Mellanchefsrollen är en viktig roll ju mer en organisation växer, vilket i sin tur bidrar till att fler chefer behövs, och däribland mellanchefer. Mellanchefen befinner sig mittemellan överordnade och underordnade och det gör att mellanchefen kan uppleva sig klämd mellan olika krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka mellanchefsrollen inom privata sektorn och hur den befinner sig mittemellan överordnade och underordnade. Studien fokuserar på den privata sektorn eftersom större delen av den tidigare forskningen har studerat den offentliga sektorn och det uppmärksammas att det finnas skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. En fenomenologisk ansats i kombination med kvalitativ innehållsanalys används och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med nio mellanchefer från olika branscher. Mellanchefsrollen undersöks genom att använda Agentteorin, Rollteorin samt Gjerde och Alvessons tre rollidentiteter för att förstå potentiella motstridiga krav mellanchefen upplever, rollkonflikter samt hur mellanchefen förhåller sig till överordnade och underordnade. Studien visar att flera informanter har erfarenhet av motstridiga krav men att de beskriver och hanterar dem på olika sätt beroende på arbetslivserfarenhet och relationer till de överordnade och underordnade. Vidare visar studien att rollkonflikter kan uppstå i mellanchefsrollen när förväntningar från en själv, överordnade och underordnade krockar. Studien visar även att mellanchefen förhåller sig på olika sätt till överordnade och underordnade genom att inta olika roller, och därmed hantera de motstridiga krav som uppstår. / The middle manager is an important role in growing organizations. As a result, more managers are needed in the organization, including the middle manager. The middle manager exists between top managers above and subordinates below, which might make them feel like they are wedged between different demands. The purpose of the study is to examine the role of the middle manager in the private sector and how it exists between top managers above and subordinates below. The study focuses on the private sector since most of the previous research has studied the public sector and it is noted that there are differences between the sectors. Furthermore, the study uses a phenomenological approach in combination with qualitative content analysis. Nine middle managers are interviewed. The theoretical perspectives used to examine the middle manager role are the Agency-Principal theory, Role theory and, Gjerde and Alvesson's three role identities. The theories are used to understand potential conflicting demands, conflicts in the role, and how the middle manager relates to top managers above and subordinates below. The result indicates that several informants experience conflicting demands and handle them in different ways, depending on the length of their work experience and relationships to top managers above and subordinates below. Furthermore, the study indicates that conflicts in the role can arise when the middle manager experiences conflicting expectations from themselves, from managers above and subordinates below. The study indicates that middle managers can relate differently to managers above and subordinates below by taking on different roles, thereby managing the conflicting demands.

Problemformulering: Vad påverkar arbetsmiljön för mellanchefer i kommunal omsorgsförvaltning? Syfte: Syftet är att genom jämförelser mellan kommuner finna samband som beskriver vad som påverkar mellanchefers arbetsmiljö inom omsorgsförvaltningen. Metod: Utformningen av studien är baserad på en induktiv ansats, där det empiriska materialet har samlats in genom ostrukturerade intervjuer, utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Studien har tillämpat en tvärsnittsdesign. Slutsats: Relationen mellan mellanchefer och deras medarbetare är central i vad som påverkar arbetsmiljön. Det är förutsättningarna för att få utveckling och verktyg till att hantera relationen med medarbetarna som genom stöd från stödfunktioner, chefskollegor, sin högre chef och mellanchefens övriga nätverk påverkar arbetsmiljön. / Research question: What affects middle managers' working environment in elderly care? Purpose: To, through comparisons between communes, find connections that describe what affects middle managers' working environment in elderly care.  Method: The study is based on an inductive approach, where the empirical material has been collected through unstructured interviews, based on a qualitative research strategy. The study has applied a cross-sectional design. Conclusion: The relationship between the middle manager and their employees is central for what affects the work environment. It is the conditions that enable support from support staff, coworking managers, their own boss and the network of the middle manager, in which a middle manager can develop and get tools to handle the relationship with their employees, which affects their work environment.

Idag sker flera förändringar inom byggbranschen. De senaste decenniernas utveckling inom teknik och miljö har fått allt större fokus och det finns idag idéer inom branschen att effektivisera den med hjälp av digitalisering och ny teknik.  En annan förändringsprocess i byggbranschen som sker idag gäller den allmänna attityden och företagskulturen. Den starka machokulturen försöker successivt arbetas bort samt förekomsten av mutor. För att genomföra dessa förändringar på ett lyckat sätt spelar mellanchefer en betydande roll och en roll inom byggbranschen som kan liknas vid denna är arbetsledaren. Få studier har däremot gjorts angående arbetsledarrollen och dess innebörd. Denna studie syftar därför till att skapa en större förståelse och en fördjupad kunskap om arbetsledarrollen idag och vad den innebär. Framförallt vill författarna förstå rollen ur arbetsledarens perspektiv. Studien är därför baserad på observationer och intervjuer av sex arbetsledare. Resultatet av studien visar att arbetsledarrollen idag är mer lik än vad som tidigare upplevts och innefattar en mängd liknande uppgifter. Det finns en röd tråd med en liknande struktur där det huvudsakliga ansvarsområdet är att driva produktionen framåt, vilket görs genom att leda yrkesarbetarna, samverka med berörda parter samt hantera problem och hinder som uppstår. Mer generellt innefattar rollen kommunikation, motivation samt planering och är en länk mellan flera nivåer i en organisation och en nyckelroll i förändringsprocesser. Rollen innefattar idag en majoritet av reaktiva arbetsuppgifter. De uppgifter som flest anser värdeskapande är dock de proaktiva, där planering utmärker sig extra.  Den största utvecklingen av rollen som observerats är inom ledarskapet, då rollen under senare tid gått mot ett mjukare, mer coachande ledarskap. En av de största framtida utmaningarna inom rollen är att förändra rollen och arbeta mer proaktivt istället för reaktivt, att få en bättre struktur på dagarna. Framtida utveckling inom rollen handlar därför till stor del om att försöka styra rollen mot en mer strukturanpassad roll än dagens situationsanpassade. En annan utmaning för arbetsledarna är att prioritera mellan sina arbetsuppgifter. Att hitta en bra balans och avvägning mellan ute och inne, mellan ledning och yrkesarbetare samt mellan att ha full kontroll och att våga lita på och släppa saker till andra yrkesgrupper i produktionen. / Today the construction industry is going through some major changes in several fields. The past decades development in technology and sustainability has been given larger focus and a desire to use this to improve and make the industry more efficient has developed. Another huge change has been recognized in the general culture in the industry. The industry has for a long time been tinged by male dominance and a “macho culture” which has gradually been changed. Former common occurrence of bribery is another aspect that the industry is currently trying to get rid of. To be able to successfully carry out these changes the role of the middle manager is important and within the construction industry this middle manager can be seen as the construction foreman.  However, there has been few studies based on the role of the construction foreman. The purpose of this study is therefore to create a deeper understanding and knowledge about the role and what it involves. Above all, the writers are interested in understanding the role from the foreman's perspective. The study is therefore based on observations and interviews from six construction foremen at six different projects. The results from the study shows that the role of a construction foreman is more alike than first assumed. It includes a sample of similar tasks and there is a common pattern and structure that makes the role able to define. The main responsibility is to make sure that the construction runs smoothly which is done by leading the workers, collaborate with other parties within the organisation and handle problems that occur. More general, the role includes communication, motivation, planning and acting as a link between different levels in the organisation. The majority of the tasks is reactive, while the tasks that most of the foreman consider value creating is proactive. The biggest changes in the role that has been observed is connected to the leadership. The role has moved towards a softer more coaching form of leadership compared to the previous authoritarian. One of the biggest challenges within the role is to move it towards a more proactive approach instead of today's reactive approach and thus get an even better structure throughout the day. Future development of the role is therefore most likely about trying to steer the role in this direction, trying to impose a bit more structure. Another challenge is to learn to prioritize between different assignments. To find a good balance between outside and inside, between the management and the workers and between having full control and leaving some responsibility to others.

Byggsektorn står för en stor del av landets bruttonationalprodukt dock finns det indikationer som påvisar att denna sektor lider av effektivitetsproblem i form av höga byggkostnader och bristande innovation och nytänkande. Till följd av stigande byggkostnader och en stagnerande produktivitetsutvecklingen i branschen finns det ett behov av ett effektivare byggande. Det innebär att produktionsprocessen behöver kunna fortgå utan friktion och för att möjliggöra detta krävs det att det sker en optimering samt förkortning av ledtiderna i samtliga led av produktionskedjan. För att utveckla arbetsmetoder och arbetstänk som gör detta genomförbart krävs det att företaget skapar förutsättningar som leder till att en sådan förändring kan uppfyllas. Genom förändringsledning kan företaget på ett strukturerat sätt leda och styra medarbetarna i en viss riktning för att nå det önskvärda läget. Syftet med detta examensarbete är att studera och analysera mellanchefens roll vid en tilltänkt förändring inom byggproduktion. Målsättningen är att kasta ljus över de incitament och verktyg som behövs för att driva mellanchefer vid ett förändringsarbete samt de redskap och medel de behöver för att kunna skapa motivation och engagemang hos sina medarbetare. Studien kommer att avgränsas till att endast studera mellanchefernas roll vid en planerad förändring.  Arbetet har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie med empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med individer hos ett byggfallföretag. Resultatet påvisade ett flertal faktorer som bedöms påverka mellanchefens roll vid en planerad förändring i byggbranschen såsom företagets kultur, ledarskapsförmågan, kommunikation- och informationshanteringen samt förståelsen för förändringen. För att mellancheferna ska kunna driva ett framgångsrikt förändringsarbete krävs det att företaget aktivt arbetar med att utveckla de tidigare nämnda faktorerna för att mellancheferna ska besitta rätt kunskap och kompetens. / The construction sector accounts for a large part of the country's gross domestic product, but there are indications that this sector suffers from efficiency problems in terms of high construction costs and a lack of innovation and new thinking. Due to rising construction costs and a stagnant productivity development in the industry, there is a need for more efficient construction. This means that the production process needs to be able to continue without friction and to make this possible, it is necessary that there is an optimization and shortening of the lead times in all stages of the production chain. In order to develop working methods and work ideas that make this feasible, it is required that the company creates the conditions that lead to such a change being fulfilled. Through change management, the company can in a structured way lead and steer employees in a certain direction to reach the desired situation. The purpose of this degree project is to study and analyze the role of the middle manager in the event of an intended change in construction production. The goal is to shed light on the incentives and tools needed to drive middle managers in a change as well as the tools and means they need to be able to create motivation and commitment among their employees. The study will be limited to studying the role of middle managers in the event of a planned change. The work has been carried out in terms of a qualitative case study with empirical material that has been collected through semi-structured interviews with individuals at a construction case company. The results showed a number of factors that are judged to influence the middle manager's role in a planned change in the construction industry, such as the company's culture, leadership skills, communication and information management and the understanding of the change. In order for the middle managers to be able to drive successful change, it is required that the company actively works to develop the previously mentioned factors in order for the middle managers to possess the right knowledge and competence.

The aim of this study is to investigate and describe the perceptions women has of being in middle management position in male-dominated industries. Five qualitative semi-structured interviews have been conducted, and the empirical material analyzed from a phenomenographic perspective. The analyzed data resulted in four categories; Job satisfaction is strengthened by the feeling of security, the Organization task-orientation has a negative impact on the leadership, Traditional notions of masculinity and femininity requires adaptation, Good leadership requires some special features. Conclusion show that women in middle management-positions perceived to have strong support in their management role in the male-dominated industries, however, there are indications that these industries also require a certain type of leadership behavior. Women consider themselves even perceive a shift in the focus of what should be prioritized depending on which department they are in. Male-dominated departments often leads to down prioritizing relationship-oriented tasks, as the women think is an essential part of leadership

Svensk äldreomsorg har under de senaste åren haft stora svårigheter med att balansera ekonomi, personal och antalet kunder på ett gynnsamt sätt för alla parter. Med stora avgångar inom äldreomsorgens samtliga yrkeskategorier, svårigheter att rekrytera ny personal, utmaningar att uppnå ekonomisk balans samt att kunna bemöta det ökade behovet av äldreomsorg inom kommunen, står omsorgsförvaltningen i kris. Detta är något som har påpekats i tidigare studier gällande svensk välfärd och äldreomsorg i hela landet. Denna uppsats bygger på insamlat material från intervjuer med sex stycken enhetschefer som arbetar på en kommuns omsorgsförvaltning inom äldreomsorgen. Intervjumetoden är kvalitativ och semistrukturerad med det huvudsakliga syftet att ta reda på hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Utifrån tidigare studiers faktorer som anses leda till god arbetsmiljö analyseras och diskuteras enhetschefernas intervjusvar. Kopplat till enhetschefernas upplevelse av sin arbetsmiljö används maktteorier för att diskutera hur makt upplevs av enhetscheferna på arbetsplatsen. Maktteorierna används också för att försöka förklara hur maktpåverkan från andra kan påverka enhetschefernas upplevelse av vilka som är deras befintliga maktresurser och vilket handlingsutrymme de har. Nedanstående frågor har ställts för att bidra till en ökad förståelse för enhetschefernas arbetsmiljö inom äldreomsorgen; Hur upplever de intervjuade enhetscheferna sin arbetsmiljö? Stödjer denna studie tidigare forskning om vad som utgör en god arbetsmiljö? I vilken uttsträckning kan deras upplevda arbetsmiljö förstås i termer av makt? Resultatet och diskussionen påvisar att de påverkansfaktorer som uppges av andra studier som viktiga för en god arbetsmiljö, även upplevs som viktiga för de intervjuade enhetscheferna. Framförallt är det viktigt med faktorer som delaktighet, stöttning och tydlighet. Om enhetscheferna upplever att dessa faktorer är förekommande eller ej, kan påverka deras självupplevda förmåga och handlingsutrymme att använda sig av maktresurser.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet. Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet. Av studien framgick även att konflikt kan uppstå mellan de olika professionerna på sjukhusen, framförallt mellan sjuksköterskor och läkare. Även politisk påverkan har en effekt på verksamheterna dock leder det troligen inte till upplevt brott mot Det psykologiska kontraktet. / The purpose of this study is to seek greater understanding of middle managers in public sector work situation. This is by studying whether there is a conflict between their profession and business requirements and how this conflict can arise. The intention was also to investigate whether or not this could lead to violations of the psychological contract. The study deals with middle managers in healthcare that often has a role as a nurse and a role as the manager. The dual role can be problematic as they are aimed to satisfy the ethics and morals that the profession means and at the same time deliverer result to the business. The results showed that the profession as a nurse comes into conflict with the business requirements and that this may lead to violations of the psychological contract. The study also showed that the conflict may occur between the different professions in hospitals, particularly between nurses and doctors. Also the political influence has an effect on operations; however this does not lead to violations of the psychological contract.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata. Syftet med denna studie är att försöka besvara vilka konflikter som är vanligast utifrån en överstyrmans perspektiv samt utreda om överstyrmän i sin roll använder några definierade metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Avslutningsvis besvaras också frågan hur benägna överstyrmän är att deltaga i kurser kring utveckling av sin egen konflikthantering. Genom djupintervjuer med aktiva överstyrmän så har slutsatsen dragits att de mest vanliga konflikterna är de som uppstår från små irritationer i vardagen. Dessa mindre konflikter, om de lämnas utan åtgärd, har en tendens att växa och eskalera till större tvister som kräver konflikthantering. Ur ett konflikthanteringsperspektiv så visar undersökningen på att alla överstyrmän använder sig av en fördefinierad konflikthanteringsstrategi. Alla som har deltagit i undersökningen anser att vidare utbildning inom området konflikthantering skulle gynna dem både i deras roll som överstyrman och samtidigt ha en positiv inverkan på ombordkulturen. / At sea, a strict hierarchy is the natural chain of command. This ranges from the captain to the individual sailor. The Chief Officer, second in command on deck, has many areas of responsibility. For instance, he or she is commonly in charge of prioritizing aspects of ship maintenance, supervise and manage crew work-orders and the main responsibility for loading and discharging cargo. With this in mind, it is not hard to imagine that a mustered chief officer will experience a variety of conflicts on-board, both work related and personal. The purpose of this study is to answer what conflicts are the most common from a chief officers perspective on-board a merchant vessel. Also it will gauge if there are any specific conflict management methods that are used by chief officers to advert or intervene in the conflict situations that can arise. The concluding section of this study will look at the possibility and interest for chief officers to attend a course in conflict management to further develop their tools within this area. Through in-depth interviews with active chief officer the result showed that the most common conflicts were perceived as the ones that arose from everyday problems on-board. These minor issues, if left to their own accord, tend to escalate. From a conflict management perspective, all findings indicate that chief officers tend to use a predefined strategy in regards to solving or manage conflicts on-board. However, all respondents agree that further education within the field would surely benefit them as individuals and also the on-board culture as a whole.