Moderskap är ett brett och universellt ämne som bör utforskas utifrån olika perspektiv. Trots omfattande forskning som har genomförts är moderskap ännu inte fullt utforskat från ett teologiskt perspektiv. Denna undersökning syftar till att utforska och analysera moderskapet inom den kristna traditionen genom att granska tolkningarna av två kristna teologer. Arbetet kommer att jämföra och kontrastera deras perspektiv.Två böcker har valts ut för att fördjupa förståelsen om moderskap ur ett kristet perspektiv och utgör kärnan i arbetet. Valet av materialet ur ett kristet perspektiv har en praktisk koppling som ligger i att Sverige är ett kristet, om än sekulärt land, där detta kan bidra till att skapa en utgångspunkt till att bättre förstå de sociala och normativa kopplingarna i samhället. Då arbetet innefattar jämförelse och analys av texter författade av två teologer krävs en undersökningsmetod som möjliggör kritisk granskning av innehållet, därför har innehållslig idéanalys som vetenskaplig metod tillämpats. Arbetet grundar sig i en etisk teori, då etik beskrivs som en gren inom filosofin som ägnar sig åt att vetenskapligt granska och analysera moralen. Inom kristendomen finns kopplingar till olika etiska teorier som exempelvis dygdetik och pliktetik som är detta arbetes huvudsakliga teoretiska perspektiv.Analysen av arbetet visar att de studerade teologerna delar likhet i sin syn på moderskap i relation till etiska och moraliska krav och betonar att moderskapet är ett komplext fenomen. Teologerna belyser dock olika frågor vilket visar varierande perspektiv på moderskapet.Det främsta fyndet i denna studie ligger kring moderskapets roll och förändringsstadiet från den traditionella uppfattningen till den moderna, feministiska och individualistiska synen. Arbetet visar att dessa syner inte är oförenliga, utan att det finns gemensamma beröringspunkter. Forskning, analys och diskussion kring detta öppnar upp den teologiska didaktiken och uppmuntrar till en diskurs som ifrågasätter och bjuder in till samtal om sociala roller och normer. / Motherhood is a broad and universal topic that should be explored from different perspectives. Despite extensive research that has been conducted, motherhood is not yet fully explored from a theological perspective. This study aims to explore and analyze motherhood within the Christian tradition by examining the interpretations of two Christian theologians. The work will compare and contrast their perspectives.Two books have been selected to deepen the understanding of motherhood from a Christian perspective and form the core of the work. The choice of the material from a Christian perspective has a practical connection that lies in the fact that Sweden is a Christian, albeit secular country, where this can contribute to creating a starting point to better understand the social and normative connections in society. Since the work includes comparison and analysis of texts written by two theologians, a research method is required that enables critical examination of the content, therefore substantive idea analysis as a scientific method has been applied. The work is based on an ethical theory, as ethics is described as a branch of philosophy that is dedicated to scientifically examining and analyzing morality. Within Christianity there are connections to various ethical theories such as virtue ethics and duty ethics, which are the main theoretical perspectives of this work.The analysis of the work shows that the studied theologians share similarity in their view of motherhood in relation to ethical and moral requirements and emphasize that motherhood is a complex phenomenon. However, the theologians shed light on different issues, which shows varying perspectives on motherhood.The main finding of this study is around the role of motherhood and the stage of change from the traditional view to the modern, feminist and individualistic view. The work shows that these views are not incompatible, but that there are common points of contact. Research, analysis and discussion around this opens up the theological didactics and encourages a discourse that questions and invites conversation about social roles and norms.

Förvånansvärt lite forskning har ägnats åt ungdomars deltagande i partipolitiska ungdomsförbund trots en långvarig nedåtgående trend i medlemsantal. Studier visar att ungdomsförbunden har svårt att rekrytera samt behålla sina medlemmar vilket är oroande då vi behöver ungdomars röster i partipolitiken för vår representativa demokrati och för att ungdomförbunden är den främsta rektryteringskällan till våra moderpartier. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse kring varför ett urval av ungdomar väljer att gå med i partipolitiska ungdomsförbund samt vad de har för motiv till att stanna kvar. Studien består av semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar som är eller har varit aktiva inom ungdomsförbunden Ung Vänster och Moderateras ungdomsförbund MUF. För att undersöka detta har studien fokuserat på individuella resurser och faktorer och moraliska, sociala och materiella motiv till partipolitiskt deltagande. Resultatet visade på att individuella resurser och faktorer som politiskt intresse, motivation och sociala nätverk var viktiga kopplat till varför ungdomarna väljer att gå med i ett partipolitiskt ungdomsförbund. Sociala och moraliska motiv var högst förekommande bland ungdomarna för både varför de väljer att gå med men också vad som gör att de stannar kvar inom förbundet. / Surprisingly little research has been devoted to young peoples participation in party-affiliated youth organizations, despite a prolonged downward trend in membership numbers. Studies indicate that these youth organizations struggle to recruit and retain their members, which is concerning since young peoples voices in party politics are crucial for our reprecentative democracie and because these organizations serve as the primary recruitment source for their motherparties. This study aims to gain a deeper understanding of why a selection of young individuals choose to join party-affiliated youth organizations and what motivates them to remain. The study consists of semi-structured interviews with eight youths who are or have been active within the youth organizations Ung Vänster and Moderaternas ungdomsförbund MUF. To investigate this, the study focuses on individual resources and factors and also moral, social, and material motives for political participation. The results indicate that individual resources and factors such as political interest, motivation, and social networks are significant in why young people choose to join a party-affiliated youth organization. Social and moral motives are most common motives among the youth for why they choose to join and what keeps them engaged within the organization.