Some of the world’s most valuable companies today are platform businesses. Both smaller and larger companies are turning their product and service development from a linear developmentapproach to a platform approach. Despite the emerging studies on platforms, and even though studies on customer involvement have been performed for decades, there is an acknowledged research gap on customer involvement in the development of platforms. This thesis contributes to research by studying Tradera, an online small to medium-sized (SME) marketplace platform facilitating and enabling sales of goods through matching of sellers and buyers on the site. The study is based on an extensive literature search within the fields of customer involvement anddigital platform businesses. The results were based on qualitative data received from exploratory studies in the form of 13 semi-structured interviews conducted at the company. The results from studying the company revealed the complexity in the product of being a platform as well as the complexity of the user base involved in the product development. The complex user base leads to heterogeneity in user needs and difficulty of knowing which users to involve and when to involve them in the product development in order to increase user satisfaction. There was also found to be difficulties in the allocation of resources for (SME)platforms regarding user involvement. Even though difficulties in user involvement were found, the research also showed the great resource of user data that is to be utilized. The purpose of the study was to map and refine the process of user involvement in the product development of an SME platform in order to increase user satisfaction. The study resulted in a framework and recommendation for how to find and involve users in the product development process. The recommendations are to be considered by SME platform businesses wanting to increase the user satisfaction of their product. / Några av världens mest värdefulla företag idag är plattformsföretag. Både mindre och större företag ändrar sin produkt- och tjänsteutveckling från en linjär utvecklingsstrategi till en plattformsstrategi. Trots ökade studier av plattformsföretag, och att studier on kundinvolvering har utförts i årtionden, finns det ett forskningsgap när det gäller kundinvolvering i utvecklingen av plattformar. Denna avhandling bidrar till forskning genom att studera Tradera, en liten till medelstor marknadsplattform som online underlättar och möjliggör försäljning av varor genom matchning av säljare och köpare på webbplatsen. Studien bygger på en omfattande litteraturundersökning inom områdena kundinvolvering och digitala plattformar. Resultatet baserades på kvalitativa data från undersökande studier i form av tretton semistrukturerade intervjuer som genomfördes på företaget. Genom att studera företaget avslöjades komplexiteten i att vara en plattform samt komplexiteten hos användarbasen som är involverad i produktutvecklingen. Resultatet påvisade att den komplexa användarbasen leder till heterogenitet i användarnas behov och svårigheter att veta vilka användare som ska involveras och när de ska involveras i produktutvecklingen för att öka kundnöjdheten. Studien visade också på svårigheter hos små till medelstora plattformar att fördela resurser till användarinvolvering. Förutom svårigheter med användarinvolvering visade även studien att det finns stora resurser i användardata som kan utnyttjas. Syftet med studien var att kartlägga och förfina processen för användarinvolvering i produktutvecklingen av små till medelstora plattformar för att på så sätt öka kundnöjdheten. Studien resulterade i ett ramverk och rekommendationer för hur företag kan hitta och involveraanvändare i produktutvecklingsprocessen. Rekommendationerna och ramverket kan implementeras hos små och medelstora plattformsföretag som vill öka användarnöjdheten hos sin produkt.

In rapidly changing environments organization and management theories have to consider more flexible approaches to match the demands (1) (2). Agile methods attempt to enable flexible efficient ways of working in team structures (1). In this thesis we empirically study a model from a constructivist approach in an attempt to contribute to knowledge on the eternal problem of people working efficiently in the structure of teams. Social processes are argued to have a major impact on the general application of agile methods (3). However, the practitioners of agile methods tend to focus more on the physical and technical infrastructure as enablers of successful teamwork rather than the social processes of team development (4). Hence, without knowing how the social processes of a team affects the usage of agile methods for team development, an organization is at risk of becoming less efficient over time without realizing why (5) (6).Therefore it is essential to study how an agile method for team development affects and influences the social processes within a team in order to understand how it can be used for efficient teamwork. The purpose of this thesis was to study how an agile method for team development can aid a software development team to improve their way of working. We empirically tested a team-level workshop-based agile method for team development, SHC, in a case study at the Swedish Police Authority IT Department. This included 14 focus group sessions with seven development teams. We posed the following main research question to fulfill the purpose of the study: how can the use of an agile method for team development help software development teams improve theirway of working? We conclude that there are several ways in which an agile method for team development can help teams improve their way of working, and that these depend on the unique social processes within each team. The purpose of the study was fulfilled by the findings of how an agile method can serve teams in different stages of team development by fulfilling different purposes, how it can assist a team in taking action, as well as the potential it has to enable Shared Leadership. / I snabbt föränderliga miljöer måste organisations-och management-teorier ta hänsyn till mer flexibla angreppssätt för att möta kraven (1) (2). Agila metoder har som mål att möjliggöra flexibla och effektiva arbetssätt i teamstrukturer (1). I denna uppsats studerar vi empiriskt en modell ur ett konstruktivistiskt perspektiv i ett försök att bidra till kunskapen om det eviga problemet i att arbeta effektivt i teamstrukturer. Sociala processer anses ha en stor påverkan på den generella appliceringen av agila metoder (3). Utövare av agila metoder tenderar dock att fokusera mer på den fysiska och tekniska infrastrukturen som mögliggörare för effektivt teamwork snarare än de sociala processerna kring teamutveckling (4). Om en organisation alltså inte vet hur de sociala processerna hos ett team påverkar användandet av en agil metod så riskerar organisationen att bli mindre effektiv över tid utan att inse varför (5) (6). Därför är det essentiellt att studera hur en agil metod för teamutveckling påverkar och influerar de sociala processerna inom ett team, för att förstå hur metoden kan användas  för effektivt teamarbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur en agil metod för teamutveckling kan hjälpa ett mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt. Empiriskt testade vi en workshop-baserad agil metod på team-nivå, SHC, i en fallstudie på Polismyndighetens IT-avdelning. Denna inkluderade 14 fokusgruppsessioner med 7 olika utvecklingsteam. Vi ställde följande huvudsakliga forskningsfråga: hur kan användandet av en agil metod för teamutveckling hjälpa mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt? Vi nådde slutsatsen att det finns flera sätt som en agil metod för teamutveckling kan hjälpa team att förbättra sitt arbetssätt, och att dessa sätt beror på de unika sociala processerna inom teamet. Syftet med studien uppfylldes av slutsatserna kring hur en agil metod kan stödja team i olika stadier av teamutveckling genom att fylla olika syften, hur en agil metod kan stödja ett team i att agera, samt potentialen metoden har i att möjliggöra delat ledarskap.

The increased usage and need for software as part of products has challenged traditional project management, nevertheless for hardware heavy organisations that are used to rely on the linear prediction and tracking of project outcomes. The developments in projects with embedded systems have countless dependencies and almost impossible to predict. Literature shows that software development projects have problems meeting the initial goals of budget, time, and scope. This is discovered too late due to insufficient methods of tracking progress. The purpose of this thesis was to investigate how large agile software development projects can continuously be followed to evaluate their performance and meet initial customer agreements fixed in time, budget, and scope. The thesis was conducted at Saab, active in the defense and security industry. This qualitative exploratory study was conducted with semistructured interviews and focus group discussions at the case company Saab, benchmark interviews with two additional companies, and an extensive literature study. The issues with the existing tracking approach were explored to determine how progress tracking may be created to continuously measure progress and indicate if project goals will be accomplished or not. The more general challenges in software development were also investigated to provide knowledge about areas in need of additional metrics which could indicate the problem and mitigate it. One industry-specific challenge is the security aspect that is unavoidable and requires a lot of documentation that holds up the development activities. Other detected challenges were difficulties in understanding requirements that lead to faulty estimations and work in the wrong direction, undiscovered dependencies that lead to a lot of rework and waiting for additional parts, insufficient testing environments that lead to late feedback, and holds up the development. It was also visible that the projects were conducted with different management approaches and no best-proven practice existed for tracking performance. From an analysis of the empirical data and existing literature, a suggestion of method tracking design was developed for large agile software projects with fixed contracts. The models were proposed to allow flexibility, enable control, and provide a holistic view. As Saab intends to introduce Earned Value Management in their software projects, this method was complemented with COMOD, TRL, IRL, and SRL to provide these three characteristics. Transparency and visibility of both products and processes are also found to be key to project success, thus additional metrics to increase visibility in projects are suggested to enable efficient project leading. / Den ökade användningen och behovet av mjukvara har utmanat traditionell projektledning, speciellt för hårdvaruorganisationer som är vana att kunna förlita sig på den linjära utvecklingen av ett projek. Utvecklingen av projekt som inkluderar inbyggda system med otaliga beroenden är nästan omöjliga att förutsäga. Litteratur visar att mjukvaruutvecklingsprojekt har problem att nå de ursprungliga målen för budget, tid och omfattning. Detta upptäcks för sent på grund av otillräckliga metoder för att mäta framsteg i projekt. Detta examensarbete genomfördes som en fallstudie på Saab, aktiv inom försvar- och säkerhetssektorn. Syftet med denna avhandling har varit att utvärdera hur projektledning för stora agila mjukvaruutvecklingsprojekt kontinuerligt kan följa utvecklingen för att möta de ursprungliga kundavtalen som är fastställda i tid, budget och omfattning. Denna kvalitativa undersökningsstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp intervjuer på företaget Saab, benchmarking intervjuer med ytterligare två företag och en omfattande litteraturstudie. För att utvärdera hur en metod för utvärdering av projektstatus ska utformas för att i tid ange om projektmålen inte kommer att uppnås, undersöktes utmaningarna med mjukvaruutveckling och därifrån har möjliga mätvärden och metoder för att mildra eller upptäcka dessa problem utvärderats. Några av de upptäckta problemen verkar överlappa flera industrier medan andra verkar vara mer specifika för just militär- och försvarsindustrin. En branschspecifik utmaning är säkerhetsaspekten som är oundviklig och kräver mycket dokumentation som stannar upp utvecklingsaktiviteterna. Andra upptäckta utmaningar var svårigheter att förstå krav som leder till felaktiga uppskattningar och arbete i fel riktning, oupptäckta beroenden som leder till mycket omarbetning och väntande på ytterligare delar, otillräckliga testmiljöer som leder till sen feedback och håller upp utvecklingen. Stora skillnader i de metoder som idag tillämpas från projektledning i dessa projekt var synligt under projektet, vilket indikerar på att det idag inte finns någon accepteras bästa metod i uppföjlning. Från analys av samlad empirisk data samt befintlig litteratur utvecklades ett förslag på hur en metod för uppföljning av stora agila mjukvaruprojekt skulle kunna se ut. Design på föreslagen modell skulle möjliggöra flexibilitet och kontroll samt förmedla ett helhetsperpektiv. Eftersom Saab avser att introducera Earned Value Management i sina mjukvaruprojekt kompletterades denna metod med COMOD, TRL, IRL och SRL för att få dessa tre egenskaper. Öppenhet och synlighet för både produkt och process visar sig också vara nyckeln till framgång i projektutveckling, vilket är möjligt med ytterligare mått för att öka synligheten i projektet.

Användandet av agila metodiker har ökat under de senaste decennierna. Detta har lett till en uppskalning av agila metodiker då även stora organisationer vill uppnå fördelarna som kommer med det agila arbetssättet. Att skala upp agila metodiker, och använda dessa i storskaligt agila miljöer (författarnas koncept skagila miljöer, som återfinns i sektionen ’Begreppet ’skagil’'), kommer dock med flera nya organisatoriska utmaningar. En utmaning, som omnämns i både litteratur och i arbetets empiriska undersökning på företaget Avanza, är inter-teamsamordning i skagila miljöer. Avanza har identifierat problemen med beroenden mellan team i skagila mjukvaruutvecklingsprojekt. För att möta problemet med beroenden initierades det här arbetet med syftet att, utifrån Avanzas nuvarande projekt design, undersöka hur teamöverskridande arbete kan samordnas för att möta beroenden i projektprocessen. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie på Avanza innehållande intervjuer med tolv respondenter och observation av interna dokument. Den empiriska undersökningen bekräftade ursprungsproblematiken gällande inter-teamsamordning och bidrog även med information om företagets nuvarande projektdesign. Resultatet visade att projektorganisationen verkar som en hybrid organisation med starka, agila inslag. Dock visade sig Avanza uppleva sin projektdesignen som helt agil. Vidare ansågs projektets beroenden bidra till agilt slöseri, vilket påverkar både produktivitet och effektivitet negativt i mjukvaruutvecklingsprocessen. Fyra huvudområden av agilt slöseri identifierades vilka var väntan, rörelse, defekter och tilläggsprocesser. Genom att klustra ihop liknande slöseri framtogs tre problemområden kopplade till Avanzas projektprocess, nämligen ’viss frånvaro av proaktivt angreppssätt och planering’, ’viss frånvaro av forum för hantering av inter-teamberoenden’ och ’skillnader i implementering av agila metodiker och projektprioritering bland teamen’. För att möta problemen fastställdes sex åtgärder, nämligen implementering av en mer proaktiv projektledarroll, anammning av hybridkulturen, skapande av rollspecifika team, implementering av arrangerade forum för teamsynkronisering, kodifiering och utveckling av befintliga mekanismer och samordning samt skapande av ett gemensamt förhållningssätt till agila principer i projekt. Arbetets slutsatser är till viss del generaliserbara och skulle kunna adopteras av andra företag eller projektorganisationer som har liknande problem och projektdesign som Avanza. Dock krävs en viss ansträngning för att först identifiera vilken projektdesign intressentföretag har samt att identifiera projektrelaterat slöseri. Avanza är även verksamma inom tech-branschen där projektorganisationen verkar kring mjukvaruutveckling. Därför kan det antas att slutsatserna mer sannolikt, passar andra organisationer som jobbar med mjukvaruutveckling. / The usage of agile methodologies has rapidly increased over the last decades. This has led to an upscaling of agile methods since larger organizations want to gain the benefits of the agile way of working. However, this has not come without issues, and using agile at scale (authors’ concept scagile, in upcoming section ’Begreppet ’skagil”) has introduced new organizational challenges. One challenge that is mentioned both in literature and in the empirical findings at the case company, Avanza, is inter-team coordination in scagile environments. Today Avanza is struggling with dependencies between teams in scaled agile software projects. To address this issue this study was initiated with the purpose to, based on Avanza’s current project design, investigate how cross-team collaboration could be coordinated to face and overcome dependencies in the project process. To accomplish this a case study, containing interviews with twelve respondents and observation of internal documents, was made. The empirical findings confirmed the original issues related to inter-team coordination and also provided valuable information about the company’s project design. Regarding the project design the findings showed that the project organization is a hybrid organization with strong agile influences. However, the alleged perception of the project design was a fully agile organization. Further, the dependencies in the projects seem to cause agile waste, which has a negative influence on productivity and efficiancy in software projects. Four main areas of agile waste were detected, namely waiting, motion, defects and extra processes. By clustering similar waste, three main problem areas were detected, viz ’a certain absence of a proactive approach and planning’, ‘a certain absence of forums for handling inter-team dependencies’, and ‘differences between teams regarding the implementation and usage of agile principles, and project prioritization’. To face these issues, six measures were determined, namely implementation of a more proactive project management approach, embracing the hybrid culture, creating role specific teams, arranging forums for team synchronization, codifying and developing the current coordination mechanisms and deciding on a shared approach for project methodologies. The findings of this study is to some extent generalizable and could be adopted by other companies, or project organizations, that are struggling with the same problem areas and have the same project design as Avanza. However, some effort is required to first determine current project design and to identify project related waste. Further, the client company is operative in the fin-tech industry where the project organization orbits around software development. Therefore it can be assumed that the findings are more likely to fit another software organization.