The comprehensive aim of the essay is to discuss the abilities of developing individual, communicative and cooperative skills, related to The Swedish National Agency for Education, for pre-school children in Montessori and Reggio Emilia-inspired pre-schools. The importance of the choice of pre-school for lifelong learning is discussed and examined. The two educational profiles are presented and the theories of communication, collaboration and individual work are the basis for the analysis of the results. The collection of empirical data is done through observations and interviews with pre-school children. First, the informants construct a fantasy animal on their own and then together with a partner. The results revealed some general patterns among the children in both pre-schools. About the communicative abilities no general pattern were found among the children. The Montessori pre-school provided good opportunities for individual abilities and the Reggio Emilia-inspired preschool good potential for developing skills in collaboration. The conclusion is that the choice of pre-school can have an impact on children’s continued learning.

SammanfattningVarje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning.Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö.Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande?Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering. Vi besökte två skolor geografiskt belägna på den skånska landsbygdenSlutsatsen blev att båda pedagogerna inom de olika inriktningarna var helt ense om att miljön i klassrummet är av mycket stor betydelse för elevernas välbefinnande och inlärning och att man försöker efterleva den pedagogiska grundsynen vad gäller miljöns utformning i så stor utsträckning som man finner det genomförbart. Men även om det finns likheter i grundtanken kring den fysiska miljöns betydelse för inlärningen så skiljer de fysiska klassrumsmiljöerna sig åt i det mesta när det gäller dess utformning.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola.

Studien belyser pedagogers syn på leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns på förskolan. Den belyser även pedagogiska leksaker och krigs- och våldsrelaterade leksaker. Studien jämför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer på flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gällde leksaker och material.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra hur undervisningen i moderna språk kan se ut på en Montessoriskola. Jag vill också ta reda på vad jag som språklärare har att lära av de pedagoger som undervisar i moderna språk på en Montessoriskola. Arbetet innehåller en beskrivning av Montessoripedagogiken samt intervjuer med tre Montessoripedagoger och tre klassrumsobservationer gjorda på en Montessoriskola. En analys av insamlat datamaterial visar att det inte förefaller finnas någon speciell didaktik för undervisningen i moderna språk i Montessoriskolan, men att den läromiljö, bland annat, som Montessoriskolan erbjuder kan ge gynnsamma ramar för språkinlärningen.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på i vilka sammanhang och under vilka former pedagogerna arbetar med matematiken i fyra förskolor. Vi gör även en jämförelse mellan den traditionella förskolan och Montessoriförskolan utifrån Vygotsky och läroplanen. För att ta reda på detta besökte vi fyra olika förskolor för att göra intervjuer och observationer. Genom vår undersökning fick vi reda på olika sätt som förskolorna arbetade med att synliggöra flera av matematikens delar och inte i första hand räknande av antal. Problemlösning, geometri, sortering och klassificering är bara ett urval av vad pedagogerna arbetade med. Vi kan se att både Montessori- och traditionella förskolor uppfyller målen i läroplanen och att några av tillvägagångssätten är desamma. Vad vi kan dra för slutsatser av detta är att alla förskolorna utnyttjar de vardagliga situationerna, framförallt samlingar och matsituationer. / The purpose with this paper was to look closer to in which contexts and in what ways the educationalists worked with mathematics. Then, we wanted to do a comparison between the traditional- and the Montessori preschool on the basis of the curriculum. In order to figure this out, we visited four various preschools where we implemented interviews and observations. Through our survey, we discovered various ways that the preschools worked with making mathematics’ visible for the children, not primarily counting of numbers. Problem solution, geometry and classification were only a selection of what the educationalist worked with. We can see that both Montessori - and traditional preschools meet the objectives in the curriculum and that some off the procedures are similar. Our conclusions is that all the preschools used the everyday situations , above all concentrations and food situations.

The purpose of this thesis is to examine the effects that Montessori and public school environments have on the moral cognition of children and to assess the differences using modified moral dilemma stories. Through the analysis of these children's responses on moral dilemma stories this thesis reveals that there are stark and statistically significant differences in the children's responses on two of the three stories. The Montessori children scored higher on the morality level and the answers reflected altruism over authority on story one and story three. Through these results the researcher surmised that school environment can have an impact on moral cognition of children and that further research needs to be done in this field.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på normalitet och avvikelse när det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att ämnena är något som vi anser inte talas om i så stor utsträckning i förskolans värld. Detta vill vi uppmärksamma då det enligt oss är några övergripande ämnen som råder i samhället. Vårt fokus är lagt på Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna är så stora som vi tidigare trott. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute på förskolorna och texter kring ämnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta. Våra frågeställningar vi utgått ifrån i vår undersökning är hur pedagogen i fråga ser på normalitet respektive avvikelser när det kommer till barnen i förskolan, vilket vi har utvecklat ytterligare i fler frågor i våra kvalitativa intervjuer. Slutsatsen med undersökningen blev att de båda inriktningarna var eniga om att individens utveckling låg i centrum för förskolans arbete, men att vi tydligt kunde se skillnader i förskolornas sätt att arbeta kring detta. Både miljö, arbetssätt och verksamhetens utformande skiljde sig stort fastän svaren från de olika pedagogerna till en början kunde tolkas som likasinnade. Vi kan även dra som slutsats att normalitet och avvikelser när det kommer till förskolebarn inte är något pedagogerna gärna vill tala om rakt ut. Efter analyser av vårt insamlade material kunde vi ändå få syn på en del olika tankar, dock grundades det mesta i just alla individers olikheter, varken negativt eller positivt laddat. Nyckelord: Avvikelse, Förskola, Montessori, Normalitet, Waldorf

No description available.

No description available.