Bakgrund: Motivation är en viktig faktor inom ett företag. När de anställda är motiverade gynnar det företaget samtidigt som de själva kommer att trivas och må bra. Chefer har också en betydande roll när det kommer till att skapa och utveckla en motiverad personal på arbetsplatsen. Herzbergs tvåfaktorsteori kommer att användas i studien för att finna likheter och skillnader mellan chefers sätt att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen och den faktiska trivseln och motivationen hos de anställda.  Syfte: Studien syftar till att undersöka faktorer som anställda och chefer trivs och motiveras av samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. Metod: Genom en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ forskning tillsammans med semistrukturerade intervjuer kan studien analysera faktorer som är avgörande för anställda och chefers trivsel och motivation samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen.  Resultat och slutsats: Studien har kommit fram till att både hygien- och motivationsfaktorer genererar trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. För chefer är motivationsfaktorerna mest avgörande för att skapa trivsel och motivation. Uppsatsens resultat visar även att det finns positiva samband mellan hygien- och motivationsfaktorer och trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. Studien har dessutom kommit fram till att det valda fallföretaget har motiverade chefer och anställda samt att chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. För att motivation ska finnas på hela arbetsplatsen kan uppsatsförfattarna dra slutsatsen att det är av sin vikt att alla trivs. / Background: Motivation is a principal factor within a company. When the employees are motivated, it benefits the company while they themselves will enjoy and feel good. Managers also have a significant role when it comes to creating and developing a motivated workforce in the workplace. Herzberg's two-factor theory will be used in the study to find similarities and differences between managers' ways of contributing to well-being and motivation in the workplace and the actual well-being and motivation of the employees. Purpose: The study aims to investigate factors that employees and managers enjoy and are motivated by and how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Method: Through a quantitative method in the form of questionnaires as well as qualitative research together with semi-structured interviews, the study can analyze factors that are decisive for employees' and managers' well-being and motivation, as well as how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Results and conclusion: The study has concluded that both hygiene and motivational factors generate well-being among the employees at the workplace. For managers, the motivational factors are most decisive in creating well-being and motivation. The essay's results also show that there are positive relationships between hygiene and motivational factors and well-being among the employees in the workplace. The study has also concluded that the selected case company has motivated managers and employees and that managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. For motivation to exist throughout the workplace, the essay writers can conclude that it is important that everyone enjoys themselves.

Bakgrund: Under Covid-19 pandemin rasade den fysiska handeln i snabb takt och redan i april 2020 hade den minskat med 23 procent i Sverige och lika mycket i Finland. Detta har däremot resulterat i att e-handeln vuxit kraftigt. I samband med att e-handeln har ökat har många företag som målsättning att vara mer kundcentrerade och leverera anpassade kundupplevelser. Däremot har många företag förlorat sin konkurrenskraft genom att förbise sin kundkännedom under Covid-19 pandemin.Problematiken i denna studie grundar sig i att pandemin fortfarande pågår och i dagsläget är det ännu oklart hur länge den kommer att fortsätta. På grund av detta behövs insikter från vetenskaplig forskning om hur konsumenter från olika länder beter sig vid e-handelsköp under en pandemi. Företag måste ha kunskap kring vad som motiverar konsumenter till e-handelsköp för att inte förlora sin plats på marknaden, vilket är vad denna studie syftar till att bidra med. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka motivationsfaktorerna till att konsumenter handlar online under Covid-19 pandemin och studera om dessa motivationsfaktorer skiljer sig åt mellan konsumenter i Sverige och Finland. Metod: I denna studie har en kvantitativ tvärsnittsstudie tillämpats för att besvara studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens data har samlats in med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 118 respondenter från Sverige och Finland. Resultat och slutsats: Resultatet i denna studie visar att konsumenter motiverats av utilitaristiska och hedoniska faktorer samt situationsfaktorer under Covid-19 pandemin. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan vad som motiverar svenska konsumenter i jämförelse med finska konsumenter. Däremot så visar resultatet att de svenska kvinnliga konsumenterna motiverats mer än de finska konsumenterna gällande situationsfaktorerna under Covid-19 pandemin. Detta anser vi kan bero på att Sveriges aningen diffusa restriktioner resulterat i att de svenska kvinnliga konsumenterna behövt agera förnuftigt.Studien visade också i att den yngre konsumenten i åldern 15–25 motiverats mest av de hedoniska faktorerna under Covid-19 pandemin. I denna studie drog vi slutsatsen att detta kan bero på att den yngre konsumenten haft mest fritid över under pandemin då flertalet platser som ofta besöks av denna åldersgrupp stängts ned. Bidrag: Studiens bidrar med teoretisk kunskap om att svenska och finska konsumenter överlag har ett likartat köpbeteende. Den bidrar också med kunskapen om att svenska kvinnliga konsumenter motiverats mer av situationsfaktorerna än finska kvinnliga konsumenter under Covid-19 pandemin. Studien bidrar också med kunskap om att den yngre konsumenten i åldern 15–25 motiveras mest av de undersökta åldrarna av de hedoniska faktorerna vid e-handelsköp. Bidraget antyder således att företag bör fokusera på att ta hänsyn till hedoniska samt psykologiska faktorer vid skapandet av e-handelsprocesser och marknadsstrategier. Utifrån resultatet kan företagen dessutom betrakta de svenska och finska konsumenterna som lika i sitt köpbeteende vilket kan vara värdefull information för företag som verkar globalt. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser det vore intressant att studera studiens forskningsfråga utifrån två andra länders perspektiv och då välja två länder som till synes är olika. Det vore även intressant att fördjupa sig i skillnaderna mellan kön kopplat till motivationsfaktorerna, då vi funnit resultat som visar att det finns en skillnad mellan kvinnors köpbeteende i Sverige och Finland i vår studie. Det skulle dessutom vara intressant med forskning som studerar skillnaden mellan motivationsfaktorer för e-handelsköp baserat på olika produkt- eller marknadssegment / Background: During the Covid-19 pandemic, physical trade collapsed at a rapid pace and already in April 2020 it had decreased by 23 percent in Sweden and Finland. This has resulted in e-commerce growing sharply. In connection with the increase in e-commerce, many companies aim to be more customer-centric and deliver customized customer experiences. However, many companies have lost their competitiveness by overlooking their customer knowledge during the Covid-19 pandemic.The problem in this study is that the pandemic is still ongoing and at present it is still unclear how long it will continue. Because of this, insights from scientific research are needed on how consumers from different countries behave in e-commerce purchases during a pandemic. Companies must have knowledge of what motivates consumers to buy e-commerce in order not to lose their place in the market, which is what this study aims to contribute. Aim: The purpose of this study is to investigate the motivational factors for consumers to shop online during the Covid-19 pandemic and to study whether these motivational factors differ between consumers in Sweden and Finland. Method: In this study, a quantitative cross-sectional study has been applied to answer the study's research questions and purpose. The study data were collected using a questionnaire that was answered by 118 respondents from Sweden and Finland. Results and conclusion: The results of this study show that consumers are motivated by utilitarian and hedonic factors as well as situational factors during the Covid-19 pandemic. The results showed no significant differences between what motivates Swedish consumers in comparison with Finnish consumers. On the other hand, the results show that Swedish female consumers are more motivated than Finnish consumers regarding the situational factors during the Covid-19 pandemic. We believe this may be due to the fact that Sweden's somewhat diffuse restrictions have resulted in Swedish female consumers having to act sensibly.The study also showed that the younger consumer aged 15–25 was most motivated by the hedonic factors during the Covid-19 pandemic. In this study, we concluded that this may be due to the fact that the younger consumer had the most free time during the pandemic as most places that are often visited by this age group were closed. Contribution: The study contributes with theoretical knowledge that Swedish and Finnish consumers generally have a similar buying behavior. It also contributes to the knowledge that Swedish female consumers are more motivated by situational factors than Finnish female consumers during the Covid-19 pandemic. The study also contributes with the knowledge that the younger consumer between the ages of 15 and 25 is motivated most by the examined ages by the hedonic factors in e-commerce purchases. The grant thus suggests that companies should focus on taking hedonic and psychological factors into account when creating e-commerce processes and marketing strategies. Based on the results, companies can also regard Swedish and Finnish consumers as equal in their buying behavior, which can be valuable information for companies that operate globally. Suggestions for further research: We think it would be interesting to study the study's research question from the perspective of two other countries and then choose two countries that are seemingly different. It would also be interesting to delve into the differences between the sexes linked to the motivational factors, as we found results that show that there is a difference between women's buying behavior in Sweden and Finland in our study. It would also be interesting with research that studies the difference between motivational factors for e-commerce purchases based on different product or market segments.

This study investigates how high school teachers perceive their possibilities and motivation to participate in professional development as part of school development. This is because previous research shows that teachers’ work situation is tied to contextual factors that determine possibility and motivation, such as work environment, workload, government control and autonomy. The study looks at how the teachers try to define school development and what factors they perceive to affect or determine their possibility and motivation to take part in professional development thorough the method of focus groups. Three focus groups from three different private high schools in the center of a big urban area in Sweden have been performed and analyzed through motivational theory, specifically two-factor theory. The study shows that the teachers say that they perceive so-called hygiene factors relating to leadership, organizational factors such as scheduled time for planning, autonomy as well as their interests and keen, role models and subject relevance the most important factors that determine possibility and motivation for their professional development. These results coincide with previous international research about teacher’s professional development. The study concludes that teachers have strong perceptions of the factors that affects their possibilities and motivation to school development, which principals and other actors in the chain of governance could use to create successful school development. / Denna studie undersöker hur gymnasielärare uppfattar sina möjligheter och motivation till att delta i yrkesutveckling genom skolutveckling. Detta eftersom tidigare forskning uppger att lärares arbetssituation kopplat till kontextuella faktorer påverkar möjlighet och motivation, såsom exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, institutionell styrning och autonomi. Med hjälp av fokusgrupper som metod undersöks hur gymnasielärare försöker definierar skolutveckling och berättar om vilka faktorer som de upplever påverkar sina möjligheter och motivation till att delta i skolutvecklingsarbete. Tre fokusgrupper från tre olika centralt placerade friskolor i en svensk storstad genomfördes och analyserades genom motivationsteori, specifikt tvåfaktorteori. Studien visar att lärarna uppger att de viktigaste faktorerna som möjliggör och motiverar lärares deltagande i skolutveckling är så kallade hygienfaktorer relaterade till ledarskap, arbetsförhållanden såsom tid för planering, autonomi men även intresse, förebilder och ämnesrelevans; vilket sammanfaller med tidigare internationell forskning om lärares yrkesutveckling. Studien konkluderar att lärare har tydliga uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras möjligheter och motivation till skolutvecklingsarbete, vilken skolledare och andra deltagare i skolans styrkedja skulle kunna använda sig av för att genomföra framgångsrika skolutvecklingssatsningar.

Bakgrund: En ökad konkurrens på arbetsmarknaden och ett ökat behov av personal har gjort det viktigare för kommuner att fokusera på att skapa en unik organisationsidentitet på arbetsmarknaden. Detta koncept, känt som employer branding, kan bidra till en rad fördelar såsom ökad konkurrenskraft och ökad motivation bland medarbetarna, där framför allt det sistnämnda kan underlätta för organisationer gällande att rekrytera och behålla medarbetare. Med employer branding följer även utmaningar, vilket understryker vikten av att förstå hur det bör hanteras för att dra nytta av dess potentiella fördelar. Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar av kommuners employer branding och dess påverkan på motivation. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes på ekonomiavdelningarna inom fyra av Skaraborgs kommuner. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att employer branding-strategierna inte diskuterades öppet inom kommunerna och uppfattades främst undermedvetet av medarbetarna. Inom kommunerna låg också ett fokus på att främja den inre motivationen genom faktorer som organisationskulturen. Det var även den inre motivationen som ansågs vara mest attraktiv hos medarbetarna och motiverade dem mest, så länge de hade en grundläggande nivå av yttre motivation där deras löner låg på en acceptabel nivå, då lönen betraktades som en hygienfaktor för medarbetarna. / Background: Increased competition in the labour market and a growing need for personnel have made it more important for municipalities to focus on creating a unique organisational identity in the labour market. This concept, known as employer branding, can contribute to a range of benefits such as increased competitiveness and enhanced motivation among employees, where especially the latter can facilitate organisations in recruiting and retaining employees. However, employer branding also comes with challenges, highlighting the importance of understanding how to manage it to capitalize on its potential advantages. Purpose: To examine employees’ perceptions of municipalities’ employer branding and its impact on motivation. Method: The study has used a qualitative research approach, where ten semi-structured interviews were conducted within the finance departments of four municipalities in Skaraborg. Findings and conclusion: The study’s findings revealed that employer branding strategies were not openly discussed within the municipalities and were primarily perceived subconsciously by the employees. There was also a focus within the municipalities on promoting intrinsic motivation through factors such as organisational culture. Intrinsic motivation was also considered most attractive to the employees and motivated them the most, as long as they had a basic level of extrinsic motivation where their salaries were at an acceptable level, as salary was viewed as a hygiene factor for the employees.

Konkurrensen på arbetsmarknaden är idag hög och det blir allt viktigare för organisationer att vara attraktiva arbetsgivare för att kunna attrahera och behålla personal. De olika generationerna som idag är yrkesverksamma har enligt forskning olika förväntningar och idéer om vad som identifierar en attraktiv arbetsgivare. Det är därför viktigt för organisationer att ta hänsyn till generationernas olika förväntningar och anpassa sitt arbetsgivarvarumärke därefter. I denna studie undersöker vi en organisation som upplever svårigheter att behålla medarbetare i generation Y och Z. Vi vill därmed identifiera vad dessa personer anser är attraktivt arbete, hur organisationen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare och hur anställda och tidigare anställda inom generation Y & Z upplever att organisationen kan utvecklas. Denna studie bygger på en kvalitativ metod, datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt information från avvecklingssamtal. Tillsammans med teorin och datainsamlingen indikerar studien att generation Y och Z lägger stor vikt vid bland annat feedback, flexibilitet och utveckling på arbetsplatsen. Andra identifierade faktorer har också visat sig ha betydelse, bland annat lön, relationer och ledarskap. Slutligen diskuteras förbättringsförslag till organisationen som kan bidra till att behålla medarbetare i generation Y och Z i framtiden. / In today’s labor market the competition is high and it is becoming increasingly important for organizations to be attractive employers in order to attract and retain employees. According to research, the different generations that are currently active in the labor market have different expectations and ideas about what identifies an attractive employer. It is therefore important for organizations to consider the different expectations and adapt their employer brand to the generations they recruit accordingly. In this study, we are examining an organization that is experiencing difficulties in retaining employees in the Y and Z generation. Thus, we want to identify what these people consider attractive work, how the organization today works to be an attractive employer. As well as how employees and former employees within generation Y and Z believe that the organization can be developed. A qualitative method has been used, data collection has taken place through semi-structured interviews and information from exit interviews. Together with the theory and data collection, the study shows that generation Y and Z attaches great importance to factors such as feedback, flexibility, and development in the workplace. Other identified factors have also been found to be important, including salary, relationships in the workplace and leadership. Finally, suggestions for improvements to the organization that can help to retain employees ingeneration Y and Z in the future are discussed.