<p>Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet. Detta genom att ställa teori och praktik mot varandra.</p><p>Metod: Arbetet utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt, där min personliga förståelse är avgörande för arbetets resultat. Den teoretiska referensramen bygger på publicerad teoretisk information tillsammans med två intervjuer som syftar till att beskriva hur tillämpningen av omvänd skattskyldighet ska gå till ur ett juridiskt perspektiv.</p><p>Richard Weimer som arbetar på Skanska Sverige AB redogör i sin tur för hur man faktiskt hanterar regleringen i praktiken.</p><p>Resultat & slutsats: Utifrån min personliga förmåga att tolka och analysera detta fenomen i förhållande till arbetets informationsunderlag så har jag kommit fram till att definitionen av byggtjänster utgör regleringens största problem. Införandet har också lett till konsekvenser på företagens likviditet, administration, fakturering och redovisningstekniska system.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I samband med införandet av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn infördes ytterligare redovisningsförändringar inom detta område. Dessa förändringar är inget som beaktas i detta arbete, men det är ett intressant ämne som bör studeras mer ingående. Hur de mindre aktörerna förhåller sig till omvänd skattskyldighet bör också vara ett aktuellt ämne för fortsattforskning.</p><p>Uppsatsens bidrag: Arbetet bidrar till en större förståelse för innebörden av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Genom att belysa detta fenomen och beskriva dess svårigheter på ett lättsamt och förståligt sätt ger studien upphov till en ökad kunskap inom detta ämnesområde.</p>

Denna magisteruppsats utreder den mervärdesskatterättsliga behandlingen av monteringsleveranser. Syftet med uppsatsen är således att hitta den mervärdesskatterättsliga gränsdragningen mellan tillhandhållande av varor och tillhandahållande av tjänster. För att finna denna gränsdragning har jag tittat på gällande lagstiftning, rättspraxis och de principer som gäller för mervärdesskatt. Grunden för analysen är det sjätte direktivet 77/388/EEG och, vid behov, kommer hänvisningar till den svenska lagen att göras. Problemet med monteringsleveranser uppstår vid fastställandet av platsen för tillhandahållandet och beskattningskonsekvenserna som följer därav. Platsen för tillhandhållandet beror i monteringsleveransfallet på om detta sammankopplade tillhandahållande i sin helhet skall klassificeras som tillhandahållande av vara eller tillhandahållande av tjänst. Detta efter-som platsen för tillhandahållandet påverkar beskattningskonsekvenserna. I uppsatsen betonas att det är huvudsaklighetsprincipen som ger svaret på hur flera sammankopplade tillhandahållanden skall hanteras. Principen har utvecklats genom rättspraxis och vid en utvärdering visar det sig att det är denna princip som skall tillämpas på monte-ringsleveranser för att avgöra vilket sorts tillhandahållande som är för handen. Dessutom framhålls i uppsatsen att det finns ett flertal faktorer som påverkar användandet av huvudsaklighetsprincipen. Dessa faktorer kan vara priset på varan ställt mot priset för tjänsten som utförs på varan, tidsfrister, en genomsnittlig kunds efterfrågan och avtal. Uppsatsen framhåller dessutom att alla dessa faktorer måste ses som en helhet och utifrån hu-vudsaklighetsprincipen avgöra om det är ett tillhandahållande av vara eller ett tillhandahållande av tjänst. / This master’s thesis concerns the fiscal treatment of goods assembled or installed in respect of value added tax. Hence, the aim of the thesis is to find the measures how to distinct between supply of service and supply of goods concerning goods being assembled or installed. The way to determine the distinction is to observe the present law, the case-law and the principles concerning value added tax. The base for the analysis is the sixth directive 77/388/EEC and, when adequate, there will be a Swedish law aspect of the legal issue. The problems, concerning goods installed or assembled, arise when it comes to the place of supply and taxation. The place of supply differs depending on whether a supply is argued to be a supply of service or a supply of goods. Thus, this could affect the consequences of taxation. The thesis concludes that it is the principle of principality which will give the answer to the question of how to deal with several supplies which are closely linked together. This prin-ciple has been developed throughout the case-law and it could be argued that it has become the solution for when several supplies are at hand. Moreover, there are various factors which affect the outcome of the use of the principle of principality. These factors could be the price of the goods versus the value of the service which is performed on the goods, time limits, an average customer’s demand and the contract. The thesis also concludes that all these factors must be put together as a whole to find the principal supply.

Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet. Detta genom att ställa teori och praktik mot varandra. Metod: Arbetet utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt, där min personliga förståelse är avgörande för arbetets resultat. Den teoretiska referensramen bygger på publicerad teoretisk information tillsammans med två intervjuer som syftar till att beskriva hur tillämpningen av omvänd skattskyldighet ska gå till ur ett juridiskt perspektiv. Richard Weimer som arbetar på Skanska Sverige AB redogör i sin tur för hur man faktiskt hanterar regleringen i praktiken. Resultat &amp; slutsats: Utifrån min personliga förmåga att tolka och analysera detta fenomen i förhållande till arbetets informationsunderlag så har jag kommit fram till att definitionen av byggtjänster utgör regleringens största problem. Införandet har också lett till konsekvenser på företagens likviditet, administration, fakturering och redovisningstekniska system. Förslag till fortsatt forskning: I samband med införandet av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn infördes ytterligare redovisningsförändringar inom detta område. Dessa förändringar är inget som beaktas i detta arbete, men det är ett intressant ämne som bör studeras mer ingående. Hur de mindre aktörerna förhåller sig till omvänd skattskyldighet bör också vara ett aktuellt ämne för fortsattforskning. Uppsatsens bidrag: Arbetet bidrar till en större förståelse för innebörden av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Genom att belysa detta fenomen och beskriva dess svårigheter på ett lättsamt och förståligt sätt ger studien upphov till en ökad kunskap inom detta ämnesområde.

No description available.

No description available.

<p>Denna magisteruppsats utreder den mervärdesskatterättsliga behandlingen av monteringsleveranser. Syftet med uppsatsen är således att hitta den mervärdesskatterättsliga gränsdragningen mellan tillhandhållande av varor och tillhandahållande av tjänster. För att finna denna gränsdragning har jag tittat på gällande lagstiftning, rättspraxis och de principer som gäller för mervärdesskatt. Grunden för analysen är det sjätte direktivet 77/388/EEG och, vid behov, kommer hänvisningar till den svenska lagen att göras.</p><p>Problemet med monteringsleveranser uppstår vid fastställandet av platsen för tillhandahållandet och beskattningskonsekvenserna som följer därav. Platsen för tillhandhållandet beror i monteringsleveransfallet på om detta sammankopplade tillhandahållande i sin helhet skall klassificeras som tillhandahållande av vara eller tillhandahållande av tjänst. Detta efter-som platsen för tillhandahållandet påverkar beskattningskonsekvenserna.</p><p>I uppsatsen betonas att det är huvudsaklighetsprincipen som ger svaret på hur flera sammankopplade tillhandahållanden skall hanteras. Principen har utvecklats genom rättspraxis och vid en utvärdering visar det sig att det är denna princip som skall tillämpas på monte-ringsleveranser för att avgöra vilket sorts tillhandahållande som är för handen.</p><p>Dessutom framhålls i uppsatsen att det finns ett flertal faktorer som påverkar användandet av huvudsaklighetsprincipen. Dessa faktorer kan vara priset på varan ställt mot priset för tjänsten som utförs på varan, tidsfrister, en genomsnittlig kunds efterfrågan och avtal. Uppsatsen framhåller dessutom att alla dessa faktorer måste ses som en helhet och utifrån hu-vudsaklighetsprincipen avgöra om det är ett tillhandahållande av vara eller ett tillhandahållande av tjänst.</p> / <p>This master’s thesis concerns the fiscal treatment of goods assembled or installed in respect of value added tax. Hence, the aim of the thesis is to find the measures how to distinct between supply of service and supply of goods concerning goods being assembled or installed. The way to determine the distinction is to observe the present law, the case-law and the principles concerning value added tax. The base for the analysis is the sixth directive 77/388/EEC and, when adequate, there will be a Swedish law aspect of the legal issue.</p><p>The problems, concerning goods installed or assembled, arise when it comes to the place of supply and taxation. The place of supply differs depending on whether a supply is argued to be a supply of service or a supply of goods. Thus, this could affect the consequences of taxation.</p><p>The thesis concludes that it is the principle of principality which will give the answer to the question of how to deal with several supplies which are closely linked together. This prin-ciple has been developed throughout the case-law and it could be argued that it has become the solution for when several supplies are at hand.</p><p>Moreover, there are various factors which affect the outcome of the use of the principle of principality. These factors could be the price of the goods versus the value of the service which is performed on the goods, time limits, an average customer’s demand and the contract. The thesis also concludes that all these factors must be put together as a whole to find the principal supply.</p>

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet . Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Vidare definieras ekonomisk verksamhet som utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i avsikt att fortlöpande vinna intäkter.  Begreppet infördes inom svensk rätt först år 2013 som en följd av Europeiska kommissionens fördragsbrottsförfarande mot Sverige som inleddes den 27 juni 2008. I samband med detta fick den svenska lagstiftningen samma lydelse som mervärdesskattedirektivet. Av praxis från Europeiska Unionens domstol framgår det att begreppet ekonomisk verksamhet ska ges en vid tolkning. Avsikten att bedriva en ekonomisk verksamhet ska styrkas med objektiva omständigheter. Det är upp till de nationella myndigheterna och domstolarna att i varje enskilt fall bedöma alla relevanta och objektiva fakta, såsom anskaffade tillgångar, ingångna avtal, antalet kunder och intäkternas belopp. Bedömningen ska göras oberoende av verksamhetens syfte och resultat. Vid bedömningen ska de svenska domstolarna utgå från mervärdesskattedirektivet och den rättspraxis från Europeiska Unionen som finns. Då förutsättningarna i de enskilda fallen sällan är de samma är den rättspraxis och direktiv från Europeiska Unionen som finns inte tillräckligt för att utgöra en grund som säkerställer att begreppet ekonomisk verksamhet tolkas enhetligt i medlemsstaterna.

No description available.

No description available.

Sports have a positive impact on both an individual and societal level. Because of this it should not come as a surprise to anyone that governments for a long time have taken measures to increase its citizens wish to do sports. One of these measures is an exception for certain services closely linked to sports or physical education, from the otherwise mandatory value added tax. This paper will investigate the exception of sports or physical education based on the directive on the common system of value added tax and the Swedish mervärdesskattedirktiv. The paper intends to answer questions regarding the definition of the terms sports and physical education, as well as questions regarding the Swedish implementation of the directive and lastly answer questions regarding the objectives of the exception and if the interpretation of the directive is succeeding in its objectives.