In this thesis, I explore moral intuition as an epistemological tool for constructing moral systems, focusing specifically on the challenges arising from evolutionary and cultural biases. This thesis will consider and discuss Michael Huemer's Ethical Intuitionism, Peter Singer's critique of moral intuitions, and Sharon Street's Darwinian Dilemma, I consider some possible defenses and counterarguments concerning the reliability of moral intuitions. Furthermore, this thesis examines the potential self-defeating nature of certain arguments against the reliability of moral intuitions, while concurrently discussing the broader implications of these criticisms on other areas of philosophy and the potential ramifications on our other cognitive faculties, such as logic and rationality. Alternative perspectives are briefly considered by presenting the approaches to morality of Karl Marx and Friedrich Nietzsche. Marx's theory of historical materialism and Nietzsche's concept of Will to Power. Presenting their interpretations of moral evolution, these offer contrasts to the debate surrounding moral intuitions. Ultimately, this thesis proposes that we are either compelled to accept moral intuitions as a reliable epistemological tool to construct moral systems or embrace global skepticism because of the biases and limitations inherent in our cognitive faculties. I will explore what I propose is the paradoxical nature of moral intuitions as an epistemological tool and their role in our pursuit of moral truth.

Military theorists believes that morale is a crucial contributor to influence the military effectiveness. Therefore, one can assume that there should be a clear doctrinal guidance to military leaders on specific characteristics or behaviours which develops morale in units. Swedish doctrines can be perceived to have insufficient doctrinal guidance to aid military leaders influence morale. Hence, why military leaders may depend on their acquired experience to influence the development. Through an organisational perspective, this can cause perceptions to differ between branches on the meaning and development of morale. The aim of the study is to contribute to the previous research on the development of morale in a military context. Through insights of Swedish military leaders, the study also aims to get a better understanding of how military leadership can be seen as a main contributor to development of morale within units. Swedish military leader’s perceptions on the meaning of morale can be seen as a willingness to fight, which is believed to evolve when right prerequisite and shared experiences exist. The prerequisites were described as leadership which can tutor, guide, and create trust within the unit’s members. Leadership with interaction between the units shared experiences contribute to the development of willingness, which is described as a major contributor to military effectiveness.

Den här avhandlingen tar till syfte att närmare förklara hur det i svensk 1700-talslitteratur vanligt förekommande satiriska porträtterandet av en landsman som har låtit sig påverkas av fransk kultur, i seder, språk och mode, på sådant sätt att han har blivit en ”sprätthök”, utgör en kritik av det franska kulturinflytandet. Avhandlingen visar också hur det kritiska förhållningssättet till det franska kulturinflytandet, som kanaliseras i beskrivningarna av sprätthöksfigurens förfranskade later, är inbegripet i diskurser om nationell tillhörighet, kultur, moral och språk. Det åberopade källmaterialet, till större delen från perioden 1720-1772, består av varjehanda moralsatirisk litteratur, varav sedekomedier och moraliska veckoskrifter utgör kärnan i analysen. Den analytiska delen av avhandlingen är indelad i tre större kapitel. Det första analsykapitlet tar itu med hur sprätthöksfiguren definieras i källmaterialet. Dessutom visar kapitlet hur resandet till Frankrike och i synnerhet till staden Paris, samtidigt som det ingår i tidens allmänt hållna kritik mot unga adelsmäns bildningsresande, utpekas som förklaringen till att svenskar omskapas till förfranskade sprätthökar. Det andra analyskapitlet visar hur sprätthökarna kan sägas förkroppsliga de stereotypiska föreställningarna om en moraliskt fördärvlig fransk nationalkaraktär och därigenom bidra till konstruktionen av motbilden till en svensk, dygdig och positiv nationalkaraktär. Det tredje analyskapitlet behandlar de språkideologiska motiv och den kritik mot en förfranskad umgängeskultur som kan utläsas i åsikterna om och beskrivningarna av sprätthökarnas språkbruk. / The subject of this dissertation concerns 18th century literary depictions of a certain satirical character, the fop, or in Swedish the “sprätthök”. The overall aim of this study is to investigate how the portrayals of the “sprätthök” are involved in the creation of a critical discourse on French cultural influence and how this, in turn, has a bearing on 18th century conceptions of national identity, morals, culture and language. The material referred to in this dissertation consists of Swedish 18th century literature during the period 1720-1772, mainly comedies of manners and moral weeklies. The analytical part of the dissertation is divided into three major chapters, each dealing with a certain theme. The first of these chapters addresses the question of how the “sprätthök” is defined in the source material and moreover how the criticism of educational travel abroad, to France and Paris, is part of the discussion of how young male Swedes are transformed into Frenchified fops. The second of these chapters deals with the concept of national character and how Swedish fops can be said to embody the negative image of the French national character. The third major analytical chapter concentrates on the language used by fops, and the underlying criticism based on language ideology which is thereby evoked.

Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angående  rimligheten i att läsa in moraliska budskap i holländsk genrekonst från 1600-talet. Detta görs utifrån en diskursanalytisk metod med fokus på textanalys. De texter som behandlas är skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrågan ur olika synvinklar. / This thesis investigates the art historical debate about whether or not it is reasonable to assume the presence of moralistic messages in Dutch seventeenth-century genre art. The study is conducted according to a discourse analytical method with emphasis on textual analysis. The texts chosen for analysis were written during the 1980s and 1990s by art historians who advocate different standpoints.

The aim of this study is to bridge the gap between two emotions, guilt, and shame, and their interplay with perceived physical, psychological, social, and emotional well-being among healthy adults. Hence, we set out to examine how guilt and shame relate to health-related quality of life. To reach this conclusion, the study examines 5 hypotheses based on gender, culture, and the general population. In addition, the study explores coping strategies some may employ. The study sample population was drawn from South Africa and Europe (n = 85, average age = 33 years, 60% women, 38.8% men, and 1.2% other). An online survey based on the validated GSQ-8 and SF-36v questionnaires was used to collect the data. Results of the study have concluded that there is a negative relationship between HRQOL and guilt and shame and that guilt and shame have a negative relationship with Health-related quality of life, indicating that individuals who experience a great deal of guilt or shame will suffer from a reduction in quality of life, and vice versa. Therefore, Guilt and Shame appear to have a positive correlation with HRQOL subscales. Shame and Guilt scores did not differ significantly by gender. It is imperative that future research studies include a broader sample and a more comprehensive analysis of causal factors. Feelings of guilt and shame can be powerful motivators, but when they can become a silent burden that weighs us down, leading to decreased quality of life and a range of negative health outcomes. / Syftet med denna studie är att överbrygga klyftan mellan två känslor, skuld och skam, och deras samspel med upplevd fysisk, psykologisk, social och emotionell välbefinnande bland friska vuxna. Därför bestämde vi oss för att undersöka hur skuld och skam relaterar till hälsorelaterad livskvalitet. För att nå denna slutsats undersöker studien 5 hypoteser baserade på kön, kultur och den allmänna befolkningen. Dessutom undersöker studien hanteringsstrategier som vissa kan använda. Studieprovpopulationen drogs från Sydafrika och Väst- och Sydeuropa (n = 85, medelålder = 33 år, 60% kvinnor, 38.8% män och 1.2% andra). En online-undersökning baserad på de validerade GSQ-8- och SF-36v-frågeformulären användes för att samla in data. Resultaten av studien har dragit slutsatsen att det finns ett negativt samband mellan HRQOL och skuld och skam och att skuld och skam har ett negativt samband med hälsorelaterad livskvalitet, vilket indikerar att individer som upplever mycket skuld eller skam kommer att drabbas av en minskning av livskvaliteten och vice versa. Därför verkar skuld och skam ha en positiv korrelation med HRQOL-delskalor. Skam- och skuldpoäng skilde sig inte signifikant efter kön. Det är absolut nödvändigt att framtida forskningsstudier inkluderar ett bredare urval och en mer omfattande analys av orsaksfaktorer. Känslor av skuld och skam kan vara kraftfulla motivatorer, men när de kan bli en tyst börda som tynger oss, vilket leder till minskad livskvalitet och en rad negativa hälsoutfall.

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera.  Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar.  Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. / This research report aims to investigate and analyze the extensive ethical factors that influence the decision-making process in nature intervention. Specifically, we examine the moral and practical dilemmas that can arise in such decisions, which are often complex and difficult to manage.  The purpose of this report is to enhance understanding of the role that ethics plays and should play in environmental conservation, particularly in relation to perspectives on the value of nature and the ethical positions taken by decision-makers. By conducting a scientific study using a systematic literature review and interviews, we have been able to obtain a broader understanding of the answer to our research question: "Where should the limit be placed on human intervention in nature?" There is a difference in focus between content analysis and interviews, with the former tending to have a more practical orientation and the latter having a more ethical orientation. This creates an impression of divergent directions in the written material. The various methods used in the research, namely the systematic literature review and interviews, yielded different insights. However, rather than finding a definitive solution, we have discovered that different methods and the state of knowledge in the field generate different insights, indicating that there is no simple answer.  By analyzing and discussing the obtained results in this report, we hope to contribute to a more nuanced and informed debate on the ethical aspects of nature intervention. We emphasize the importance of continued research and knowledge development in this area to better address the complex and sometimes contradictory issues that arise in decision-making regarding the conservation and utilization of nature.

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.

This study is a contribution to the bioethical debate about new and possibly emerging reproductive technologies. Its point of departure is the intuition, which many people seem to share, that using such technologies to select non-disease traits – like sex and emotional stability - in yet unborn children is morally problematic, at least more so than using the technologies to avoid giving birth to children with severe genetic diseases, or attempting to shape the non-disease traits of already existing children by environmental means, like education. The study employs philosophical analysis for the purpose of making this intuition intelligible and judging whether it is justified. Different ways in which the moral problems posed by reproductive technologies are often framed in bioethical debates are criticised as inadequate for this task. In particular, it is argued that the intuition cannot fully be made sense of in terms of harm to the children that such technologies help create. The study attempts to elaborate an alternative to that broadly consequentialist approach, by drawing on Martin Heidegger’s philosophy of technology, Hans Jonas’s ethics, and Aristotle’s practical philosophy, as it has been received and developed in the hermeneutical tradition. It is suggested that reproductive choices, unlike decisions for already born children, are characterised by a peculiar one-sidedness: the future child appears to the parents as something wholly theirs to decide about, not as a concrete other with whom they must interact in a responsive and attuned way. This is problematic because it means that such choices cannot call upon the particularised moral understanding only gained in interpersonal encounters. In particular, it makes them easily shaped by various tendencies, to which parents are always susceptible, to relate to children in instrumentalising ways, and at risk of reinforcing such tendencies. However, this does not mean that all uses of reproductive technologies are equally troubling. When selecting against severe disease the parents can rely on a widely shared illness experience to escape the dangers that one-sidedness involves. It is concluded that the intuition under discussion, thus explicated and in some ways qualified, makes sense morally. / Avhandlingen är ett bidrag till den bioetiska debatten om olika reproduktionstekniker som antingen nyligen blivit tillgängliga eller som kan komma att utvecklas i framtiden. Utgångspunkten är en intuition som många verkar dela, nämligen att användningen av sådana tekniker i syfte att välja icke-sjukdomsegenskaper – som kön och känslomässig stabilitet – hos framtida barn, är mer moraliskt problematiskt än både att forma sådana egenskaper hos redan existerande barn genom exempelvis utbildning och att använda teknikerna för att undvika att barn föds med svåra sjukdomar. Studien är ett försök att genom filosofisk analys begripliggöra denna intuition och avgöra om den är berättigad. Olika sätt på vilka man i den bioetiska debatten ofta gestaltar de moraliska problem som reproduktionstekniker ger upphov till kritiseras som otillräckliga för denna uppgift. I synnerhet framhålls att intuitionen inte helt kan förstås som en oro över att de barn som sådana tekniker sätter till världen kan komma till skada. Med avsikt att utveckla ett alternativ till detta konsekvensorienterade synsätt söker sig författaren till Martin Heideggers teknikfilosofi, Hans Jonas etik och Aristoteles praktiska filosofi, som den tolkats och utvecklats i den hermeneutiska traditionen. Med hjälp av dessa teorier betonas hur reproduktiva val, till skillnad från beslut gällande redan existerande barn, kännetecknas av en slags ensidighet. Det framtida barnet framstår för föräldrarna som föremål för beslut som är odelat deras, snarare än som en konkret andre som de måste interagera med på ett lyhört, noga avpassat sätt. Detta är problematiskt eftersom det innebär att sådana val inte kan ledsagas av det slags partikulära moraliska förståelse som bara uppnås i möten mellan människor. I synnerhet innebär det att valen lätt formas av, och i sin tur riskerar att underblåsa, olika för föräldraskapet karaktäristiska tendenser som ständigt riskerar förmå föräldrar att förhålla sig till sina barn på ett instrumentaliserande sätt. Men detta betyder inte att alla användningar av reproduktionstekniker är lika problematiska. Val som syftar till att undvika svåra sjukdomar kan undgå de faror som ensidigheten öppnar för genom att åberopa en gemensam mänsklig sjukdomserfarenhet. Avhandlingens slutsats är att intuitionen som diskuteras är berättigad, med vissa reservationer, om den förstås på detta sätt.

BACKGROUND: Today’s societal changes, including high rate of change and increasing information flows, are increasing the demand on the individual mental capacity. It becomes increasingly difficult to analytically process all the different dilemmas and everyday decisions as individuals have a limited mental capacity available to make these decisions. Thus, it has been suggested that ego-depleted relies more heavily on intuition, which is less burdensome, when making decision. However little is known about to what extent intuitive decisions differ from analytic. Are ego-depleted individuals more or less likely to maximize outcome in moral dilemmas involving conflicting values? Do ego depleted individuals become more or less willing to cooperate? Do ego depleted individuals become more or less altruistic? Is our intuition more or less in accordance with Homo Economicus?AIM: Starting from a Dual Process perspective on decision-making the aim of this study is to examine how ego depletion affects moral judgment and pro-social decisions.METHOD: A laboratory experiment involving 115 subjects, using real monetary incentives, was conducted among students at Linköping University. Subjects were randomized into one of two treatments. Everything was identical across treatments except for the initial ego-depletion manipulation. Using a standard paradigm for ego-depletion subjects in treatment 1 were put under high cognitive load while subjects in treatment two were put under low cognitive load. Subjects faced 16 questions divided into four different decision tasks: Moral dilemmas, Public Goods game, two types of Dictator Game where the type of sacrifice subjects could make in order to contribute money to charity was varied.RESULTS: Subjects in the high cognitive load treatment made fewer consequentialists moral judgments compared to other subjects (p = 0.075). The effect is especially strong when looking only at high-conflict dilemmas such as Crying Baby. No difference between treatments was found for the public goods games. In the dictator game involving monetary sacrifice subjects donated less money to charity when put under high cognitive load. However the finding was not significant (p = 0.292). No difference was found in the dictator game involving effort as personal sacrifice since almost everyone chooses to donate to charity.CONCLUSION: According to The Dual Process perspective this essay shows that intuitive thinking does not evidently lead to that they makes decision that more or less is in accordance with Homo Economicus. The connection between ego depletion and pro-social decisions is more complex. Further research needs to investigate which different mental shortcuts that individuals uses in various types of pro-social decisions and why intuitive and analytical decision-making differ between different decisions. Further research within the area can identify potential mechanisms and policies that can support individuals’ capacity to make decisions in accordance with their own and society’s preferences.

Författarna av Zoopolis – A Political Theory of Animal Rights, Sue Donaldson och Will Kymlicka, anser att djurrättsrörelsen idag har stagnerat till följd av den bristfälliga utformningen av traditionell djurrättsteori. Även om vissa framgångar har uppnåtts så är avsaknaden av offentlig opinion och verkliga politiska förändringar ett avgörande problem för djurrättsrörelsen. De anser att djurrättsteorin har misslyckats med att identifiera de mest allvarliga etiska utmaningarna när det gäller våra relationer till icke-mänskliga djur. Donaldsons och Kymlickas avsikt med Zoopolis är att vidareutveckla och utvidga traditionell djurrättsteori genom att utforma ett nytt ramverk som ska kunna svara på de utmaningar som vi står inför när det gäller icke-mänskliga djurs välfärd. Genom att utgå från modern politisk teori så delar författarna in icke-mänskliga djur, härefter refererade till som ”djur” för enkelhetens skull, i tre övergripande kategorier. Dessa är baserade på djurens relationella förhållande till människor, grundat på geografiska och historiska faktorer som har påverkat hur olika grupper av människor och djur samverkar. De visar hur de olika grupperna ger upphov till olika moraliska förpliktelser och ger sedan förslag på vilken politisk status vi bör ge respektive grupp och vad denna status kan komma att betyda för oss människor och vårt politiska system. De tre kategorierna är: domesticerade djur, liminala djur (sådana djur som delar livsmiljö med människan men som lever oberoende av dessa, till exempel duvor och råttor) och vilda djur. Den sista gruppen, vilda djur, är sådana djur som flyr mänsklig kontakt och som lever utanför människans bosättningar. Dessa kan själva tillfredsställa sina behov av föda, skydd, och social struktur, de skyr människans bosättningar och upprätthåller en oberoende existens. Denna uppsats kommer att fokusera på denna kategori samt Donaldsons och Kymlickas förslag om hur vi bör förhålla oss till denna grupp. Deras förslag är att vi bör anta en generell princip om icke-ingripande för att måna om vilda djurs välfärd och att vi bäst gör detta genom att utvidga suveränitetsbegreppet och erkänna vilda djur suveränitet. Jag kommer att undersöka Donaldsons och Kymlickas suveränitetsmodell i ljuset av kritik som har formulerats av Andrée-Anne Cormier och Mauro Rossis i deras artikel ”The Problem of Predation in Zoopolis”. De anser också att vi bör följa en generell princip för icke-ingripande när det gäller vilda djur, men att denna inte kan legitimeras med hjälp av en suveränitetsmodell. De anser att Donaldsons och Kymlickas teori faller offer för vad de kallar predationsproblemet. De menar att fenomenet predation, alltså företeelsen att rovdjur måste döda andra djur för att överleva, visar att vilda djur inte har tillräcklig kompetens för att inneha suveränitet. På grund av avsaknaden av denna kompetens så kan inte en suveränitetsmodell användas som belägg för en generell princip om icke-ingripande i vilda djurs livsmiljö. Jag vill undersöka om predationsproblemet utgör ett allvarligt problem för Donaldson och Kymlickas teori om en suveränitetsmodell för vilda djur och huruvida dessa skulle kunna svara på kritiken. Detta leder oss fram till frågeställningen: Är Cormiers och Rossis kritik, att vilda djur inte kan utgöra suveräna samhällen på grund av avsaknad av kompetens, mot Donaldsons och Kymlickas teori om vilda djurs suveränitet, övertygande? Min tes är att kritiken är övertygande. Donaldson och Kymlicka verkar inte kunna svara på kritiken på ett tillfredställande sätt och samtidigt vara konsekventa mot sin teori. Det verkar som att de bedömer människan och djur olika, trots att deras teori gör anspråk på att inte göra detta.