<p>I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. </p><p>Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. </p><p>Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.</p>

<p>Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?</p><p>Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.</p><p>I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.</p><p>Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.</p>

隨著歐洲十七世紀啟蒙運動的發展，歐洲人深信人類在運用理性之下，社會是會趨向進步；而藉著教育的助力，社會的不良現象會被革除。但是傾向成人本位或課程本位的教育模式，學習者的主體性被忽視；不同於一般的教育觀點，二十世紀初蒙特梭利提出兒童本位的教育模式，希望透過教育讓生命趨向自由。從當前「另類教育」之觀點來看，蒙特梭利的教育思想重視學習主體與深刻反省教育歷程，雖然時空移至現今的台灣社會，仍有值得借鏡之處。本研究採取歷史研究法中的文獻分析法，藉由對蒙特梭利原典之詮釋，進行其自由思想的教育意涵的探討。 全文透過其思想淵源「實際施教的經驗」、「學術的背景」、「教育哲學的思潮」、「宗教的背景」與「個人的特質」五個面向的背景說明，探究蒙特梭利教育思想建構中的「兒童觀」與「教育藍圖」，進而從學習主體於教育歷程中發展與學習需要的角度，闡述出蒙特梭利教育理論中「選擇、發展、獨立與社會性」的自由思想之教育意涵，並從「預備適當的環境」、「提供適性的工作」、「創造社會性的生活」與「培養教師的精神」四個範疇論述蒙特梭利教師如何實踐自由教育思想，啟迪兒童智慧與潛能。 最後，在關照蒙特梭利全人發展觀下，以「人的未確定性—希望v.s.等待」、「人的自我完成性—創造v.s.陪伴」、「人的依他起性—覺醒v.s.啟迪」的人類圖像，闡述學習歷程中兒童與教師的角色，並透過教育倫理學的進路研析蒙特梭利自由思想的教育啟示。 關鍵字：蒙特梭利、自由、另類教育 / With the development of Enlightenment in Europe during the 17th century, the Europeans believed that the society would make progress and the illiteracy would be eliminated under the use of human rationality. Besides, the badness of our society would be reformed with the help of education. However, the adult-based or curriculum-based education ignored the subjectivity of learners. Montessori had a different viewpoint that the pattern of education must be children-based. She hoped that education would make life tend towards freedom. In light of the viewpoint of “alternative education” nowadays, she stresses on the learning subjectivity and the reflection of educating process. Although being in different time and space, it is still referable to us. The researcher takes literature review in historical research as the method of this study in order to have a comprehensive understanding of Montessori’s Freedom education by interpreting her masterpieces. In this article, the researcher inquires the respect towards children and the educational blueprint constructed by Montessori through the illustration of the five elements of her origin of thoughts including the experience of teaching, the background of academic training, the ideological trend of philosophy of education, the background of her religion, and her personal traits. Then, elaborate the educational meanings of Freedom including choice, development, independence, and social through the educational process. In addition, discuss how Montessori teachers practice freedom in education and inspire children’s intelligence and potential through the four categories as follow: preparation of proper environment, providing of adaptable task, creation of social life, and fostering teachers’ spirits. In the end, in light of Montessori’s holistic development, the researcher expounds the roles of children and teachers in learning process according to the human portraits of “uncertainty of human – hopes versus waiting”, “self-constructuon of human – creation versus companion”, and “independency of human – awakening versus enlightening”. And study the educational inspiration of Montessori’s Freedom education through the access of educational ethics. Key words: Montessori、freedom、alternative education

Thesis (D. Min.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2003. / A case study conducted in a Chicago Catholic parish exploring adult participation in the Catechesis of the Good Shepherd. Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (leaves 209-213).

Στην παρούσα μελέτη διερευνάται το ζήτημα της συνεργασίας σχολείου και οικογένειας, όπως αυτό παρουσιάζεται από την πλευρά τον γονέων. Πιο συγκεκριμένα εξετάζονται οι αντιλήψεις των γονέων για το ζήτημα της συνεργασίας, το πως οι ίδιοι συνεργάζονται και συμμετέχουν στην τάξη με το νηπιαγωγό και τα παιδιά, τη συχνότητα που αυτή έχει, πιθανά προβλήματα που ίσως έχουν αντιμετωπίσει στη συνεργασία μαζί τους καθώς και το ποια είναι η ιδανική συνεργασία για τους ίδιους. Πέρα από τη συναφή βιβλιογραφία, η έρευνα στηρίζεται και σε ατομικές, σε βάθος συνεντεύξεις με τους γονείς. Τα ευρήματα που προέκυψαν από την εργασία είναι πως όλοι θεωρούν σημαντική τη συνεργασία με τους νηπιαγωγούς αλλά σχεδόν κανείς δε συνεργάζεται αρκετά. Οι συναντήσεις γίνονται κυρίως σε προσωπικό επίπεδο και πάντα στο χώρο του σχολείου. Μιλούν σχεδόν πάντα για την επίδοση και τη συμπεριφορά του παιδιού στη τάξη καθώς και για ενδεχόμενα γνωστικά προβλήματα ή προβλήματα συμπεριφοράς που μπορεί να παρουσιαστούν. / This study investigates the issue of cooperation between school and family, as this is pictured in parent’s side. More specifically, discussed the perceptions of parents on the cause of collaboration, how they associate with the teacher of their child and also in which way they take part in the proceedings of the class not only with her but also with the children too. Moreover, we are looking for the frequency of the cooperation, possible problems that they may have dealt with and finally which is the ideal cooperation for them with the educators. Apart from the relevant bibliography, survey is based in individual and in detail interviews with parents. The data resulted from the project indicate that all parents regard, the cooperation with kindergarten, as very important but almost none of them cooperate fairly. Meetings are held primarily on a personal level and always at the school. They talk about the child’s progress and his or her behavior in class and some cognitive and behavioral problems that may occur.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.  Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2008. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 242-258).

Thesis (D. Min.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2003. / A case study conducted in a Chicago Catholic parish exploring adult participation in the Catechesis of the Good Shepherd. Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (leaves 209-213).

Thesis (D. Min.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2003. / A case study conducted in a Chicago Catholic parish exploring adult participation in the Catechesis of the Good Shepherd. Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (leaves 209-213).