<p>Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.</p><p>Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen.</p> / <p>The Swedish legislation is placing a great deal of the responsibility and costs for recycling on the households in the society despite no formal coercion. This thesis is based on a survey of households in Linköping, Sweden, and are investigating why so many households are recycling, and thereby voluntarily are contributing to the public utility of environment. To start with this matter will be analysed with regard to the individual’s responsibility for the environment, where the purpose is to investigate if this may be an explanation to why individuals are recycling. To receive an additional perspective on the analysis the individual’s understanding that he does something good by recycling is also taken into consideration; this by an experiment where the respondents are showing how they relate to recycling after new critically information regarding this matter has been added.</p><p>The respondents’ understanding that recycling is good for the environment seems to be of some importance for their motivation to recycle. Further on may the feeling of responsibility for the environment and the information be important factors for their recycling, even though this can not be shown with certainty.</p>

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information. Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen. / The Swedish legislation is placing a great deal of the responsibility and costs for recycling on the households in the society despite no formal coercion. This thesis is based on a survey of households in Linköping, Sweden, and are investigating why so many households are recycling, and thereby voluntarily are contributing to the public utility of environment. To start with this matter will be analysed with regard to the individual’s responsibility for the environment, where the purpose is to investigate if this may be an explanation to why individuals are recycling. To receive an additional perspective on the analysis the individual’s understanding that he does something good by recycling is also taken into consideration; this by an experiment where the respondents are showing how they relate to recycling after new critically information regarding this matter has been added. The respondents’ understanding that recycling is good for the environment seems to be of some importance for their motivation to recycle. Further on may the feeling of responsibility for the environment and the information be important factors for their recycling, even though this can not be shown with certainty.

Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i västerländska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur’s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det även med en intervjudel, där några speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frågor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svåra och svårigheten med valfrihet i spel. Dessa resultat sammanfattas i några designprinciper för designers som vill jobba med moraliska teman och val i spel.

<p>Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i västerländska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur’s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det även med en intervjudel, där några speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frågor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svåra och svårigheten med valfrihet i spel. Dessa resultat sammanfattas i några designprinciper för designers som vill jobba med moraliska teman och val i spel.</p>

I denna studie uppmärksammas lärares resonemang om bedömning i etik med fokus på moraliska dilemman. Studiens empiriska data består av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar som So-lärare i skolåren 4-6. Resultatet från analysen presenteras utifrån tre olika delar. Den första delen behandlar lärares syn på etik och bedömning av ett moralisk dilemma. Den andra delen visar att lärarna har olika uppfattningar när det kommer till bedömning av ett moraliskt dilemma där elevsvaret går emot skolans värdegrund. Den tredje delen uppmärksammar de svårigheter lärarna ställs inför när de bedömer elevers etiska förmågor. De resonerar om elevers resonemangsförmåga samt vad som egentligen kan godtas som ett etiskt begrepp. / This study draws attention to how teachers reason when assessing moral dilemmas. The study's empirical data consist of four qualitative semi-structured interviews with teachers working with pupils in primary school years 4-6. The result from the analysis is presented in three parts. The first part is about teachers' view of ethics and the assessment of moral dilemmas. The second part shows that the teacher have slightly different perceptions when it comes to assessing a moral dilemma where the pupil argues against the value of the school. The third part draws attention to the difficulties the teachers experince when assessing the pupils' ethical knowledge. They argue about how developing a reasoning must be for certain grade and what they can accept as an ethical concept.

Uppsatsen jämför en teistisk-metafysisk och en existentiell trosförståelse när det gäller deras förklaringar till att en människa har att förhålla sig till vissa värden som objektivt givna, och vad som krävs av en människa för att få tillgång till denna kunskap. Som representant för det teistisk-metafysiska perspektivet används Francis A. Schaeffer och för det existentiella Paul Tillich.

Kvinnor har visats vara mer etiska konsumenter och överlag lägga större vikt vid etiskt agerande jämfört med män. Det har framkommit att kvinnor tenderar att använda mer omsorgs- och pliktinriktad etik medan män använder mer rättvise- och konsekvensinriktad etik. Vilken typ av etisk inriktning en individ använder har visats ha betydelse för dennes bedömningar av etiska dilemman och intentioner att agera etiskt i sådana dilemman. I denna studie genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 7 kvinnor och 8 män för att utreda hur män och kvinnor resonerar kring konsumtion och i vilken utsträckning de använder omsorgsetik, rättviseetik, pliktetik och konsekvensetik. Studien indikerar att kvinnor använder något mer omsorgsetik och konsekvensetik medan män använder något mer rättviseetik och pliktetik samt att det finns stora individuella variationer inom båda könen. Individer av båda könen kombinerar flera etiska inriktningar i sina resonemang och kan variera typen av resonemang beroende på situationens natur. En utvecklad nivå av rättviseetik verkar vara en grundläggande faktor för starkare intentioner att konsumera etiskt hos båda könen, medan inslag av eller kombinationer med de andra typerna av etiska resonemang kan öka sådana intentioner. Att kvinnor uppvisar en jämnare högre nivå av etisk konsumtion kan därmed bero på att de i större utsträckning kombinerar de olika etiska inriktningarna.

I uppsatsen studeras möjligheten för chefer på lägre taktisk nivå i armén, att i fred öka förutsättningarna för att optimera arméns militära förmåga i krig. Syftet är att påvisa hur organisationskultur påverkar ledarskap och därmed har en påverkan på arméns stridspotential. Uppsatsen tar utgångspunkt i begreppet fighting power, varvid en av dess ingående faktorer, ledarskap, studeras i relation till organisationskultur. Genom kvalitativa intervjuer inhämtas empiri, vilken dels jämförs mot empiri ur Försvarsmaktens styrande dokument, dels analyseras ur ett organisationskulturellt perspektiv. Genom uppsatsen påvisas att organisationskultur påverkar ledarskap, vilket i sin tur påverkar stridspotentialen. Resultatet visar att grundläggande antaganden som råder i organisationen är: (i) Ledarskap bygger på ömsesidigt förtroende, (ii) Lojalitet mot uppgiften eftersträvas, (iii) Tid ses ur ett monokront perspektiv, (iv) Vikten av ansvarstagande och (v) Individer drivs av utveckling, vilket leder till karriärfokus. Dessa grundläggande antaganden påverkar ledarskapet i organisationen genom att chefer med sitt ledarskap visar vad som är viktigt, vad som i organisationen prioriteras och premieras. Ur uppsatsen dras slutsatsen att chefer kan bidra till att optimera arméns stridspotential genom kunskap om rådande organisationskultur. Med denna kunskap kommer möjligheten att göra medvetna val i ledarskapet. Att premiera beteenden som främjar utveckling av stridspotential kan innebära att val måste göras, som inte korrelerar med organisationens kultur.

Undersökningen  har  ämnat  undersöka  och  belysa  de  moraliska  konflikter  barnmorskor  kan behöva hantera i sitt arbete vid förskrivning av preventivmedel till flickor under 15 år. Genom kvalitativa  intervjuer  med  åtta  barnmorskor  verksamma  på  ungdomsmottagningar  runt  om  i Sverige har studien genom tematisk analys fått fram tre teman. Temana presenterade moraliska konflikter   som   barnmorskor   hanterar   vid   förskrivning,   dessa   var 1)   mognads-och riskbedömning,  där  rollkonflikter  uppstår  då  informanternas  personliga  önskemål  går  emot deras yrkesroll2) föräldrars delaktighet, då det finns en önskan om föräldrars delaktighet vid förskrivning men detta är  inte  alltid  möjligt vilket kan skapa rollkonflikter, samt 3) ofrivillig graviditet, där det  finns  en  konflikt  mellan  barnmorskors  riktlinje  i  att  förhindra  ofrivilliga graviditeter  och  huruvida  sexualbrottslagen  ska  tolkas  som  ett  förbud  mot  förskrivning  av preventivmedel till flickorunder 15 år.Barnmorskorna hanterar oftast konflikterna genom att prioritera den enskilde patientens behov, i enlighet med ungdomsmottagningens riktlinjer kring förskrivning. Förslag på vidare forskning inom ämnet presenterades bland annat kunna vara att ta hänsyn till andras perspektiv, till exempel de som ställer sig emot barnmorskors handlande i att förskriva preventivmedel till flickor under 15 år.

Påverkar protagonistens bakgrund hur spelare gör sina moraliska val i spel? Den här studienundersöker vad spelare tycker och tänker när de får spela ut både en ond och en god protagonists perspektiv i ett narrativ med moraliska val. Studien går igenom tidigare undersökningar och teorier som är relaterade till ämnet moral i digitala spel. De tidigare undersökningarna visade på att spelare ofta väljer att gå efter sin moraliska kompass och att spelare kan basera sina val på vad de får för konsekvenser i spelet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur moraliska val i ett digitalt spel/berättelse med en ond protagonist respektive en god protagonist upplevs, är valen baserade på karaktärens bakgrund och påstådda moral eller baserar spelaren valen på sin egen moral hämtad från verkliga livet? Samt om spelare spelar som ond moraliskt för att protagonisten är skriven som ond. Denna problemformulering testades genom en artefakt som skapades i programmet Twine. Resultatet blev att majoriteten av deltagarna utgick från sin moraliska kompass medan en del av deltagarna valde att spela strategiskt men stor del av respondenterna verkade utgå ifrån om protagonisten var skriven som ond eller god. Framtida arbeten kan genomföra samma undersökning i en större skala men finjusterad, och skulle kunna undersöka närmre vad som skiljer de som påverkas av protagonistens bakgrund och de som väljer att använda sig av sin moraliska kompass åt. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>