No description available.

The goal of this project is to reimagine learning spaces by combining education and architecture principles and a hint of imagination. This is done through designing a school in the Georgetown neighborhood of Washington D.C. for children aged 3-12. The design integrates Montessori, Waldorf, and Reggio principles with behavioral and neuroscientific insights. Additionally, the imaginative essence of "Alice in Wonderland" brings a whimsical dimension, adding an enchanting layer to the architectural narrative. The design of the school considers how space impacts cognition and creativity, in addition to functional aspects. Highlighting the bond between architecture and neuroscience, the design emphasizes how the built environment shapes children's cognition and emotions. Sensory experiences, architectural elements, and nature integration shape the ambiance, significantly influencing children's cognitive development. Through a blend of educational philosophies, neuroscience findings, and the timeless allure of Wonderland, it aims to sculpt an environment that encourages curiosity, creativity, and profound world connection in children. / Master of Architecture / The aim of this project is to rethink the design of learning spaces by merging educational and architectural principles with a touch of imagination. This involves designing a school in the Georgetown neighborhood of Washington D.C. for children aged 3-12. The design incorporates ideas from early childhood education philosophies along with insights from behavioral science and neuroscience. To add a touch of whimsy, the project draws inspiration from Alice in Wonderland's story as an additional layer to the architectural story. The school's design considers how the physical space influences children's thinking and creativity while performing its practical functions. It underscores the close connection between architecture and brain science, emphasizing how the physical environment molds children's cognitive abilities and emotions. Sensory experiences, architectural elements, and the integration of natural elements shape the atmosphere, profoundly affecting children's cognitive development. By combining these diverse educational philosophies, neuroscience findings, and the timeless charm of the "Alice in Wonderland" story, the project strives to shape an environment that fosters curiosity, creativity, and a deep connection to the world for children.

The line is the basic element of design. Some would argue that the most basic element would be the point, but in order for anything to be defined by that point, another point would have to be referenced. The connector, whether real or perceived, is the line. As designers, when marking a surface with a line, there is an intuition at work. Nothing that a skilled designer would do could be considered an arbitrary stroke. But often we do not consider the depth of meaning that the line brings to our work. This inquiry investigates several dimensions that "line" can generate in enlivening architecture and presents the use of these thoughts in the development of a Montessori school. / Master of Architecture

The architect operates in both physical and spatial media. When in the presence of architectural form, an observer exists within the volume defined by surface and within the context of constructive material. At once the presence of architecture is imbued through spatial awareness, texture, sound, weight, light, shadow; material and volume modulate the senses to create the architectural experience. Montessori education is a pedagogy based on the development of a child's natural curiosity and intuition. The Guides lead rather than teach, encouraging the student to explore through activity. The student's intuitive exploration cannot be dictated or controlled by environment; the architect's role in education, therefore, is to work within his or her craft to create an "experiential architecture", one that utilizes the context of pedagogy, site, and material to develop a series of spaces to inspire within the individual a feeling unique to each. The architect must understand the nature of material, the way in which it wants to be used, to create an experience in which the architecture speaks of its making. The craft of building, then, becomes an architectural experience operating alongside the art of spatial composition. This school is the vehicle for exploring the dialogue between the spatiality and materiality of architecture. / Master of Architecture

I've titled my thesis, "Intrinsics" because my architectural design is an attempt to respond to what is inherent in the materials, in the way materials are joined, in the flow of forces through the structure, in the site and surroundings, and in the human nature of a person using the building type I'm designing. This is a tectonic approach, so my thesis is also "An Exploration of Tectonic Expression" with a Montessori school as a project vehicle. The site is next to the Roanoke Public Library in Elmwood Park in Roanoke, Virginia. The primary materials are glue-laminated wood beams and arches, metal connectors, and reinforced concrete walls. I explored what can happen if each layer of a glue-laminated member is allowed to act independently, separating from the girder in appropriate places to recombine into a new whole. The monolith transforms into a pattern of parts. / Master of Architecture

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka de innebörder lärare ger undervisningen med faktatexter och att skriva faktatexter med egna ord på lågstadiet och dels att inom samma område undersöka om det finns några skillnader mellan den traditionella skolan och montessoripedagogiken. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa gruppintervjuer med lärare från två pedagogiska inriktningar, montessoripedagogiken och den traditionella skolan.  Min undersökning visar att när det handlar om att skriva faktatexter och att utmana elever i de yngre åldrarna att skriva faktatexter med egna ord så skiljer sig inte montessoriundervisningen och den traditionella skolan specifikt. De resultat som framkom var att man inom båda pedagogiska inriktningarna utgår från elevgruppen när ett faktatextarbete startas upp samt anser att vikten av begreppsförståelsen är stor. När det kommer till att låta eleverna skriva faktatexter med egna ord visade undersökningen att alla lärare använder samma metod, nämligen att ta bort befintlig text och låta eleverna skriva det de minns. / The aim of this thesis is divided into two part. Firstly, the aim is to investigate what meanings teachers associate with the teaching of informative texts and their thoughts on pupils writing texts with their own words at primary school. Secondly, the aim is to investigate whether there are any differences between traditional education and Montessori education with respect to the latter aim. In order to fulfill this aim, qualitative group interviews were conducted with teachers from the two pedagogical orientations.  My survey shows that when it comes to writing informative texts and challenging students of the younger ages to write informative texts with their own words there are no major differences between the traditional approach and Montessori approach. The result also shows that in both educational settings the teachers start by learning what the students already know about the subject and proceed from there. They think it is important to teach the children new vocabulary as well. When it comes to letting students write informative texts using their own words, the survey shows that teachers from the both pedagogical orientations use the same method, namely to put aside the original text and let the students write what they remember.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare från Montessoriförskolor och Reggio Emilia inspirerade förskolor uppfattar och arbetar med musikundervisning, samt att bidra med kunskap om musikens utrymme och betydelse inom de olika pedagogiska inriktningarna. Genom att jämföra dessa och upptäcka likheter och skillnader vill jag synliggöra olika pedagogiska infallsvinklar och få en variation i synsätt gällande uppfattningar och metoder i musikundervisningen. Datainsamlingsmetoden som används i studien är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre Montessoriförskollärare och tre Reggio Emilia inspirerade förskollärare. Analysarbetet har följt en Fenomenografisk analysmodell. I resultatet redovisas Montessoriförskollärarnas uppfattningar av musikundervisning, vidare de Reggio Emilia inspirerade förskollärarnas uppfattningar av musikundervisning och slutligen redovisas skillnader och likheter mellan de två pedagogiska inriktningarnas musikundervisning. Studiens viktigaste slutsatser är att Montessoriförskollärarna uppfattar musikundervisningen som en lika viktig del som alla andra ämnen i förskolan. De har lättillgängligt musikmaterial och musikundervisningen är spontan. De Reggio Emilia inspirerade förskollärarna uppfattar musikundervisningen som språkutvecklande. Deras musikundervisning fokuserar på en känsla av trygghet och igenkänning. Slutligen ses ett gemensamt utvecklingsområde: kompetensutveckling. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how Montessori preschool teachers and Reggio Emilia inspired preschool teachers understand and work with music education, as well as to contribute knowledge about the space and importance of music within the different educational directions. By comparing these and discovering similarities and differences, I want to highlight different pedagogical approaches and get a variation in views regarding perceptions and methods in music education. The data collection method used in the study is semi-structured qualitative interviews. The interviews were implemented with three Montessori preschool teachers and three Reggio Emilia-inspired preschool teachers. The analysis work has followed a Phenomenographic analysis model. The result shows the Montessori preschool teachers' perceptions of music education, furthermore the Reggio Emilia inspired teachers' perceptions of music education, and finally, differences and similarities between the two pedagogical approaches music education. The most important conclusions of this study are that the Montessori preschool teachers perceive music education as an equally important part as all other subjects in preschool. They have easily accessible music material and the music education is spontaneous. The Reggio Emilia inspired preschool teachers perceive music education as language development. Their music education focuses on a sense of security and recognition. Finally, a common development area is seen: competence development.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.</p><p> </p><p>Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.  </p><p> </p><p>Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.  </p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.   Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.     Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre – fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar. Pedagogerna är mycket medvetna om de brister som finns när det gäller användandet av kompensatoriska hjälpmedel då eleverna för närvarande endast har talböcker att tillgå.