En la actualidad, se ha observado que la autonomía en los niños presenta un desafío considerable, ya que los padres tienden a sobreprotegerlos y no le permiten desarrollar su independencia. Debido a esta situación identificada surge la propuesta de un programa “DESCUBRIENDO LO QUE SOY” para potenciar la autonomía en niños de una institución educativa inicial. Se empleó la metodología del enfoque cuantitativo, siendo una investigación descriptiva propositiva, no experimental, para la recolección de datos se utilizó una ficha de observación, instrumento que nos permitió medir el nivel actual de desarrollo de la autonomía. La población estuvo conformada por 48 niños de 5 años, como resultados encontramos que del total de niños evaluados 79% de ellos carecen de identidad personal, asimismo en la dimensión de seguridad física y emocional con el 67%, el 71% en la dimensión de socialización y 69% en independencia encontrándose en un nivel medio, se denota que en el desarrollo de la autonomía en cada una de sus dimensiones prevaleció porcentajes mayores al 50% en una escala media por lo que se requiere potenciar tomando en cuenta un método que provee de material necesario, divertido, exploratorio, otros. Llegando a la conclusión, que se debe proponer la implementación de un programa basado en el método Montessori, el cual favorecerá el desarrollo de habilidades sociales, emocionales y cognitivas en los niños, mejorando su autoestima, motivación y capacidad de aprendizaje. / Currently, it has been observed that autonomy in children presents a considerable challenge, since parents tend to overprotect them and do not allow them to develop their independence. Due to this identified situation, the proposal for a program “DISCOVERING WHAT I AM” arises to enhance autonomy in children from an initial educational institution. The quantitative approach methodology was used, being a purposeful, non-experimental descriptive research. An observation sheet was used to collect data, an instrument that allowed us to measure the current level of development of autonomy. The population was made up of 48 5-year-old children, as results we found that of the total number of children evaluated, 79% of them lack personal identity, also in the dimension of physical and emotional security with 67%, 71% in the dimension of socialization and 69% in independence, being at a medium level, it is denoted that in the development of autonomy in each of its dimensions, percentages greater than 50% prevailed on a medium scale, which is why it is required to enhance taking into account a method that provides of necessary, fun, exploratory material, etc. Coming to the conclusion that the implementation of a program based on the Montessori method should be proposed, which will favor the development of social, emotional and cognitive skills in children, improving their self-esteem, motivation and learning capacity.

Studiens syfte var att ta reda på vilka strategier lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik anser stimulerar och utmanar högpresterande elever i matematik samt om de upplevde några svårigheter eller problem med att undervisa högpresterande elever i matematik. För att undersöka det har sex kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som har varit eller som är verksamma i årskurserna 1-3. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna har en gemensam uppfattning om att en Montessori-inspirerad pedagogik utmanar och stimulerar högpresterande elever i matematik eftersom grundtanken i Montessori-pedagogiken är "eleven i centrum". Det här innebär att lärarna måste utgå från varje elevs förutsättningar, behov och aktuella kunskapsnivå. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av olika strategier i form av matematikbok från en högre årskurs, special- och fördjupningsområden, åldersintegrering och lärande med flera sinnen för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna matematiskt. Det framgår också i resultatet att lärarna inte upplever några större problem eller svårigheter i undervisningen av högpresterande elever i matematik. De belyser ändå att den egna matematiska kompetensen, tidsbrist och eget kontrollbehov ibland kan utgöra hinder för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna tillräckligt. Utifrån studien kan man dra slutsatserna att lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik lägger stor vikt vid att hitta rätt strategi för rätt elev, vilket bidrar till att de högpresterande eleverna får utmaning och stimulans. De olika hindren som lärarna belyser skulle kunna minskas med fortbildning och samarbete mellan årskurserna.

Em 1870, na Itália, nasce Maria Montessori. De uma criança e adolescente curiosa, surge uma mulher corajosa e com ideias à frente de seu tempo. Ingressa na Faculdade de medicina, tornando-se a primeira mulher a concluí-la em toda a Itália. Estuda filosofia, psicologia experimental e pedagogia na Faculdade de Filosofia da Universidade de Roma, voltando todos os seus esforços para a Educação. Após escrever livros e ministrar palestras sobre Educação, suas ideias percorrem o planeta e, hoje, são utilizadas em várias escolas, em diferentes países. Percebe-se nessas escolas que, em algum momento da vida do escolar, ocorre uma ruptura das ideias montessorianas, que param de ser usadas, normalmente, nos anos iniciais do ensino fundamental. O objetivo deste trabalho é apresentar a pesquisa que teve como questão norteadora: é possível fazer uma releitura da perspectiva montessoriana de modo a abordar alguns conteúdos que são trabalhados nos anos finais do ensino fundamental na disciplina de matemática? Diante de tal questão, foram elencados os seguintes objetivos: contextualizar a vida e as obras de Maria Montessori, inseridas no contexto social, político e econômico da Itália no século XIX e início do século XX; fazer uma releitura dos princípios montessorianos de modo a potencializar tais processos de ensino e aprendizagem da matemática nos anos finais do ensino fundamental, no contexto contemporâneo; selecionar, aplicar e analisar uma proposta de atividades fazendo uso dos princípios montessorianos em uma turma dos anos finais do ensino fundamental de uma escola de Porto Alegre, abordando os conteúdos de produtos notáveis e funções, utilizando tecnologias. Para contextualizar a vida e as obras de Maria Montessori, foram feitas leituras de suas obras e de obras a seu respeito, além de leituras que traçam um panorama da Itália na época em que viveu. Também foram consultadas obras que se utilizem do tripé: matemática, didática e tecnologia. Com isso, foi adquirido conhecimento para selecionar, aplicar e analisar uma proposta de ensino, seguindo os princípios montessorianos e fazendo uso de tecnologias, que poderá ser utilizada por professores de matemática nos anos finais do ensino fundamental. Com a pesquisa, verificou-se que é possível, no contexto contemporâneo de tempo e espaço escolar, manter vivos os princípios montessorianos, de modo que a ação do professor de matemática crie situações de aprendizagem que respeitem a individualidade e o ritmo de cada aluno e que promovam sua autoeducação, sem que se perca a conexão com o outro e com o mundo, na perspectiva de uma educação para a paz. / In 1870, in Italy, Maria Montessori was born. A curious child became a brave woman with ideas ahead of her time. She joined the Medical School, becoming the first woman to complete it throughout Italy. She studied philosophy, experimental psychology and pedagogy at the Faculty of Philosophy of Rome University, returning all her efforts to Education. After writing books and giving lectures on Education, her ideas roam the planet and are now used in several schools in different countries. It can be seen in these schools that, at some point in the school life, there is a rupture of Montessori’s ideas, when they stop being used, usually in the early years of elementary school. The aim of this work is to present the research that had as its guiding question: is it possible to make a rereading of Montessori’s approach in order to address some contents that are worked in the final years of elementary school in mathematics? Faced with this question, the following objectives were listed: contextualize life and work of Maria Montessori, inserted in the social, political and economic development of Italy in the nineteenth and early twentieth century; make a rereading of Montessori’s principles in order to enhance these processes of teaching and learning of mathematics in the final years of elementary school, in the contemporary context; select, implement and analyze a proposal of activities making use of Montessori’s principles in a class of final years of elementary education at a school in Porto Alegre, addressing the contents of remarkable products and functions, using technology. To contextualize the life and the work of Maria Montessori, were made readings of her works and of works about her, and readings painting a panorama of Italy at the time in which she lived. Were also consulted works that use the tripod: mathematics, teaching and technology. With these, it was acquired knowledge to select, implement and analyze an educational proposal, following the Montessori’s principles and making use of technologies that can be applied by math teachers in the final years of elementary school. Through this research, it was verified that it is possible, in the contemporary context of time and school space, to keep alive the Montessori’s principles, so that the math teacher's action creates learning situations that respect the individuality and the rhythm of each student and promotes his self-education, without losing the connection with each other and with the world, in a perspective of education for peace.

Since the 1980s, a variety of pre-school approaches has existed within the ACT Public School System. These approaches are in theory based on different educational ideologies and principles. The Field Study Project evaluates and compares three different educational models; existing classroom processes and procedures, and student achievements in a 'traditional', a modified Montessori and a Weikart pre-school currently operating in the ACT Public School System. Using selected criteria, an analysis of the three educational models, an ecological survey and student assessments were carried out to make the evaluations and comparisons. The analysis of the three educational models indicate different program orientations and instructional preferences in the different models. The ecological survey results suggest that the 'traditional', the modified Montessori and the Weikart approaches identify with the models they are based on. Nevertheless, educational trends and orientations are similar in the three programs, which are predominantly cognitively oriented. In contrast, teaching styles differ slightly. It is significant that the teacher in the 'traditional' program fulfills a more nurturing role, while her colleagues in the modified Montessori and the Weikart programs fulfill more instructional roles. The evaluation and comparison of the student assessments seems to indicate that there are no significant differences in achievement in drawing, specific cognitive tasks and in self-concept development between matched groups of learners in the three pre-schools. The findings support the notion that middle class children enrolled in approved pre-schools develop cognitive abilities regardless of the type of program they attend. The evaluation and comparison of the three existing approaches in the ACT suggests that the pre-school organisation in the ACT Public School System is still strongly committed to the 'traditional' model, and makes only minor attempts to change educational patterns in pre-school education.

<p>Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning. Syftet med undersökningen har även varit att utröna om pedagoger arbetar med estetik medvetet t.ex. genom att planera in de olika estetiska ämnena i verksamheten.</p><p><strong> </strong></p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod har använts för att lättare kunna styra intervjun och ställa följdfrågor. Intervjufrågorna har ställts till tre pedagoger på en traditionell förskola, tre pedagoger på två Montessori förskolor och fyra pedagoger på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under bearbetningen av det insamlade materialet uppstod olika teman i resultatet.</p><p><strong> </strong></p><p>Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan olika förskolor i hur de arbetar med de estetiska ämnena och hur mycket de används i förskolorna. I de Reggio Emilia inspirerade förskolorna är det t.ex. bild som hamnar i fokus medan inom den traditionella förskolan och Montessori förskolorna arbetar de mer varierat med ämnena. Man kan även se att de är medvetna om estetikens betydelse men det behöver inte alltid innebära att de prioriterar ämnena i verksamheten. I resultatet framkommer även att pedagogerna vill arbeta efter barnens intressen men ändå sätts vissa ämnen i skymundan då pedagogerna anser att deras kunskap om ämnet inte är tillräckligt.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det är ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda på kritiska aspekter för att göra lärande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lärandeobjektet och återintervjua om det erfarna lärandeobjektet, är min avsikt att komma till värdering om det iscensatta lärandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study är ett utmärkt instrument för lärares egen lärande och gör det möjligt att finna och målmedvetet fullgöra kritiska villkor för lärande.</p>

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det är ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda på kritiska aspekter för att göra lärande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lärandeobjektet och återintervjua om det erfarna lärandeobjektet, är min avsikt att komma till värdering om det iscensatta lärandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study är ett utmärkt instrument för lärares egen lärande och gör det möjligt att finna och målmedvetet fullgöra kritiska villkor för lärande.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga.   Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning. Syftet med undersökningen har även varit att utröna om pedagoger arbetar med estetik medvetet t.ex. genom att planera in de olika estetiska ämnena i verksamheten.   Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod har använts för att lättare kunna styra intervjun och ställa följdfrågor. Intervjufrågorna har ställts till tre pedagoger på en traditionell förskola, tre pedagoger på två Montessori förskolor och fyra pedagoger på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under bearbetningen av det insamlade materialet uppstod olika teman i resultatet.   Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan olika förskolor i hur de arbetar med de estetiska ämnena och hur mycket de används i förskolorna. I de Reggio Emilia inspirerade förskolorna är det t.ex. bild som hamnar i fokus medan inom den traditionella förskolan och Montessori förskolorna arbetar de mer varierat med ämnena. Man kan även se att de är medvetna om estetikens betydelse men det behöver inte alltid innebära att de prioriterar ämnena i verksamheten. I resultatet framkommer även att pedagogerna vill arbeta efter barnens intressen men ändå sätts vissa ämnen i skymundan då pedagogerna anser att deras kunskap om ämnet inte är tillräckligt.

Cette recherche avait pour objectif de mettre en perspective le programme préscolaire québécois (MEQ, 1997) et le programme préscolaire issu du modèle pédagogique montessorien (Pédagogie Scientifique, 1958), dans le but de dégager les similitudes et les particularités de leurs contenus liés au domaine psychomoteur. Une analyse globale des problèmes généraux liés à l'éducation préscolaire et un bref rappel du contexte actuel de l'éducation préscolaire au Québec et ailleurs, nous a permis de faire ressortir les infrastructures qui posent problèmes au niveau préscolaire et qui sont en interrelation constante à savoir: les besoins de l'enfant d'âge préscolaire, les objectifs des programmes qui leur sont destinés, les méthodes et techniques utilisées. Le mode d'évaluation des enfants au préscolaire justifie la problématique de recherche et la prise en compte de l'aspect psychomoteur dans cette recherche. Nous avons élaboré une grille d'analyse visant à dégager les contenus liés au domaine psychomoteur de chacun des programmes analysés. La comparaison des deux programmes nous a permis de faire ressortir de nombreux contenus portant sur la psychomotricité. Les résultats de la présente recherche ont permis de révéler l'existence de certaines divergences et convergences entre les éléments liés au domaine psychomoteur, soit par rapport à leur valeur sémantique, soit par rapport à l'échelle de valeur qui leur est accordée dans chacun des programmes respectifs. En outre, nous avons pu constater la pertinence du choix méthodologique que nous avons fait de recourir à une démarche inspirée de l'analyse systémique lors de la comparaison et de l'analyse des programmes en question. Autour de cette assise sont apparus des éléments que nous pouvons qualifier d'invariants: l'intervenant, l'enfant, la méthode, le matériel et les techniques d'enseignement, d'apprentissage et d'évaluation. Enfin le présent travail met en évidence la problématique toujours actuelle de l'intervention pédagogique au préscolaire et de l'application des programmes. Il ouvre aussi des avenues pour de possibles recherches quant à la problématique des contenus des programmes et de leur application, particulièrement au niveau préscolaire. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Approche Montessori, Programmes d'éducation préscolaire, Éducation de la petite enfance, Domaine psychomoteur, Contenu psychomoteur, Éducation psychomotrice, Intervention pédagogique au préscolaire.