Det traditionella ledarskapet har utmanats och vi är intresserade av att studera vad som i dagens samhälle utmärker ett gott ledarskap. För att avgränsa studiens intresseområde riktades fokus på generationen millennials, vilket är individer födda mellan år 1980–1999. Det med anledning av att dem är den senaste generationen in på arbetsmarknaden samt först med att bli in socialise-rade i ett globaliserat och tekniskt samhälle. Studiens syfte ämnar sålunda finna huvudange-lägenheten kring vad millennials upplever karaktäriserar ett gott ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning att generera en teoretisk modell, väl grundad i empiriska data. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med avsikt att synliggöra millennials upplevelser kring ett gott ledarskap. Resultatet visar att millennials huvudangelägenhet utgörs av att sociala band har försvagats i dagens samhälle vilket besvaras genom kärnkategorin relationell trygghet. Sålunda består den teoretiska modellen av ytterligare fem kategorier: transparent kommunikation, genuin närvaro, främja självledarskap, leda med hjälp av det större syftet samt social gemenskap. Den teoretiska modellen åskådliggör även kategoriernas relation till kärnkategorin, och besvarar således studiens syfte.

Background: Employees are undertaking a vital role in challenging the organizational practices that are contributing to the issues in contemporary society. Prior research has noted the generational shift in workplaces as an increased share of Millennials are bringing their values of sustainability to work. Employees engaging in actions to generate social change, also known as employee activism, is assumed to have either adversary or advocacy impact for organizations. Yet, what factors affect Millennials in practicing employee activism for change towards sustainability has not been proposed, thus this research will help to understand the perspectives of employees to advance current knowledge.  Purpose: The purpose of this thesis is to explore Millennials’ engagement in employee activism that as a result contributes to a sustainability change in Swedish workplaces. Method: The research uses an interpretivist lens to inspect nine employees' experiences through semi-structured interviews. The research compliments as well as extends existing knowledge through an inductive approach. Conclusion: The findings indicate several enablers and/or inhibitors on three levels. Firstly on a personal level, based on an individual's personality and attitude. Secondly, in terms of interpersonal relationships, relations within the workplace was recognized as a factor. Thirdly, on an organizational level, the structure of a company and employment were also deemed as affecting significantly the activism behaviors. In addition, the findings also suggest a rising recognition of the concept among employees as well as the steps that led to improvements in organizational practices.

Titel: E-handelns aktiva fyndjägare - En kvantitativ studie om faktorerna som motiverar millennials till att konsumera. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Mimmi Lemrell och Sofie Wendt Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge Datum: 25 Maj 2021 Bakgrund & Syfte: Den tidigare forskningen har funnit att ett flertal faktorer motiverar konsumenter till att konsumera, några av dessa är följande åtta faktorer; teknologi, information, säkerhet & integritet, tillgänglighet, service & kundtillfredsställelse, marknadsföring, sociala nätverk, och pris & produkt. Med avstamp från den tidigare forskningen ämnar denna studien att undersöka vilken eller vilka av de inre och yttre faktorerna som kan motivera konsumentgruppen millennials till att genomföra ett online-köp samt undersöka hur millennialgruppen skiljer sig från andra generationsgrupper. Metod: En kvantitativ enkätundersökning utfördes för att undersöka vilka av de motiverande faktorerna som påverkar millennials. I studien deltog 170 personer och majoriteten bestod av millennials. Resultat & slutsats: Resultatet tyder på att millennials föredrar en kombination av “tillgänglighet” och “service” samt “teknologi” och “information”, vilket innebär att millennials som konsumenter är informationssökare som motiveras av bra tillgänglighet och bra kundservice. De utmärker sig också från övriga åldrar genom att ha flera starka korrelationer mellan olika kombinationer av två faktorer faktorer än de övriga åldersgrupperna. Examensarbetets bidrag: Studien skapar en djupare förståelse för hur motivationsfaktorerna påverkar konsumentgruppen Millennials specifikt samt belyser hur konsumentgruppen skiljer sig från övriga generationsgrupper. 3 Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning bör fokusera på hur olika åldersgrupper motiveras till konsumtion och hur dem skiljer sig från varandra. Nyckelord: Millennials, Generation Y, Konsumtionsbeteende, E-handel, Internet, Motivationsfaktorer.

En ny generation är på väg att dominera framtidens arbetsplatser, nämligen generationen millennials som främst värdesätter flexibilitet och en social gemenskap. Världen går dessutom mot mer flexibla arbetsplatser, vilket innebär att anställda inte nödvändigtvis behöver arbeta på det fysiska kontoret. En stor bidragande faktor till ökat distansarbete är den rådande coronapandemin, där Folkhälsomyndigheten uppmanat att de som har möjlighet bör arbeta hemifrån för att undvika smittspridning. Även om det finns många positiva aspekter med distansarbete har det framkommit att det även finns negativa aspekter. Bland annat är saknaden av den sociala gemenskapen stor, vilket är en av anledningarna till att den psykiska ohälsan ökat vid distansarbete och att motivationsnivån sjunkit. Det är således viktigt för företag att överväga olika strategier för att lyckas förbättra arbetsmiljön och öka motivationen bland medarbetarna.  En metod som vuxit under de senaste åren som sägs öka motivationen är gamification som vi med denna studie ämnar undersöka. Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar med att motivera medarbetare inom generationen millennials genom gamification vid distansarbete. För att besvara detta syfte har vi undersökt hur medarbetare inom generationen millennials motiveras av gamification vid distansarbete. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som befinner sig inom åldersspannet 1982–2000, det vill säga inom generationen millennials, från managementkonsultföretaget Influence AB. Företaget har implementerat gamification-applikationen Wellr som har ett starkt fokus på hälsa. Syftet med implementeringen av applikationen är att öka vardagshälsan bland medarbetarna för att således öka motivationen vid hemarbete. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom gamification och motivation med temana distansarbete, sociala relationer, motivation, digitala hjälpmedel samt feedback och yttre motivation. För att nå fram till studiens slutsatser gällande utmaningar har dessa intervjuer analyserats i relation till tidigare studier inom gamification och olika motivationsteorier.  Studien visar på tre utmärkande utmaningar företag kan möta genom att motivera millennials genom gamification vid distansarbete. Den första utmaningen vi identifierat handlar om att vid distansarbete lyckas identifiera vad medarbetarna motiveras av för att implementera gamification med ett passande syfte. Den andra utmaningen handlar om att ge rätt feedback genom gamification vid distansarbete som motverkar bristen av mänskliga sociala interaktioner. Slutligen handlar den tredje utmaningen om att motverka risken för ökad press och högre krav till att prestera vid distansarbete. Baserat på dessa utmaningar ger vi praktiska rekommendationer till företag som använder eller funderar på att implementera gamification inom organisationen vid distansarbete för att öka medarbetarnas motivation.

This study explore the existence of a possible relationship between participation in corporate rituals and the employee commitment to the company. This case study examines the “Banco de Crédito del Perú (BCP)”. Questionnaires where designed using Microsoft Forms. A convenience sampling of 379 employees participated in this study. As revealed in the findings, there is no relationship between the employee commitment and the number of rituals in which he participates. Millennial collaborators mostly participate in only 1 to 2 rituals within the company with 27% and 31% respectively; being the Halloween contest the ritual that has the highest ratio of millennials who do not participate.

Background: With the COVID-19 pandemic having brought on drastic lifestyle changes in the form of lockdowns, stay at home orders and social distancing directives, there exists an avenue for research for how these circumstances have affected the decision-making process of millennials towards fashion products. This can be done by exploring the changes that the COVID-19 pandemic has had on millennials' consumer decision making process.      Purpose: The purpose of this thesis is to explore the effects that the COVID-19 pandemic has had on the consumer decision-making process in millennials regarding their fashion consumption. This exploratory study may aid marketing practitioners in assessing the behavioural changes that have occurred in the target demographic, and to apply the findings towards evolving their marketing mix or other related strategies to adapt to what could be the “new normal” post-pandemic.   Method: An exploratory research study conducted qualitatively using the data from interviews of 14 millennials in Sweden and employing abductive reasoning and a thematic analysis approach.   Conclusion: The findings and the analysis from the study suggests that the millennial demographic in Sweden have seen a change in their fashion consumption in the context of the CDP model (Blackwell et al., 2006).  These changes are linked to the three global themes identified by the authors which were Change in Social Settings, Change in Requirements and Behavioural Shifts, as well as their underlying categories. Through the analysis the authors found that the Need Recognition, Search for Information, Pre-Purchase Evaluation of Alternatives, Purchase and the Post Purchase Evaluation stages were affected in the participant’s fashion consumption.

BACKGROUND A form of social networking, Twitter is considered a useful means of communication, particularly with millennials. This method was chosen based on current literature exploring the characteristics of millennial students. METHOD Ahern's Model of Adolescent Resilience served as the theoretical framework. Participants were 70 junior-level baccalaureate nursing students, ages 19-23, at two state-supported universities. RESULTS Twitter was found to be a convenient, cost-effective, and enjoyable means of intervention delivery for the researcher. Participants in the experimental and control groups expressed positive feelings about the use of Twitter. CONCLUSION The findings contribute to future efforts to use social media in nursing research and education to increase faculty-student engagement, promote critical reflection, provide social support, reinforce course content, and increase the sense of community.

Den här uppsatsen handlar om trovärdighet i reklam och om företags sätt att stärka sitt varumärke genom budskap om ansvarstagande. Detta undersöks ur ett millennialperspektiv eftersom att det är den generation som tangerar att vara det största kundsegmentet genom tiderna. Millennials konsumerar reklam på ett sätt som skiljer sig från de tidigare generationerna, vilket ställer nya krav på varumärkena. Vi undersöker vad millennials uppfattar är trovärdigt kontra mindre trovärdigt i reklam. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning, där två stycken fokusgrupper användes för att samla in uppsatsens empiriska material. Fokusgrupperna bestod av tio stycken medlemmar, fem stycken vid varje tillfälle. Respondenterna fick se tre reklamfilmer och därefter analysera och diskutera deras uppfattningar kring materialet. För att tolka och definiera trovärdighet i marknadsföring har vi valt att utgå från metoderna storytelling och CSM. Studiens slutsats är att millennials är mottagliga för emotionellt narrativ, normbrytande skildringar och varumärken som visar upp en transparens i deras marknadsföring. / This essay deals with credibility in advertising and companies' ways to strengthen their brand through message of responsibility. The issue is investigated from a millennial perspective because it is the generation that tends to be the largest customer segment throughout the ages. Millennials consume advertising in a way that differs from the previous generations, which places new demands on the brands. We investigate what millennials perceive as credible versus less credible in advertising. The study is based on a qualitative survey, where two focus groups were used to gather the essay's empirical material. The focus groups consisted of ten members, five at each time. Respondents watched three commercials and then analyzed and discussed their perceptions of the material. In order to interpret and define credibility in marketing, we have chosen to use storytelling and CSM as marketing methods. The study's conclusion is that millennials are susceptible to emotionally narrative, breakthrough depictions and brands that show a transparency in their marketing.

Existing research on the Millennial generation has focused on identifying the workplace attributions and stereotypes between generations, and the relationship between those attributions and stereotypes, as related to organizational commitment. However, research has not addressed which workplace characteristics influence organizational commitment of the Millennial generation. Herzberg's 2-factor theory was used to investigate the relationship between workplace characteristics and organizational commitment of the Millennial generation. The purpose of this quantitative study was to determine whether workplace characteristics influence organizational commitment in the Millennial generation. This quantitative study used the Minnesota Satisfaction Questionnaire and the Organizational Commitment Questionnaire. A convenience sample of 215 individuals born between 1984 and 1998 were surveyed. The key research questions investigated which workplace characteristics had the greatest impact on organizational commitment. The results indicated that self-management of career paths, combined with opportunities for employee development provided the best predictors for organizational commitment of the Millennial generation. These 2 variables accounted for 21% of the variance of the OCQ (R = .463, R²=.21).By understanding which workplace characteristics impact organizational commitment, organizations will be able to reduce turnover, employees will become more committed to the organization, which may provide employers with a greater opportunity to develop future leaders of their organizations and thereby initiate positive social change at the level of the individual employee and the organization.

The purpose of this study was to determine if transformational leadership, motivation, organizational culture, and person-€organization (P-€O) fit predict retention of Black millennials compared to White millennials. This study also determined if transformational leadership mediated the relationship between motivation and retention, if motivation mediated the relationship between P-€O fit and retention, and if P-€O fit mediated the relationship between culture and retention. With the millennial population making up approximately 50% of the workforce by 2020, it is important for organizations to determine which factors are affecting their retention. To predict employee retention, each variable was measured with 5 reliable online surveys. Two theoretical frameworks were used to include P-€O fit, which focused on how organizational values influence behavioral outcomes, and expectancy theory, which focused on motivation, rewards, and behaviors. Seven research questions identified predictions of retention with a participant population of 170 (84 Black and 85 White). There were 7 analyses conducted to include a simple regression, multiple regression, mediation analysis, and independent samples t test. The results determined that all four variables were predictors of retention, P-€O fit and organizational culture were the only 2 variables that affected the Black population more than the White population, motivation and retention affected the White population more than the Black population, and transformational leadership did not have an effect on retention of Black or White millennials. From this study, social change can occur when organizations modify their hiring processes and work environments to suit the needs and goals of Black millennials.