<p>Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations <em>within</em> Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather <em>what kind</em> of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and <em>how</em> these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.</p>

Natura 2000 is part of the European Union: s framework to protect and preserve biological diversity. Natura 2000- areas are by the goverment appointed to areas of national interest for preserving nature. Also wind power stations are appointed as of national interest and the reason for this is the goverments goal to get energy from reneweble energysources. This essay describes when both these intrests conflict eachother when it comes to building wind power stations within Natura 2000- areas. The main focus of this essay is a casestudy of two cases from two different counties, Dalarna- and Norrbotten county, where applications have been made to build wind power stations within existing Natura 2000- ares, both cases have reached the court dealing with enviromental issues. In Dalarna county the court dealing with enviromental issues said no to the application and in Norrbotten the court said yes but in both cases simular factors seem to have been determining the outcome. For instance seem the Natura 2000 protection to be of minor consideration and rather what kind of habitats and biotopes that could be damaged in case of putting up a wind power station park and how these habitats and biotopes would be affected seems to have been the main focus. In Dalarna county the area is consisting to onehundered percent of the priority biotope western taiga and in Norrbotten the area holds different types of biotopes of which some are counted as prioritied biotopes. The amount of energy produced have also been in focus when judgement have been made in the two cases. The fact that both wind power stations and Natura 2000 are of national interest seem to have been of no consideration and the conflict between these two interests does not seem to have been in focus in the two cases.

No description available.

Klimatfrågan är idag ett av de större samtalsämnena inom byggvärlden vilket har ett satt ett större ansvar på företag att bygga mer miljövänligt. Alla vet hur viktigt det är att värna om miljön men vi tycker att de flesta företagen gör fel när de lägger de största fokuset på att få en ’’slutprodukt’’ som är miljövänlig, men själva byggarbetsplatsen är inte alls lika miljövänlig. Syftet med denna studie är att miljöarbetet på byggarbetsplatser ska tas på samma allvar som miljöarbetet för byggnader. Genom att få företag sätta upp egna miljömål som speglar de lagar som existerar i Sverige. För att åstadkomma detta skall en bakgrund till vad interna miljömål kan vara samt vad som krävs för att en byggarbetsplats ska uppnå dess interna miljömål. Sedan visa på vilket sätt de interna miljökraven hjälper till att uppnå de befintliga nationella miljömålen Sverige har. Studien bygger på diverse litteraturstudier samt intervjuer. Intervjuerna gjordes med en projektledare och en platschef båda kunniga inom det område vi valt att studera. Studien visar att med hjälp av ISO standarder kan en högre miljökvalitet nås på bygget samtidigt som att följa standarden blir det interna miljömålet. Det påverkar dock alla i företaget som är involverade i projektet då de måste få den kunskap som krävs för att följa den valda standarden. Studien visar även att som följd av att de interna miljömålen uppnås finns det ett klart samband till att de nationella miljömålen främjas.

<p>Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ”verksamhet” och ”verksamhetsutövare” tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999. I förhållande till annan lagstiftning skall den gälla parallellt. Målet med balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.</p><p>I detta arbete ställs ett antal frågor. I denna sammanfattning kommer jag i korthet att besvara dessa. En av dessa frågor är vad som krävs för att det skall anses utgöra en verksamhet? Här är mitt svar att alla som avser att genomföra en verksamhet eller åtgärd som inte är av försumbar betydelse anses utgöra en verksamhet. Avgörande för om det är en verksamhet eller en åtgärd är varaktigheten på det som skall genomföras. Kännetecknet för en verksamhet är att den har en längre varaktighet och regelbundenhet vilket inte en åtgärd har. Vad krävs enligt miljöbalken av en verksamhetsutövare? Enligt balken krävs att balkens allmänna hänsynsregler enligt 2 kap MB följs. För viss verksamhet krävs också exempelvis tillstånd enligt 9 kap MB. Vem kan vara verksamhetsutövare? Enligt balken kan alla vara verksamhetsutövare. Den gäller alltså såväl näringsidkare, föreningar, myndigheter samt enskilda. Finns det något som gör att ansvaret för en verksamhet kan växla mellan flera verksamhetsutövare? Ja i ett uppdragsförhållande där exempelvis uppdragstagaren inte följer de anvisningar som uppdragsgivaren ges kan det i vissa fall innebära att ansvaret enligt miljö-balken övergår till en ny verksamhetsutövare. Det kan dock konstateras att räddningstjänsten insatser styrs enligt lag om skydd mot olyckor vilket gör att ett uppdragsförhållande regleras enligt parallella lagstiftningar. Vilket ansvar har en räddningstjänst i sin tjänsteutövning i förhållande till verksamhetsbegreppet? Enligt den dom som refereras i detta arbete är räddningstjänstens insats-verksamhet att anses vara en del av en ordinarie verksamhetsutövare.</p><p>I mina slutsatser konstaterar jag även att det finns viss samsyn mellan miljöbalken och lag om skydd mot olyckor när det gäller den enskildes ansvar vid olyckor. Jag konstaterar också att bristen på kunskap över vilka miljöeffekter en brand ger är betydligt lägre än när det gäller utsläpp av kemikalier. Detta påverkar också den riskhantering som enskilda, samhället och näringsidkare utför både när det gäller förebyggande och planering inför olyckor.</p>

<p>De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB.</p><p>Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.</p>

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag. Dock kan dispens från dessa bestämmelser sökas om särskilda skäl föreligger. De flesta kommuner i Sverige har via delegation från länsstyrelsen ansvar för prövning av dispensärenden gällande strandskyddsbestämmelserna. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur kommuner idag tolkar och fattar beslut om dispens utifrån strandskyddsbestämmelserna samt att diskutera hur aspekterna inom hållbar utveckling påverkas av kommunernas tolkningar och beslut. För att uppnå studiens syfte har textanalyser genomförts på Miljöbalkens 7 kapitel, 13–18 §§, propositionen till Miljöbalken (1997/98: 45) samt dispensbeslut från fyra utvalda kommuner. För att ta reda på hur lagen används i praktiken genomfördes kvalitativa intervjuer med tjänstemän från samma kommuner. Under studien framkom det bland annat att det finns en problematik i och med att strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige samt att det finns svårigheter vid bedömning och tillämpning av särskilda skäl. De slutsatser som dras är bland andra att strandskyddsbestämmelserna ger utrymme för tolkningar vilket leder till att de kan användas för att passa olika intressen i samhället och därigenom gynnar samt missgynnar olika aspekter inom hållbar utveckling.

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB. Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ”verksamhet” och ”verksamhetsutövare” tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999. I förhållande till annan lagstiftning skall den gälla parallellt. Målet med balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I detta arbete ställs ett antal frågor. I denna sammanfattning kommer jag i korthet att besvara dessa. En av dessa frågor är vad som krävs för att det skall anses utgöra en verksamhet? Här är mitt svar att alla som avser att genomföra en verksamhet eller åtgärd som inte är av försumbar betydelse anses utgöra en verksamhet. Avgörande för om det är en verksamhet eller en åtgärd är varaktigheten på det som skall genomföras. Kännetecknet för en verksamhet är att den har en längre varaktighet och regelbundenhet vilket inte en åtgärd har. Vad krävs enligt miljöbalken av en verksamhetsutövare? Enligt balken krävs att balkens allmänna hänsynsregler enligt 2 kap MB följs. För viss verksamhet krävs också exempelvis tillstånd enligt 9 kap MB. Vem kan vara verksamhetsutövare? Enligt balken kan alla vara verksamhetsutövare. Den gäller alltså såväl näringsidkare, föreningar, myndigheter samt enskilda. Finns det något som gör att ansvaret för en verksamhet kan växla mellan flera verksamhetsutövare? Ja i ett uppdragsförhållande där exempelvis uppdragstagaren inte följer de anvisningar som uppdragsgivaren ges kan det i vissa fall innebära att ansvaret enligt miljö-balken övergår till en ny verksamhetsutövare. Det kan dock konstateras att räddningstjänsten insatser styrs enligt lag om skydd mot olyckor vilket gör att ett uppdragsförhållande regleras enligt parallella lagstiftningar. Vilket ansvar har en räddningstjänst i sin tjänsteutövning i förhållande till verksamhetsbegreppet? Enligt den dom som refereras i detta arbete är räddningstjänstens insats-verksamhet att anses vara en del av en ordinarie verksamhetsutövare. I mina slutsatser konstaterar jag även att det finns viss samsyn mellan miljöbalken och lag om skydd mot olyckor när det gäller den enskildes ansvar vid olyckor. Jag konstaterar också att bristen på kunskap över vilka miljöeffekter en brand ger är betydligt lägre än när det gäller utsläpp av kemikalier. Detta påverkar också den riskhantering som enskilda, samhället och näringsidkare utför både när det gäller förebyggande och planering inför olyckor.

<p>I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.</p><p>Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag. Dock kan dispens från dessa bestämmelser sökas om särskilda skäl föreligger. De flesta kommuner i Sverige har via delegation från länsstyrelsen ansvar för prövning av dispensärenden gällande strandskyddsbestämmelserna.</p><p>Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur kommuner idag tolkar och fattar beslut om dispens utifrån strandskyddsbestämmelserna samt att diskutera hur aspekterna inom hållbar utveckling påverkas av kommunernas tolkningar och beslut. För att uppnå studiens syfte har textanalyser genomförts på Miljöbalkens 7 kapitel, 13–18 §§, propositionen till Miljöbalken (1997/98: 45) samt dispensbeslut från fyra utvalda kommuner. För att ta reda på hur lagen används i praktiken genomfördes kvalitativa intervjuer med tjänstemän från samma kommuner.</p><p>Under studien framkom det bland annat att det finns en problematik i och med att strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige samt att det finns svårigheter vid bedömning och tillämpning av särskilda skäl.</p><p>De slutsatser som dras är bland andra att strandskyddsbestämmelserna ger utrymme för tolkningar vilket leder till att de kan användas för att passa olika intressen i samhället och därigenom gynnar samt missgynnar olika aspekter inom hållbar utveckling.</p>