No description available.

<p>De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ”föddes” fundamentalismen och den religiösa högern. Än idag är dessa grupper starka och påverkar varje amerikans liv på ett eller annat sätt eftersom de har stark inverkan på den politik som förs i landet.</p><p>I Sverige minskar antalet kyrkomedlemmar samtidigt som förbund som Humanisterna märker av en ökning av medlemmar, därför har jag nu tittat lite närmare på vad de sekulära humanisterna i Sverige tror på. För att kunna göra det har jag bland annat intervjuat en tjej som arbetar för förbundet via e-post. Det visade sig att dessa medlemmar inte tror på någon Gud eller något högre väsen utan lever för att förverkliga tron på människan och att alla människor själva bör ta ansvar för sitt eget liv. De arbetar också för att förverkliga demokrati och värna om vår jord till kommande generationer.</p><p>Slutligen har en liten jämförelse mellan de sekulära humanisterna och den religiösa högern gjorts. Frågan är om det finns något som förenar dessa två olika inriktningar. Svaret på det blev att jag inte hittade något som förenar dem. Möjligtvis kan det finnas någon fråga som de kan ha en likartad syn på men inte i någon av de frågor som har tagits upp i detta arbete.</p>

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ”föddes” fundamentalismen och den religiösa högern. Än idag är dessa grupper starka och påverkar varje amerikans liv på ett eller annat sätt eftersom de har stark inverkan på den politik som förs i landet. I Sverige minskar antalet kyrkomedlemmar samtidigt som förbund som Humanisterna märker av en ökning av medlemmar, därför har jag nu tittat lite närmare på vad de sekulära humanisterna i Sverige tror på. För att kunna göra det har jag bland annat intervjuat en tjej som arbetar för förbundet via e-post. Det visade sig att dessa medlemmar inte tror på någon Gud eller något högre väsen utan lever för att förverkliga tron på människan och att alla människor själva bör ta ansvar för sitt eget liv. De arbetar också för att förverkliga demokrati och värna om vår jord till kommande generationer. Slutligen har en liten jämförelse mellan de sekulära humanisterna och den religiösa högern gjorts. Frågan är om det finns något som förenar dessa två olika inriktningar. Svaret på det blev att jag inte hittade något som förenar dem. Möjligtvis kan det finnas någon fråga som de kan ha en likartad syn på men inte i någon av de frågor som har tagits upp i detta arbete.

[pt] O trabalho tem por tema uma análise histórica da formação de uma identidade moral conservadora nas grandes denominações evangélicas brasileiras. Tendo por itinerário histórico o desenvolvimento do pentecostalismo brasileiro, e por marco político o regime militar e a redemocratização pós-1998, o presente estudo trabalha com as divisões conceituais de pentecostais e neopentecostais para propor uma interpretação da constituição da identidade evangélica através dos meios de comunicação em massa, e a posterior participação evangélica na política alinhada ao conservadorismo reacionário. A principal preocupação é tentar explorar o modo como se iniciou a maior participação evangélica na política parlamentar nacional a partir da redemocratização e os motivos que fizeram com que os políticos evangélicos militassem ideologicamente mais à direita conservadora do que em outros campos. Procura-se dar maior atenção a diferentes tradições evangélicas, seus valores e sua história, para demonstrar que, apesar de se falar muito em pauta política evangélica, ou bancada evangélica, não existe uma forma específica de condução evangélica da política. / [en] This paper aims at an historical analysis of the formation of a Conservative Moral Identity on big Brazilian evangelical denominations. Following the historical development of Brazilian Pentecostalism and undertaking the Brazilian Military Dictatorship and the following 1988 restoration of the Democratic Regime as political moments, this paper deals with conceptual divisions concerning Pentecostals and Neopentecostals paving the way to the construction of an Evangelical Identity made by the mass media, and the following evangelical participation in Politics aligned with reactionary conservatism. The main investigation is to try to explore the way by which the evangelical participation in Brazilian politics started and was developed, as well as the reason why evangelical politicians undertook the ideological path of the Conservative Right. We seek to lay more attention to the different evangelical traditions, their values and histories to demonstrate that, despite much is said about a evangelical political agenda, there is no single way of evangelical participation in Politics.

Drawing from observation, autoethnography, ethnographic research and audio-taped interviews, this thesis explores the complicated and emotionally charged relationship between homosexuality and Christianity. The current culture war being waged in the media between the Religious Right and members of the LGBT community often results in the isolation and rejection of those who would define themselves as gay Christians. This thesis explores the role of the Bible as it informs and catalyzes this war and other foundational beliefs used as weapons in this rhetorical conflict. Additionally, this thesis analyzes the current battle between the church and the social movement for change in light of the historical battles fought over similar movements. The rhetoric of Christianity, specifically Fundamentalist rhetoric, has been emphatically defended and then dramatically changed in every such battle. Is this a possible resolution for today’s current battle? The thesis explores the historical basis and current application of rhetorical effects on this conflict through the author’s insight as a veteran of both worlds, interviews with major players in the battle such as Randy Thomas and Kristin Tremba of Exodus International and interviews with people who step on the battlefield everyday as pastors, congregants or observers in the fight. With each interview or rhetorical analysis, the viability of dialogue between these two groups is questioned and investigated.

No description available.

No description available.