• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 77
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 84
  • 30
  • 23
  • 20
  • 20
  • 18
  • 18
  • 17
  • 16
  • 16
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Omfattningen av Migrationsverkets utredningsansvar i Dublinärenden : När det ömsesidiga förtroendet ifrågasätts

Källström, Fredrika January 2015 (has links)
Migrationsverket har som ansvarig förvaltningsmyndighet huvudansvaret för genomförandet av Dublinförordningen i svensk rätt. Dublinförordningen ingår i EU:s gemensamma asylsystem, Common European Asylum System (CEAS) och syftar till att fördela och effektivt hantera de asylansökningar som lämnas in i EU:s medlemsstater. Om förordningens ansvarskriterier visar att en annan medlemsstat ska göra asylprövningen än den som den asylsökande befinner sig i, kan en överföring till ansvarig stat ske. Efter att Greklands bristfälliga hantering av asylansökningar uppmärksammats har det ömsesidiga förtroendet som CEAS bygger på och Dublinförordningen ifrågasatts allt mer. I vissa fall har det ansetts inhumant och rent av omöjligt att genomföra överföringar. Migrationsverkets utredningsansvar i Dublinärenden har undersökts och aspekter som påverkar ansvarets omfattning analyserats. För undersökningen har nationell såväl som europeisk och internationell rätt haft betydelse. Området är komplext och uppsatsen visar på flera aspekter av betydelse, där tre framstår som särskilt intressanta. För det första påverkar Dublinförordningens systematik i sig, genom att den utgår ifrån en presumtion om EU-medlemsstaternas rättsenliga asylsystem men samtidigt ger utrymme för undantag från ansvarskriterierna. För det andra är relationen mellan Dublinförordningen och andra rättsakter avgörande för utredande myndighets skyldigheter, exempelvis förhållandet till Europeiska konventionen 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Slutligen har förvaltningsrättsliga aspekter stor påverkan på Migrationsverkets utredningsansvar. Det rör sig om krav på utredningen från både svensk, allmän och speciell förvaltningsrätt och EU-rättsliga förvaltningsprinciper. Sammanfattningsvis visar analysen att det är avvägningar mellan effektivitet, genomslag för Dublinförordningen och den enskildes rättssäkerhet som Migrationsverkets tjänstemän måste hantera. Det rör sig om en balansgång mellan olika intressen och en gränsdragningsproblematik – om vem som ska dra gränserna och var de ska dras – när det ömsesidiga förtroendet ifrågasätts.
12

Migrationsverkets åldersbedömningar : En socialkonstruktionistisk analys av handläggares berättelser om sitt arbete med åldersbedömning av ensamkommande barn

Fogelström, David, Forsberg, Anna Maria January 2014 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggande vid åldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handläggarnas berättelser om sitt arbete med åldersbedömning. Såväl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa interviuer med åtta handläggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handläggarna i sitt tal konstruerar åldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande. Studien visar att handläggarna till största del konstruerar själva processen på ett likartat sätt. Konstruktionen av den sökande skiljer sig däremot åt. Genom handläggarnasberättande skapas också en bild av att de är missnöjda med samarbetet med kommun och landsting.
13

Policytolkning bland HBT-specialister på Migrationsverkets asylprövningsenheter : En studie om HBT-specialisters positionering och delaktighet i lokala översättningar av policy

Johansson, Ellen January 2015 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur enskilda aktörer ser på sin egen delaktighet i lokal tolkning och översättning av policy; som policyaktörer eller mottagare av policy. Undersökningen består av tre semi-strukturerade intervjuer med HBT-specialister på Migrationsverket och fokuserar på deras syn på sin egen delaktighet i lokal översättning av policy. Med avstamp i teori om positioner i policytolkning och genom narrativ analys studeras vilka positioneringar av HBT-specialisterna som går att urskilja. Resultaten visar att HBT-specialisterna intar olika positioner och har olika syn på hur stor del de själva har i policytolkning / <p>2015-06-03</p>
14

Utredningsansvaret avseende åldersbedömningen av ensamkommande flyktingbarn

Thaqi, Vatane January 2017 (has links)
No description available.
15

Komma ut för att komma in : En diskursanalys av Migrationsverkets bedömningsunderlag i HBT-relaterade asylärenden / Coming out in order to come in: : A discourse analysis of Migrationsverkets documents regarding LGBT related asylum cases

Meldo, Malin, Valfridsson, Emy January 2015 (has links)
The aim of this study was to examine normative conceptions based on sexuality, gender and western context in the Swedish migration office’s (Migrationsverket) documents concerning LGBT asylum seekers. The study is conducted by a norm-critical approach and intersectional perspectives. The study consists of a discourse analysis based on Judith Butler’s theory about the heterosexual matrix and performativity, as well as Stuart Hall’s theory about the West and the Rest. Our data consists of policy documents regarding LGBT asylum administration. When analysing the documents, we found that they are based on heteronormative assumptions and western perspectives. Besides being based on heteronormative assumptions and western perspectives, we found that the documents occasionally contains of a series of contradictive aspects on LGBT related asylum cases.
16

Organisationsidentiteten på Migrationsverket : Relationen mellan organisationskulturen, -identiteten och -imagen / The organizational identity at Migrationsverket : The relationship between organizational culture, identity and image

Indal, Erik, Lindström, Anders junior January 2006 (has links)
<p>Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.</p><p>Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna. Dessa observationer delades sedan in i gemensamma kategorier som ligger till grund för tolkningen av empirin.</p><p>Migrationsverket upplever många förändringar både internt och externt, men kulturen är djupt rotad och har inte förändrats. Medarbetarna kan inte identifiera sig med omgivningens bild av verket. Organisationens ökade interaktion med omgivningen har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Istället för att ta intryck av omgivningen och möta en negativ image så har Migrationsverket slutit sig för att skydda sin identitet. Organisationen klarar inte av att vara en både en myndighet och ett tjänsteföretag. Verket fångar inte upp tendenser och uppfattningar i omgivningen, utan har slutit sig för att skydda sin identitet. Att kunna påverka omgivningens uppfattning ses som svårt om inte omöjligt vilket har skapat en osjälvständig organisation som sätter ägarens krav i första hand, på bekostnad av sitt eget välbefinnande.</p> / <p>Today’s organizations are operating in a more complex environment. Society and media makes new demands, and it is no longer enough to satisfy owners and costumers. This paper illustrates the reduction of boarders between organizations and the external environment. By analyzing the identity of Migrationsverket we will illustrate how, the relationship between culture, identity and image, as a process, are integrated and influenced by the internal and external activities of an organization.</p><p>The empiric is found based on interviews with executives at Visiting and Settling, one of the spheres of activities, at Migrationsverket. By using an interview- mold with different themes, we could see different phenomena among the respondents. These observations were then divided into common categories, which built the grounds for the empiric.</p><p>Migrationsverket are going through many changes, both internal and external, but the culture is deeply-rooted and has not changed. Coworkers can not identify with the picture held by the external interested party. The organizations exceeded interaction with the external surrounding has not functioned in a satisfying way. Instead of taking impression of the surrounding and meet a negative image, Migrationsverket has closed itself to protect its identity. The organization can not handle being both an authority and a service organization. Migrationsverket can not capture tendencies and opinions within its surrounding; moreover it has closed itself to protect its identity. The ability to change the opinion of the external environment is seen as difficult, if not impossible, which has created a dependent organization that puts the owners’ demands primarily at the expense of its own well-being.</p>
17

Organisationsidentiteten på Migrationsverket : Relationen mellan organisationskulturen, -identiteten och -imagen / The organizational identity at Migrationsverket : The relationship between organizational culture, identity and image

Indal, Erik, Lindström, Anders junior January 2006 (has links)
Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation. Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna. Dessa observationer delades sedan in i gemensamma kategorier som ligger till grund för tolkningen av empirin. Migrationsverket upplever många förändringar både internt och externt, men kulturen är djupt rotad och har inte förändrats. Medarbetarna kan inte identifiera sig med omgivningens bild av verket. Organisationens ökade interaktion med omgivningen har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Istället för att ta intryck av omgivningen och möta en negativ image så har Migrationsverket slutit sig för att skydda sin identitet. Organisationen klarar inte av att vara en både en myndighet och ett tjänsteföretag. Verket fångar inte upp tendenser och uppfattningar i omgivningen, utan har slutit sig för att skydda sin identitet. Att kunna påverka omgivningens uppfattning ses som svårt om inte omöjligt vilket har skapat en osjälvständig organisation som sätter ägarens krav i första hand, på bekostnad av sitt eget välbefinnande. / Today’s organizations are operating in a more complex environment. Society and media makes new demands, and it is no longer enough to satisfy owners and costumers. This paper illustrates the reduction of boarders between organizations and the external environment. By analyzing the identity of Migrationsverket we will illustrate how, the relationship between culture, identity and image, as a process, are integrated and influenced by the internal and external activities of an organization. The empiric is found based on interviews with executives at Visiting and Settling, one of the spheres of activities, at Migrationsverket. By using an interview- mold with different themes, we could see different phenomena among the respondents. These observations were then divided into common categories, which built the grounds for the empiric. Migrationsverket are going through many changes, both internal and external, but the culture is deeply-rooted and has not changed. Coworkers can not identify with the picture held by the external interested party. The organizations exceeded interaction with the external surrounding has not functioned in a satisfying way. Instead of taking impression of the surrounding and meet a negative image, Migrationsverket has closed itself to protect its identity. The organization can not handle being both an authority and a service organization. Migrationsverket can not capture tendencies and opinions within its surrounding; moreover it has closed itself to protect its identity. The ability to change the opinion of the external environment is seen as difficult, if not impossible, which has created a dependent organization that puts the owners’ demands primarily at the expense of its own well-being.
18

Någonstans mitt emellan möjlig och omöjlig : En diskursanalys av Socialstyrelsens och Migrationsverkets publikationer om barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta / Somewhere in between possible and impossible: : a discourse analysis of The National Board of Health and Welfare and the Swedish Migration Agency´s publications about children who come to Sweden and are stated as married

Edlund, Lisa January 2019 (has links)
Den här uppsatsen granskar hur ensamkommande unga tjejer, som uppges vara gifta, konstrueras i Migrationsverkets och Socialstyrelsens publiceringar om barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Problematiken kring barnäktenskap har de senaste åren ökat enligt myndigheterna. Fokus i den här studien ligger främst på ensamkommande tjejer, då de i dessa texter får ett visst utrymme medan de i andra sammanhang, inte minst i medierapportering, tenderar att glömmas bort i skuggan av de ensamkommande killarna. Undersökningen av texterna utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med fokus på makt, kunskap, subjektspositioner och diskurser, för att synliggöra hur ensamkommande tjejer som uppges vara gifta framställs i publikationerna. Vidare presenteras tre teman som identifierats i läsningen av materialet och som i uppsatsen analyseras; Vilja med förhinder, rasifieringsprocesser och heder, samt tjejer som är och har problem. Studiens främsta slutsatser är att ensamkommande tjejer som uppges vara gifta hamnar mitt emellan omöjlig och möjlig. De framställs som oförmögna till egen vilja, där vuxna bör tala för dem och ge dem rätt information så att de kan skapa förståelse för sin egentliga vilja. De rasifieras utifrån sin kulturella bakgrund där antaganden om kulturella- och traditionella praktiker i relation till äktenskap och heder kopplas samman. Dessutom blir de symboler för gränsen mellan det svenska och icke svenska där de målas ut till problem: för sig själva och för samhället. Information om möjligheter och rättigheter i Sverige skrivs fram som lösning på problemen.
19

Rättssäkerhet för de mest utsatta? : Sveriges mottagande av ensamkommande, asylsökande barn

Nilsson, Jennie January 2008 (has links)
<p>Det har skrivits flitigt i media om ensamkommande flyktingbarn och om hur dessa barn tas emot i Sverige när de av olika anledningar lämnar sitt hem och helt ensamma anländer hit, till ett för dem helt främmande land. Totalt tog Sverige emot 36 207 asylsökande år 2007, varav 1 264 av dessa var barn utan vårdnadshavare. Under första kvartalet under 2008 minskade det totala antalet asylsökande, men antalet ensamkommande barn fortsätter dock att öka.</p><p>Mottagandet av de ensamkommande, asylsökande barnen fungerade inte på ett tillfredsställande sätt i Sverige pga. att det rådde oenighet mellan Migrationsverket och kommunerna i landet om vem som ansvarade för dessa barn. En förbättring i mottagandet för dessa barn var därmed nödvändig för att uppfylla de olika internationella traktat och</p><p>EG-rättsliga dokument landet har att ta hänsyn till. Detta var bakgrunden till ändringen i lag om mottagande av asylsökande m.fl. som trädde i kraft 1 juli 2006. Denna lagändring tydliggjorde och förändrade ansvarsfördelningen mellan Migrationsverket och kommunerna och var menad att förbättra mottagandet av de ensamkommande asylsökande barnen. Den stora skillnaden i mottagandet av barnen är att Migrationsverket inte längre skulle stå för boendet för barnen, utan verket skulle sluta avtal med kommuner som skulle få ersättning för att ordna detta boende i sin kommun. Det uppkom dock många svårigheter och problem under genomförandet av denna lag, vilket gjorde att den inte fungerade i praktiken. Detta berodde på den korta förberedelsetiden för kommunerna i kombination med en kraftig ökning av antalet asylsökande barn. Detta fick till följd att inte tillräckligt många kommuner tecknat överenskommelser med Migrationsverket om mer permanenta boendeplatser. I sin tur ledde detta till att det fanns alltför många barn kvar i tillfälliga boenden i de så kallade ankomstkommunerna. Skarp kritik riktades därför mot lagändringen.</p><p>Efter åtgärder utförda av Migrationsverket och regeringen för att avhjälpa de problem som varit verkar svensk lagstiftning i stort nu uppfylla landets internationella skyldigheter och åtaganden när det gäller detta mottagandet. En förutsättning för detta är dock att lagstiftningen fungerar fullt ut i praktiken. Det som främst bör ses över är flexibiliteten i systemet och ansvarsfördelningen i mottagandet av de ensamkommande barnen. Detta för att kunna ta emot ett varierande antal barn samtidigt som Sverige behåller kvaliteten i detta mottagande i enlighet med de internationella skyldigheter och åtaganden landet har.</p>
20

Tjänstemannarollen i migrationspolitikens implementering : En kvalitativ studie av ett nedifrånperspektiv

Sauma, Viktoria January 2013 (has links)
No description available.

Page generated in 0.2269 seconds