Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ”fult”. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen.Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ”fult” inte nödvändigtvis är fult för informanterna. De fula orden är många, ofta kreativa, och fyller en mängd olika funktioner. Mot bakgrund av att informanterna finner det viktigt med avsikten bakom ett fult ord, gör jag en distinktion mellan fula ord som bryter mot moraliska regler och fula ord som bryter mot sociala konventioner.

Ett problemområde inom rap är att utövarna av genren tenderar att skildra kriminella levnadsvanor, och döms för exempelvis grova våldsbrott samtidigt som genren har expanderat kraftigt i Sverige sedan den introducerades på 90-talet. Denna uppsats utforskar människors förhållningssätt till rap, och främst universitetsstudenter som kan uppskatta genren även om dem lever ett liv som inte är nära de områden i Sverige där den vanligare förekommer. Utifrån insamling av data från fyra intervjudeltagare, samt relevant tidigare forskning har jag kommit fram till att det finns flera aspekter i rappen som kan leda till att människor kan förhålla sig positivt till genren. Det finns tillfällen då människor inte ens behöver sätta sig in i låttexten tillhörande ett specifikt verk gällande gangsterrap för att kunna uppskatta verket i sin helhet. Det är möjligt att skilja på verk och person, att uppskatta genren även om man tar avstånd från dess potentiellt kriminella textskildring, samt att även om denna skildring kan vara en del av ett verk är det möjligt att uppskatta texten likväl utifrån vad som uttrycks i texterna.

Denna uppsats undersöker användningen av skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers medvetenhet och reflektion kring moraliska dilemman och etiska frågor. Genom en kvalitativ metod har studien analyserat hur lärare kan använda skönlitterära verk för att stimulera elevers etiska tänkande och diskussioner. Resultaten klarlägger att informanterna anser att skönlitteratur kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla elevers empati, förståelse och reflektion över komplexa moraliska frågor. Genom strategier som rollspel, diskussioner och relaterande av litterära karaktärers situationer till elevernas egna liv, kan lärare skapa en interaktiv och engagerande lärandemiljö. Studien betonar vikten av att välja relevanta skönlitterära verk som eleverna kan relatera till, för att maximera deras engagemang och förståelse.

This thesis investigates the integration of priests from the Church of Sweden within the Swedish Armed Forces, despite Sweden's secularization. The study aims to understand the reasons behind this inclusion and its impact on military capabilities. Utilizing a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with experienced military personnel and priests. The thematic analysis revealed three primary themes: moral factors contributing to combat effectiveness, existential and mental health support, and the historical and cultural integration of the Church of Sweden within the Armed Forces. The findings indicate that priests enhance moral resilience, offer existential support, and maintain cultural continuity, all of which are vital for military performance. The study concludes that while religion is not used to legitimize warfare, the presence of priests provides essential ethical guidance and psychological support, thereby reinforcing the overall combat capability and well-being of military personnel.

The primary goal of this work is to answer this question: if Artificial Intelligences (AI) are proper subjects of moral consideration, then should we develop such AI – that is, AI worthy of moral consideration of its own accord? To answer the above question, it is necessary to provide a systematic overview of whether AI are, or could be, subjects of moral consideration. By combining P. Wang’s definition of AI with AK.M. Andersson’s “The Relevant Similarity Theory”, I aim to identify conditions under which an AI could be demarcated as a proper subject of moral consideration. As a comparison, I also combine Wang’s definition with M.C. Nussbaum’s “Capability Theory”. The proposed theories have two strengths in common – namely that they each are good and contemporary examples of two influential families of views in ethics, and that they, together, represent a fairly wide spectrum of ethical theory. Using the insights gained I first develop an argument showing that beings classifiable as AI under Wang’s definition of intelligence would be correctly demarcated as proper subjects of moral consideration, regardless of preference of the two moral theories. I then develop an argument answering my primary question as such: if AI are proper subjects of moral consideration, then we should not develop AI further. / <p>HT 2021</p>

Syftet med uppsatsen är att se hur moraliska föredömen framställs i två texter av olika karaktär - Stefan Einhorns berättelse ”Läraren” samt Aisopos fabel Lejonet och musen. För att få fram dessa moraliska föredömen genomförs en narrativ analys. För att lyfta likheter och skillnader i de båda texterna används berättar- och lyssnarinstans samt symboler och allegorier från den narrativa analysen. Berättar- och lyssnarinstans används för att se till den konkreta texten medan symboler och allegorier används för att se det underliggande budskapet. I analysen jämförs även texternas sensmoraler och hur de båda är uppbyggda fram till sensmoralen. Texterna jämförs för att se huruvida de båda kan verka som didaktiska texter.Grundtanken är att försöka komma fram till ifall respektive text kan ses som exempel på moraliska föredömen utifrån exemplumgenren. Vidare ligger syftet vid att försöka förstå hur texterna tas emot av läsaren och hur framställningen av de moraliska föredömena sker. Tanken är att se huruvida enklare texter kan fungera som moraliska ”kompasser” för människor. Slutsatsen blir att ingen av de valda texterna har ett narrativt djup vilket gör de svåra att analyser. Men bara för att en text inte har ett narrativt djup så behöver det inte betyda att den inte har en mening eller ett budskap den vill förmedla. Därför fungerar båda verk bra som exemplum då tolkningen är att författarnas syfte med texterna är att vara sedelärande. / The purpose of this paper is to see how the role models in moral are visible in two texts of different character - Stefan Einhorns short story "teacher" and Aisopo's fable Lejonet och musen. To obtain these moral role models a narrative analysis was used. To highlight the similarities and differences in the two texts a narrative- and listen instance as well as symbols and allegories from the narrative analysis are used. Narrative- and listen instance is used to analyze the concrete text and symbols and allegories are used to see the underlying message. The analysis also compared the texts morals and how the two are built up to the moral. The texts are compared to see whether the text can be seen as didactic texts. The basic idea is to try to come to the event and the text can be seen as examples of moral examples based on the exemplum genere. Further the aim at trying to understand how texts are received by the reader and the production of the moral role models occurs. The idea is to see whether simple texts can act as a moral "compass" for the people. The conclusion is that none of the selected texts have a narrative depth which makes them difficult to analysis. But just because a text does not have a narrative depth that does not mean that it does not have a meaning or a message it wants to convey. Therefore both texts works good as exemplum when the interpretation is that the authors' purpose of the texts is to learn the listener about there moral.

Detta arbete redogör för effekterna tillgången eller avsaknaden av omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser har på spelarens beslutsprocess i narrativa prohibition dilemman. Då det finns avsaknad av konsensus om dess effekter i ämnesområdet och en frånvaro av objektiva studier för att undersöka de aktuella ståndpunkterna, är studien nödvändig för att förbättra kunskapen inom området och för att generera objektiva resultat av dess effekter på spelare. För att undersöka problemformuleringen skapades två likadana textbaserade spel, där skillnaden mellan dem var att den ena gav spelaren omfattande karaktärsinformation och information om beslutens direkta konsekvenser i spelet narrativa prohibition dilemman, medan den andra artefakten saknade den informationen. Respektive artefakt testades på en separat testgrupp för att generera resultat om dess respektive effekt på testgruppen som spelade den. Resultaten var blandade i de olika testgrupperna. Det gick dock att finna tendenser i resultaten i de olika grupperna. När spelare inte hade omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens konsekvenser, var de mer benägna att välja de beslut de kände var rätt utifrån deras egna värderingar när de inte kunde härleda beslutens konsekvenser. När de kunde härleda beslutens konsekvenser valde de ofta det val vilket gav dem den mest fördelaktiga utkomsten. När spelaren hade tillgång omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser motiverades deras beslut av att väga fördelarna och nackdelarna av respektive beslutsalternativ mot varandra, utifrån en strategisk och/eller moralisk basis, där de tog det alternativ som gav dem den mest optimala utkomsten. I fall där spelarna hade en emotionell investering i besluten valde de oftast oavsett mängden tillgänglig information vid beslutet att välja det beslut som kändes rätt. Något som även framkom i studien var att bättre resultat för att besvara problemformuleringen och explorativt undersöka ämnesområdet, skulle vara att göra ett liknande test av artefakterna på grupper av definierade spelartyper. Det skulle ge en bättre översikt av respektive utgångspunkts påverkan på specifika spelartyper och generera tydligare samt mer användbara resultat att besvara problemformuleringen med.

Abstract ”Do you have common sense? Great! Then you can work as a preschool teacher!” A qualitative study of preschool teachers and Facebook The aim of this study is to investigate how preschool teachers, working in a small town, feel that their professional role affects their private use of Facebook. We will also like to find out what expectations preschool teachers themselves perceive that others, ie, parents of children in preschool, have on them and their behavior on Facebook. Therefore, it is also relevant to consider the expectations that parents have for preschool teachers' behavior on Facebook . By comparing the expectations and perceptions of these groups, we want to try to find out what moral principles that guide the perceptions and the behaviors. The issues designed with the purpose is:   How does preschool teacher's professional role affect their private use of Facebook? How do parents, with children at the preschool expect that teachers should behave on Facebook? What are the moral principles underpinning the preschool teachers' behavior on Facebook ? What are the moral principles underpinning the parental perceptions of preschool teachers' behavior on Facebook ?   The results of the study show contradictions in the answers from both preschool teachers and parents. These contradictions are inherently interesting, and are also the focus of the analysis. Different moral dimensions occurred to be in conflict with each other, such as the right to privacy and common sense. The conclusions we can draw from this study is that preschool teachers adapt their behavior on Facebook, because of the professional role as preschool teachers. We can also see that parents have certain expectations of how a preschool teacher should behave, and that these expectations are guided by professional standards and common sense.

The prohibition of the anti-personnel landmines in 1997 have caused a great debate. The debate itself is quite unilateral, where it is mainly the supporters of the prohibition who is creating scien-tific contribution to the subject. The debate is also directed to if and why a nation should ratify the ban on antipersonnel mines, and because of that, the discussion of how a nation have or could have ratify it has been forgotten. This study examines how the Swedish counter-mobility regulations has changed after the ratification of the Ottawa-convention and the elimination of the anti-personnel mines. The purpose of this essay is to increase the knowledge how the Swedish armed forces have adapted to the ratification of the Ottawa-convention and in the long run contribute to the under-standing on how a political/humanitarian decision can affect the fighting power of a smaller nation as Sweden. Through analysis of Swedish counter-mobility regulations, it shows that some adaptations have been made, however there is still some unbalance between the methods/tactics and the available landmine equipment which results in less than maximum effect is produced with the counter-mobility actions.

No description available.