following headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory. Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains. Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.

Syftet med denna kvalitativa studie är att att undersöka vad som motiverar mellanchefer till formell kompetensutveckling samt hur motivation kan påverka viljan att lära sig något nytt. I studien presenteras tidigare forskning om Herzbergs tvåfaktorsteori gällande motivationsfaktorer och hygienfaktorer samt Illeris lärteori med inriktning på drivkraftsdimensionen. Resultatet visar att fem faktorer motiverar mellanchefer till formell kompetensutveckling. När det gäller motivationens påverkan på vilja att lära sig något nytt, kan det konstateras att motivationen har stor påverkan på mellanchefernas lärande. Dels beror motivationen på vad det är som ska läras in och dels att högre motivation ökar viljan till att lära sig något nytt. En slutsats är att det finns gråzoner mellan Herzbergs motivationsfaktorer och hygienfaktorer. Faktorerna är inte helt oberoende av varandra, utan kan variera i relation till varandra. Studien visar på att det finns en tydlig koppling mellan motivation och viljan till att lära sig något nytt.

Denna studie syftar till att undersöka hur kontextuella förändringsfaktorer påverkar mellanchefers roll vid organisatorisk förändring. Tidigare forskning belyser vikten av att företag ställer sig öppna inför förändring samtidigt som vidare forskning visar att upp till 70 % av alla initiativ till organisatorisk förändring misslyckas. Detta tycks delvis kunna förklaras av bristfälligheten i att anpassa ett förändringsarbete samt ledarskap till dess kontextuella förutsättningar. För att genomföra lyckosamma förändringsarbeten krävs därför att varje situation ses som unik till vilken ledarskapet måste anpassas. För att besvara forskningsfrågan genomförs en kvalitativ fallstudie på två företag som under tiden för studiens genomförande utför ett förändringsarbete. Studien ämnar undersöka olika kontextuella förändringsfaktorer samt hur mellanchefer arbetar under förändringsprocessen med avseende på fyra definierade ledarskapsroller. Studiens resultat påvisar framförallt att de ledarskapsroller som handlar om att leda och koordinera arbete står sig relativt intakta medan behovet av meningsskapande aktiviteter i en större grad påverkas av förändringskontexten.

Abstract Psychosocial illness is one of the biggest work problems today and we have chosen to focus this study around this area. The purpose of this study is to examine which factors that can affect middle managers´ psychosocial work environment with a special focus on the internal communication. In this study we cooperated with six smaller organisations, all together in one Group. We have conducted 13 semi-structured interviews with ten middle managers, three CEOs, two middle managers and in some cases one middle manager from each organisation and three CEOs from the organisations participate. This to get as reliable data as possible throughout the Group. The result in the study shows that the middle managers are satisfied with their work situation to a large extent because of a good communication and support from the top management. The middle managers in this study were all part of the management team and we think that this might help them from not being caught in the “hamburger situation”. / Sammanfattning Psykosocial ohälsa kan ses som ett av vår tids största arbetsproblem. Med anledning av detta har vi valt att forma denna studie kring detta område. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka mellanchefers psykosociala arbetsmiljö med ett fokus på den interna kommunikationen. I studien samarbetade vi med sex mindre organisationer, alla tillhörande samma koncern. Vi genomförde 13 semistrukturerade intervjuer varav tio mellanchefer och tre Vd:ar. Två mellanchefer, i vissa fall en mellanchef från varje organisation och tre Vd:ar från tre av organisationerna deltog. Detta för att få ett så tillförlitligt material som möjligt i hela koncernen. Resultatet i denna studie visar att mellancheferna trivs med sin arbetssituation och detta mycket på grund av en bra kommunikation och ett bra stöd från ledningen. Mellancheferna som deltog i denna studie satt med i organisationernas ledningsgrupper och detta tror vi bidrar till att mellancheferna inte upplever den så kallade “hamburgersituationen”.

Region Värmland lider av brist på sjuksköterskor och samtidigt väljer chefer i första linjen i slutenvården att avsluta sitt chefsuppdrag innan den kontrakterade tiden på fyra år löpt ut. Chefer i första linjen är mellanchefer med krav från såväl överordnade som medarbetare, och det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Syftet med studien är att studera varför många av chefer i första linjen väljer att inte fullgöra sittchefsuppdrag. Genom att studera hur cheferna upplever arbetskraven från arbetsgivaren och medarbetarna, kontrollen över det egna arbetet och det sociala stödet besvarar vi studiens huvudfråga där vi undrar varför det är hög personalomsättning på första linjens chefer i Region Värmland.Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio chefer i första linjen som arbetade på olika avdelningar i Region Värmlands slutenvård. Studiens teori har baserats på Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell, socialt stöd, Demeroutis et al JD-R modell, känsla av samhörighet, chefskap och ledarskap samt organisatorisk uppbyggnad. Med hjälp av den teoretiska referensramen har studiens intervjuguide formulerats.Studiens resultat visar att de studerade cheferna i första linjens arbetsbelastning och arbetskrav är höga. Kontrollen upplevs hög när det gäller det vardagliga arbetet i verksamheten, men den är låg när det gäller bemanning och beslut som fattas högre upp i organisationen. Socialt stöd är en avgörande faktor för att cheferna i vår studie ska kunna prestera i sin arbetsroll och uppnå tillfredsställande resultat. Det är problematiskt för cheferna att leva upp till de krav och förväntningar som sätts på dem eftersom kraven inte möts av tillräckliga resurser. Dessutom har många av cheferna i vår studie ambitioner om att arbeta med ledarskap och utvecklingsarbete, men flera av dem fastnar i bemanning där de bland annat behöver ersätta sjukskriven personal. Bakgrunden till bemanningsproblematiken är bristen på sjuksköterskor, vilket gör att de befintliga sjuksköterskorna har för hög arbetsbelastning och bränner ut sig. Det leder vidare till en ond spiral av underbemanning. De höga arbetskraven, den begränsade kontrollen och det svårtillgängliga stödet kan bidra till att chefer i första linjen avslutar sitt uppdrag i förtid. Det kan vara orsaken till den höga personalomsättningen av första linjens chefer i Region Värmland.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil. Vi ville också undersöka hur de förändringar som skett under de senaste åren inom såväl arbetsliv som kommunal sektor har påverkat enhetschefernas yrkesroll.Syfte:Syftet med vår uppsats var att studera hur några enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever och förhåller sig till sitt ledarskap och sin ledarstil utifrån tre problemområden:• egna och andra förväntningar på ledarskapet och ledarstilen• upplevelsen av eget inflytande över arbetssituationen• kommunikationsstrukturen på arbetsplatsenMetod:Vår studie är kvalitativ och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer i en kommun i Västra Götaland. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier och forskning kring ledarstil och roller. Vi har även utgått från Karaseks stressmodell.Resultat:Studiens resultat visar att enhetscheferna såg sitt arbete såsom fritt eftersom de inte arbetade utifrån någon formell arbetsbeskrivning och dessutom hade flextid. Samtidigt upplevde de att det fanns många krav och förväntningar på deras yrkesroll, vilket resulterade i en hög arbetsbelastning. Genom prioriteringar och övertidsarbete försökte de lösa sin arbetssitua-tion.

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förändringar inom offentliga verksamheter, samt hur förväntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts på olika verksamheter inom Borås Stad och Göteborgs Stad som under studiens gång bedrev förändringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjänster som mellanchefer, närmare bestämt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförändringar, upplevde mellancheferna det även som negativ att de ställdes inför en osäkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning. Resultatet av studien visade också att mellanchefernas förväntade roller och relationer relaterades till över- och underordnades förväntningar på mellancheferna. Mellanchefernas upplevda förväntningar från överordnade var att de inte skulle spräcka sin budget, samt att de skulle sköta verksamheten och sina arbetsuppgifter. Mellanchefernas upplevda förväntningar från underordnade var att de skulle täcka upp underordnades behov, samt att de skulle känna till deras arbete och handleda dem. Mellanchefernas egna förväntningar mot överordnade var en bättre kommunikation och stöd, och mot underordnade att de skulle utföra sina arbetsuppgifter och vara lojala. Resultatet visade att det kunde finnas en problematik att uppfylla de olika rollförväntningarna som fanns. Den offentliga verksamhetens tröga organisation i och med den politiska styrningen och långa beslutsprocesser nämndes som orsaker av respondenterna. Vidare visade resultatet också att mellanchefer situationsanpassade sin kommunikation och ledarstil för att hantera de förväntade roller som fanns. För att hantera en hög arbetsbelastning visade resultatet att mellanchefer fick prioritera det som var viktigast för stunden. Resultatet visade ytterligare att där det fanns stöd från överordnade, ansåg mellancheferna det vara av betydande karaktär för att hantera och acceptera mellanchefsrollen. Relationen till kollegor och andra personer med liknande arbetsuppgifter kunde inbringa stöd och förståelse för mellancheferna och underlättade därmed hanteringen av mellanchefsrollen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur rollen som mellanchef upplevs samt vad som motiverar mellanchefer inom detaljhandel och hur de i sin tur motiverar sin personal. Våra teoretiska utgångspunkter är fyra vetenskapliga artiklar som bland annat berör hur chefer påverkar anställdas motivation. Dessutom hur viktig prestationsmätning kan vara, belöningen som uppkommer som en effekt av detta samt hur olika motivationsfaktorer kan inverka på individen. Vi har även två teorier som handlar dels om organisationer och dels motivation. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer som vi sedan har transkriberat och kodat för att skriva ett resultat utifrån. Vårt resultat visade att butikscheferna kände sig väldigt splittrade i sin roll, de var chefer men samtidigt vanliga anställda. Dessutom framkom det att butikscheferna upplevde att motivation var något man fick, inte byggde upp inifrån. Ytterligare resultat var att chefer och anställda motiverades av liknande saker, det skilde inte i motivationsfaktorer på grund av tjänsten utan på grund av personlighet. Butikscheferna upplevde också att de aktivt jobbade med att motivera sina anställda men att det inte fanns samma engagemang hos deras chef. I vår diskussion tar vi upp hur vårt resultat förhåller sig till den tidigare forskning och de teorier vi tagit del av. Vi diskuterar bland annat utifrån organisationsteorin hur respondenterna talar om sin roll som butikschef. Dessutom för vi en diskussion om vad som motiverar butikschefer och hur de påverkar sina anställdas motivation. Slutligen konstaterar vi att våra respondenters svar om sin roll stämmer väldigt bra med vad som sägs om chefsrollen i organisationsteorin men att vad som uttryckts om motivation inte stämmer lika bra överens med de teorier och den forskning vi tagit del av. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället