Sverige har en historiskt stark tradition av att arbeta för ökad jämställdhet i arbetslivet och landet lyfts ofta fram som ett exempel där jämställdhetsarbetet kommit långt. Arbetskraftsdeltagandet mellan män och kvinnor är jämnt men arbetsmarknaden är fortfarande könssegregerad och det finns en ojämn fördelning mellan könen bland högre positioner där män är i tydlig majoritet. Både könssegregeringen och den ojämna könsfördelningen är tydlig i tillverknings- och utvinningsindustrin. En ojämn kvantitativ könsfördelning kan få en inverkan på värden som kan beskrivas som mer kvalitativa i form av exempelvis begränsade utvecklingsmöjligheter och ett ifrågasättande av den egna kompetensen hos gruppen som befinner sig i minoritet vilket kan bidra till att återskapa och stärka könssegregeringen inom industrin. Syftet med studien är att undersöka hur män och kvinnor som arbetar inom den svenska tillverkningsindustrin kan uppleva karriärmöjligheter i mansdominerade tillverkningsorganisationer. Studien har genomförts utifrån en fallstudiemetodik med utgångspunkt från ett tillverkningsföretags producerande enhet där intervjuer med manliga och kvinnliga medarbetare och chefer liksom observationer utgör den empiriska grunden i studien. Studiens resultat visar att kvinnors minoritetsposition liksom organisationskulturen får en begränsande inverkan på kvinnors upplevelse av karriärmöjligheter i tillverkningsorganisationen. Begränsningarna tar sig dels i uttryck i att kvinnor anses ha jämförelsevis sämre utvecklingsmöjligheter överlag men även genom en begräsning i upplevelsen av möjliga karriärvägar. Vidare visar fallföretaget tecken på en manlig könsmärkning av både teknik och ledarskap vilket resulterar i att män i större utsträckning upplever jämförelsevis bättre karriärmöjligheter i de tydliga karriärvägarna specialistkarriären och chefskarriären samtidigt som kvinnor i större utsträckning begränsar sina karriärsambitioner. Studien identifierade även variationer mellan fallföretagets delorganisationer där skillnaderna i upplevelser av karriärmöjligheter mellan män och kvinnor är något mindre bland de anställda i delorganisationen med en jämförelsevis jämnare könsfördelning och lägre teknikgrad vilket ytterligare belyser minoritetspositionens och könsmärkningens inverkan på de upplevda karriärmöjligheterna. / Sweden has a strong tradition of striving towards improving gender equality in the labor market and the country is often highlighted as a good example of progress in the area. The labor force participation is equal between men and women. However, there is still gender segregation in the labor market where an uneven gender distribution is present amongst the leading positions where men are highly overrepresented. The gender segregation and the uneven gender distribution are evident in the manufacturing and extractive industries. An uneven quantitative gender distribution can have a negative impact on more qualitative values for the group inminority in terms of limited development opportunities and perceived competence. Moreover, the negative impact might contribute to recreating and increasing gender segregation within the industry. The purpose of the study is to examine how men and women in the Swedish manufacturing industry perceive their career opportunities in male-dominated organizations. The study has been conducted with a case study methodology at a producing department of a manufacturing company. Interviews with male and female employees and managers as well as observations constitutes the empirical basis of the study. The result implies that the minority position of women as well as the organizational culture have a limiting impact on women’s perceived career opportunities in the manufacturing organization.The limitations are mainly expressed as a general perception of women having inferior development opportunities but also in terms of women having fewer possible career paths. Furthermore, the result indicates that the case company has a gendered view on both technical skills and leadership as masculine. Consequently, men are to a higher extent experiencing superior career opportunities within the most established career paths as specialists and managers while women tend to limit their career ambitions. The study also identified variations within the sub-departments of the organization where differences in perceived career opportunities between men and women tend to vary less in the sub-department with a more equal gender distribution and lower technical degree, further highlighting the impact of the minority position among women as well as the gendered view on technical skills.

In Sweden, the statistics show how women are underrepresented in organisational hierarchies; as managers, executive managers, CEOs and board of directors. Qualitative research reveals that women in management positions perceive the working life in Sweden as unequal and how men and women have different terms for making a career. Previous career studies told from women's narratives with a gender perspective caught our interest to examine how women reason and relate to their careers in 2019. The purpose of this study is to examine what emerges in stories about career and gender by women with management experience. We seek to understand how women relate to their career stories and how dilemmas are handled and how strategies are being used. We applied a narrative research design to obtain women's own stories about their careers. Ten narrative interviews were conducted with women with management experience within different companies and across several industries. The findings reveal how women in their career find themselves in minority positions in an environment imprinted by men's homosociality, including a language and toughness, that is difficult to relate to for the women. The minority position gives grounds to multiple approaches for women. The narratives show the urge to prove oneself, to legitimise one's position and to make oneself visible by showing will-power and determination. We found three strategies that women use in order to sustain self-esteem while coping with gender structures. We have named these strategies the individualistic strategy, the positive strategy and the explicit structure strategy. The individualistic strategy makes gender invisible by focusing on individual characteristics and traits. The positive strategy focuses on the advantages of being a woman and, the explicit structure strategy relates the meaning of gender to structures rather than to oneself. A central finding in our material is how the women switch between coping strategies. Switching between the individualistic strategy and the explicit structure strategy unveils two different themes. The first I don't want to generalise, but, illustrates how women relate gender to structures while they at the same time do not want to generalise between the genders. The second switch the Trojan horse explains how women are aware of gender structures and conform to men to sustain control and thereby sustain their self-esteem. Finally, to switch between stressing the benefits of being a woman and the burden of being a woman, we interpret as efforts to unburden the weight of gender structures. These switches between strategies give rise to contradictive reasoning, which we find entirely understandable as a means for women to make sense of their own reality. / I Sverige visar statistik hur kvinnor är underrepresenterade i organisationshierarkier; som chefer, VD, i ledninggrupper och styrelser. Kvalitativ forskning visar att kvinnor på chefspositioner upplever arbetslivet i Sverige som ojämnställt och att män och kvinnor har olika villkor att göra karriär. Tidigare karriärsstudier med ett genusperspektiv, berättade från kvinnors narrativ fångade vårt intresse att undersöka hur kvinnor resonerar kring och förhåller sig till sin karriär 2019. Syftet med denna studie är att undersöka vad som framkommer i berättelser om karriär och kön av kvinnor med chefserfarenhet. Vi ämnade förstå hur kvinnor förhåller sig till sina berättelser och hur dilemman hanteras och hur strategier används. Vi tillämpade en narrativ forskningsdesign för att erhålla kvinnors egna berättelser om sin karriär. Tio narrativa intervjuer genomfördes med kvinnor med chefserfarenhet inom olika företag och branscher. Resultaten avslöjar hur kvinnor i sin karriär befinner sig i minoritetsposition i en miljö som präglas av mäns homosocialitet, inklusive ett språk och tuffhet som är svårt att relatera till för kvinnorna. Minoritetspositionen ger upphov till flera förhållningssätt bland kvinnorna. Berättelserna skildrar behovet att behöva bevisa sig själv, att legitimera sin ställning och att göra sig synlig genom att visa viljestyrka och beslutsamhet. Vi hittade tre strategier som kvinnor använder för att upprätthålla sin självkänsla medan de hanterar könsstrukturer. Vi har namngett dessa strategier: den individualistiska strategin, den positiva strategin och den explicita strukturstrategin. Den individualistiska strategin gör kön osynligt genom att fokusera på individuella egenskaper och förmågor. Den positiva strategin fokuserar på fördelarna med att vara kvinna och den explicita strukturstrategin relaterar betydelsen av kön till strukturer snarare än till individen. Ett centralt resultat i vårt material är hur kvinnorna växlar mellan strategierna. Växling mellan den individualistiska strategin och den explicita strukturstrategin avslöjar två olika teman. Den första jag inte vill generalisera, men, illustrerar hur kvinnor relaterar kön till strukturer medan de samtidigt inte vill generalisera mellan könen. Den andra växlingen den trojanska hästen förklarar hur kvinnor är medvetna om könsstrukturer och efterliknar män för att upprätthålla kontrollen och därigenom självkänslan. Slutligen, växlingen mellan att betona fördelarna med att vara kvinna och belastningen av att vara kvinna, tolkar vi som en stävan mot att avlasta bördan av könsstrukturer. Dessa växlingar mellan strategier ger upphov till motsägelsefulla resonemang som vi finner helt förståeliga som ett medel för kvinnor att begripa sin verklighet.