Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Syfte med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka motivationen hos arbetstagare mellan 55 och 70 år att eventuellt vilja förlänga sina arbetsliv, och avsåg att studera serviceroller inom den privata sektorn. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett målstyrt bekvämlighetsurval identifierades 11 deltagare, inom åldersspannet 57–70 år. Analysen av insamlade data utfördes sedan genom en tematisk analysmetod och genererade i fyra teman: goda arbetsförhållanden, upplevelsen av ett meningsfullt arbete, identitet och känslor kopplat till ålder, samt ekonomi och hälsa som grundläggande förutsättningar. Resultatet visade att ett flertal faktorer påverkade deltagarnas motivation till att eventuellt fortsätta arbeta längre. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning på området.

Problematisering: En del av ledarskapets svåraste uppdrag är att bibehålla motivation och prestation bland medarbetare. Medarbetare som presterar genererar en framgångsrik organisation. Motivationen till att fortsätta prestera tenderar att förändras och avta med åldern. En organisation som har omotiverade medarbetare uppnår inte bästa tänkbara resultat och ledare har ett stort ansvar för medarbetarnas förutsättningar att fortsätta prestera och finna motivation i sitt arbete. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken syn ledare har på äldre medarbetare samt vilken attityd de har till äldre medarbetare. Studien ska även undersöka vilken strategi ledarna tillämpar för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera på arbetsplatsen. Metod: Genom att tillämpa en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har studien kunnat undersöka och analysera vilken syn och attityd ledare har till äldre medarbetare och vilken strategi som är avgörande för att bibehålla motivation och prestation bland äldre medarbetare. Slutsats: Det främsta sambandet som återfinns är synen på äldre medarbetare som föråldrade kunskaper, färdigheter och attityder. De äldre medarbetarna har vidare skickligheter och kunskaper som anses vara ovärderliga för organisationen. Studiens resultat visar att ett transformativt och individanpassat ledarskap har varit framgångsrikt för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera. Ledarens attityd till åldern har en påverkan på individen och dess förmåga vilket främst har påverkats vid förändringar, tekniska incitament och den fysiska förmågan. / Problematization: Part of the leadership's hardest mission is to maintain motivation and performance among employees. Employees who perform generate a successful organization. The motivation to continue performing tends to change and wane with age. An organization that has unmotivated employees does not achieve the best possible results, and leaders have a great responsibility for the employees' conditions to continue performing and find motivation in their work. Purpose: The aim of the study is to investigate what view managers have of older employees and what attitude they have towards older employees. The study will also investigate which strategy the leaders apply to motivate older employees to continue performing in the workplace. Method: By applying a qualitative method in the form of semi-structured interviews, the study has been able to investigate and analyze which view and attitude leaders have towards older employees and which strategy is decisive for maintaining motivation and performance among older employees.  Conclusion: The main connection found is the view of older employees as outdated knowledge, skills and attitudes. The older employees also have skills and knowledge that are considered invaluable to the organization. The study's results show that a transformative and individualized leadership has been successful in motivating older employees to continue performing. The leader's attitude to age has an impact on the individual and his ability, which has mainly been affected by changes, technical incentives and physical ability.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur äldre personer förhåller sig till styrketräning med särskilt fokus på deras motivationsfaktorer och vad som påverkar deras upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet. Detta har studerats inom ramen för self determination theory (SDT) och utifrån följande frågeställningar: (1) Vad motiverar äldre till att styrketräna? (2) Av vilka anledningar började seniorerna med just styrketräning? (3) Vilka faktorer påverkar seniorernas upplevelse av kompetens, autonomi och tillhörighet vid styrketräning?   Metod Med ett kvalitativt tillvägagångssätt utfördes sex intervjuer med seniorer över 70 år som är aktiva inom styrketräning. På centret där samtliga deltagare tränar idag genomfördes halvstrukturerade intervjuer utifrån en utarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med ett tolkande tillvägagångssätt. Genom ett induktivt synsätt framkom meningsbärande enheter och teman som sedan kategoriserades in efter likheter för att gradvis bygga en hierarki.   Resultat Resultaten visar att seniorerna motiveras till att styrketräna av att upprätthålla fysiken och undvika försämring samt hälsovinster. Alla tre behoven var av stor betydelse för motivationen. Kompetens och tillhörighet hade framträdande roller samtidigt som autonomi beskrevs som en självklarhet. En viktig del i behovstillfredsställelsen var det senior-anpassade centret, både personal, redskap och centrets klientel var källor till upplevd kompetens. Centret bidrog även till en hög känsla av tillhörighet då det sociala utbytet var en viktig del i motivationen för många. Att alla hade fysiska begränsningar genererade samhörighet och skapade en prestigelös miljö på centret.   Slutsats Framförallt var kompetens och tillhörighet viktiga komponenter för seniorernas motivation till styrketräning. För att tillfredsställa dessa behov var centrets utformning avgörande, vad gäller både instruktörer, utrustning samt klientelet som vistas där. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapandet av arenor och mötesplatser som attraherar äldre.

Det har varit stor uppmärksamhet kring socialsekreterare och deras arbetslivssituation under de senaste åren. Denna fråga är relevant för alla parter på arbetsmarknaden och således ett centralt ämne för personal- och arbetslivsprogrammets slutliga examinationsuppsats. Följande uppsats syftar till att göra en uppföljning av lönesatsningen som gjordes på socialsekreterare i Ludvika kommun 2016. Empirin samlades in genom en metodkombination bestående av en Internetbaserad surveyundersökning till samtliga berörda socialsekreterare samt nio kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna tar sin början i motivationsteorier med Maslows behovshierarki, Hertzbergs tvåfaktorteori samt kognitiv förväntningsteori. Den största delen i teoriavsnittet utgörs av teorin om arbetslivsförankring, vilket är författarnas egen översättning av job embeddedness som är skapad av Holtom, Mitchell och Lee (2006). En förklarande modell till denna teori har utformats och återkommer i resultatanalysen för att uppskatta graden av arbetslivsförankring på socialförvaltningen i Ludvika kommun. Resultatet visar att lönesatsningen till viss del uppfyllde sitt syfte då 30 av 34 personer fortfarande arbetar kvar på socialförvaltningen i Ludvika kommun. Däremot förde lönesatsningen en del negativa konsekvenser med sig då socialsekreterarna uttrycker frustration kring att det är mer än ett lönetillägg som krävs för att de ska stanna kvar på sitt arbete. Slutsatsen är att lönesatsningen kunde ha kommunicerats på ett bättre sätt för att gynna relationen och skapa förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare. I frågan om vad det är som gör att medarbetare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats har det visat sig många gånger handla om andra faktorer än just lön. / There has been widespread attention to social workers and their working life in recent years. This issue is relevant to all parties in the labour market and thus a key subject for the final exam for the Bachelor of Science in Human Recourse Management. The following essay aims to follow up on the wage efforts made by Social workers in Ludvika Municipality in 2016. The data was collected through a methodological combination consisting of an Internet-based survey of the social workers affected, and nine qualitative interviews. The theoretical starting points began with motivational theories such as Maslow´s hierarchy of needs. Herzberg´s two factor theory and cognitive expectation theory. The main part of the theory section is the theory of ‘arbetslivsförankring’, which is the authors’ translation of job embeddedness, created by Holtom, Mitchell and Lee (2006). An explanatory model for this theory was formulated and returned in the results analysis to estimate the level of working life anchorage in social administration in Ludvika Municipality. The results show that the wage effort to some extent fulfilled its purpose, as 30 out of 34 empolyees still working in the social administration in Ludvika Municipality. On the other hand, wage efforts brought some negative consequences when social workers expressed frustration stating that there is more than pay supplement required to stay on their job. The conclusion is that the pay could be better communicated to further the relationship and create confidence between employers and employees, in regards to what makes employs decide to stay in their workplace, it was repeatedly found that factors other than pay were the main motivators.

"Hur arbetar organisationers ledning med att behålla sina medarbetare? -Vad har motivationsfaktorer för betydelse?" Idag har många organisationer hög personalomsättning vilket oftast ses som ett problem. När en organisation har lagt ner tid och resurser på rekrytering så krävs det fortfarande arbete kring personalfrågor. För att behålla medarbetare inom organisationer, för att inte bli av med dem, så krävs ytterligare arbete vilket organisationer bör vara medvetna om. Syftet med den här studien är att ta reda på ledningens arbete kring motivation för att behålla befintliga medarbetare. Studien ämnar till att ta reda på hur de motiverar medarbetare för att ge en ökad arbetstillfredsställelse och därmed få medarbetare att inte vilja lämna organisationen. För att kunna uppnå syftet med studien har vi med en kvalitativ metod genomfört fem djupgående intervjuer. Dessa intervjuer har gjorts på personer med en ledningsposition inom finans och försäkringsbranschen. Empirin visar de olika ledarnas arbetssätt gällande rekrytering och hur de själva motivera individer. Alla respondenter har fått möjligheten att med egna ord själva berätta vad som är motivation för dom. Empirin visar även vilka belöningssystem dessa organisationer har och vad ledningen anser dessa har för effekt. Bland annat resonerar tidigare forskning kring personalomsättningskostnader samt vad som krävs för att behålla befintliga medarbetare inom organisationen. Tidigare forskning visar även att det råder delade meningar om vad motivation är, hur det uppfylls och vem som bär ansvaret för att upprätthålla motivation. Resultatet visar att det finns specifika motivationsfaktorer som kan vara avgörande för om medarbetare stannar eller väljer att avsluta sin tjänst. Rekrytering visar sig också spela roll vid arbetet kring att behålla medarbetare. / "How does organizational management keep their employees?" -Of what significance are motivational factors? Today, many organizations have high employee turnover which is often seen as a problem. When an organization has invested time and resources in recruitment, it still requires work on personnel matters. In order to retain employees within organizations further work is needed which organizations should be aware of. The purpose of this study is to find out how the management work with motivation as a factor to keep existing employees. The study aims to find out how they motivate employees to give greater job satisfaction and thus get people not wanting to leave the organization. In order to achieve the purpose of the study, we have with a qualitative approach conducted five in-depth interviews. The respondents of these interviews did all have a leadership position in the financial or insurance business. The empirical data shows how the various leaders complete their recruitments and how they motivate individuals. All respondents got the opportunity to, with their own words, describe what motivation is for them. The empirical data also shows which reward systems these organizations use and what kind of effect it has. Earlier research shows what kind of employee costs there are and what it takes to retain existing employees within the organization. Previous research also shows that there is a disagreement between authors about what motivation is, how it is fulfilled and whom that is responsible for maintaining motivation. The result shows that there are specific motivational factors that can determine whether employees stay or choose to give their notice. Recruitment is also shown to be significant in the work on retaining employees.

Medeltemperaturen på jorden har ökat markant under de senaste 70 åren. Orsaken bakom detta är 97% forskare överens om, det är människan som orsakat det. Trots denna överväldigande vetenskapliga konsensus finns det människor som inte tror på global uppvärmning men även väldigt många människor som inte agerar på denna information. Ett sätt att överbrygga oförmågan att agera på vetenskaplig information är genom spel som motiverar människor till sänkta koldioxidutsläpp. Det övergripande syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för spelarnas upplevelse av klimatspelet Play for Eco. För att utföra detta användes en kvalitativ ansats innefattande semi-strukturerade intervjuer. De huvudsakliga resultaten i denna studie är (1) Play for Eco motiverar sina spelare till att spela genom att det fungerar som en informationskälla till att bli mer miljövänlig, det ger insikt till en implementation av hur teknik kan förmedla miljötänk samt fungerar det som en metod för att sänka ens klimatavtryck på ett roligt sätt. (2) Play for Eco har problem med att; visualisera framgång, anpassa spelet efter olika målgrupper, ge spelarna mer feedback efter avklarat uppdrag samt erbjuda ett sätt för spelare att kommunicera med varandra. (3) För att ytterligare motivera sina spelare behöver Play for Eco; implementera ett narrativ, tillhandahålla mer konkret feedback över hur ett avklarat uppdrag påverkar ens klimatavtryck, anpassa spelet efter mer erfarna spelare samt erbjuda ett sätt för spelarna att kommunicera med varandra. / The average temperature on earth has increased significantly over the last 70 years. 97% of researchers agree that the reason behind this is humans. Despite this overwhelming scientific consensus, there are people who do not believe in global warming but also many who do not act upon this information. A method to overcome the inability to act upon scientific information, is through games that motivate people to reduce their carbon dioxide emissions. The overall aim of this study is to gain a deeper understanding of the players' experience of the climate game Play for Eco. To do this, a qualitative approach including semi-structured interviews was used. The most important results in this study are (1) Play for Eco motivates its players by acting as a source of information for how to live more sustainable, giving insight to an implementation of how technology can convey environmental thinking as well as functioning as a method to lower one's carbon dioxide footprint in a fun way. (2) Play for Eco has problems with; visualizing success, customizing games for different audiences, giving players more feedback after completing missions as well as offering a way for players to communicate with each other. (3) To further motivate their players, Play for Eco needs to; implement a narrative, provide more concrete feedback on how a completed task affects one's climate impact, adapt the game to more experienced players as well as offer a way for the players to communicate with each other.

Syfte: Syftet är att undersöka överensstämmelse avseende mål och motivationsfaktorer mellan samarbetande organisationer. Syftet är även att undersöka hur denna överensstämmelse samt identifierade mål och motivationsfaktorer kan bidra till en ersättningsmodell som främjar en bra transporttjänst. Design och metoder: Denna studie har genomförts som en fallstudie där samarbetet mellan ett speditionsföretag och två åkerier varit i fokus. Som metod för datainsamling till fallstudien användes en kombination av semistrukturerade intervjuer och rangordningstabeller. Till analysen av det empiriska materialet hämtades inspiration från flera olika metoder, dels hämtades inspiration från den tematiska analysmetoden men även från aktiviteterna sortera, reducera och argumentera. Slutligen användes även aktiviteten jämförelse för att kunna analysera överensstämmelsen mellan speditionsföretaget och åkerierna. Resultat: Resultatet gällande målöverensstämmelsen visade att åkerierna hade en begränsad kännedom om speditionsföretagets uttalade mål vilket i detta fall likställs med ingen till låg överensstämmelse. En större överensstämmelse identifierades dock avseende områdena förväntningar och framtida mål. Gällande motivationsöverensstämmelsen framkom det att speditionsföretaget hade en begränsad kännedom om vad som motiverar åkerierna, chaufförerna och transportplanerarna vilket innebär att överensstämmelsen därmed kan anses som låg. Resultatet visade även att en prestationsbaserad ersättningsmodell i tre nivåer bör möjliggöra för en högre måluppfyllnad och kunna leda till högre motivation. Bidrag: Studien har i viss mån bidragit till en utvecklad förståelse för hur olika parter i samarbetande organisationer uppfattar mål och förväntningar från den beställande parten och motivation hos den levererande parten. Vidare har studien bidragit med ett förslag på en ersättningsmodell bestående av tre prestationsbaserade ersättningsnivåer där olika mål är kopplade till respektive nivå. Begränsningar och framtida forskning: Den horisontella överensstämmelsen mellan samarbetande organisationer inom transportbranschen har visat sig vara mycket komplex och svårt att skapa en helhetsbild kring. Generaliserbarheten av resultaten till andra samarbetande organisationer anses utifrån det som relativt låg. Fortsatta studier föreslås inom området horisontell överensstämmelse, främst mellan samarbetande organisationer. En intressant inriktning kan då vara att undersöka om den horisontella överensstämmelsen mellan samarbetande organisationer kan ge samma positiva resultat avseende organisationers effektivitet och resultat som andra typer av överensstämmelse. Ett behov har även identifierats i form av att kunna namnge samarbetet mellan speditionsföretaget och åkerierna, vilket även det rekommenderas som ett område för fortsatt forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the alignment regarding goals and motivation factors between cooperating organizations. The purpose is also to investigate how this alignment, as well as identified goals and motivation factors, can contribute to a transaction model that promotes a good transport service. Design and methods: This study has been carried out as a case study where the cooperation between a forwarding company and two road haulage contractors has been in focus. As a method for data collection for the case study a combination of semi-structured interviews and ranking tables was used. The analysis of the empirical material was inspired by several different methods. Firstly, inspiration was derived from the thematic analysis method but also from the activities sorting, reducing and arguing. Finally, comparison was used to analyze the alignment between the forwarding company and the road haulage contractors. Result: The result regarding the goal alignment showed that the road haulage contractors had a limited knowledge of the forwarding company's stated goals, which in this case is equated with a low alignment. However, greater alignment was identified regarding the areas of expectations and future goals. Regarding the motivation alignment it emerged that the forwarding company had a limited knowledge of what motivates the road haulage contractors, the chauffeurs and the transport planners, which means that the alignment can be considered low. The result also showed that a performance-based transaction model in three levels might improve both goal fulfillment and contribute to higher motivation. Contributions: The study has to some extent contributed to a developed understanding of how different parties in cooperating organizations perceive goals and motivation. Further contributions are the suggested transaction model consisting of three performance-based levels where different goals are linked to each level. Restrictions and future research: The horizontal alignment between cooperating organizations in the transport sector has proved to be very complex and difficult to create an overall picture about. The generalisability of the results to other cooperating organizations is considered relatively low. Continued studies are proposed in the field of horizontal alignment, primarily between cooperating organizations. An interesting approach may then be to investigate whether the horizontal correspondence between cooperating organizations can yield the same positive results regarding organizations' effectiveness and results as other types of alignment. A need has also been identified in the form of being able to name the cooperation between the forwarding company and the road haulage contractors, which is also recommended as an area for continued research.

This study aimed to examine the experience of work motivation among young adults between the ages of 20-25 years old. Eight qualitative interviews were held with a semi-structured method. The guide for the interviews conducted work motivation as a theme with underlying questions based on themes, previously research and theoretical starting points, the aim of the study and issue. The guide for the interview contained eight main issues with general follow up questions. A thematic analysis were used to bring out four different themes which were the importance of having good colleagues, to develop, to get feedback and salary. The result of the study showed that young adults are motivated by both intern and extern motivational factors according to Herzberg’s motivation theory. This is something that previous studies did not show according to Inceoglu, Segers and Bartram (2012) who claims in their study that young adults are more motivated by intern motivational factors than extern motivational factors. This study therefore highlights the impact of age among individuals and that the age can have influence when it comes to the experienced work motivation. / Denna studie har till syfte att undersöka upplevelsen av arbetsmotivation bland unga vuxna iåldrarna 20-25 år. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med en semistruktureradintervjumetod. Intervjuguiden innehöll temat arbetsmotivation med underliggande frågorbaserat utifrån teman, tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter, studiens syfte samtfrågeställning. Intervjuguiden innehöll åtta huvudfrågor med generella följdfrågor. Entematisk analys har sedan använts för att koda fram fyra olika teman, vilket blev vikten av attha bra kollegor, att utvecklas, att få feedback och lön. Resultatet visade på att unga vuxnamotiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer enligt Herzbergs motivationsteori, vilkettidigare forskning inte visat på då Inceoglu, Segers och Bartram (2012) menar att unga vuxnamotiveras mer av interna faktorer än externa faktorer. Denna studie belyser därmedbetydelsen av att individers ålder har inflytande för den upplevda arbetsmotivationen.

Syfte: Syftet är att få en förståelse för hur ledare använder sociala hållbarhetsfaktorer, samt hur detta påverkar arbetsmotivationen hos medarbetarna. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod utifrån den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Det empiriska materialet har samlats in genom 13 semistrukturerade intervjuer. För att fånga båda perspektiven har dessa intervjuer utförts med både ledare och medarbetare. Under transkriberingen av detta material identifierades teman och kategorier vilka legat till grund för utformningen av empirin och analysen. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga ledare i undersökningen arbetar med både de grundläggande motivationsfaktorerna och de sociala hållbarhetsfaktorerna. Det framkommer hur utförandet av detta arbete utförs skiljer sig åt mellan de olika ledarna, vilket innebär att det finns flera olika metoder för varje enskild faktor. Examensarbetets bidrag: Det har visat sig att uppfattningarna angående vilka faktorer som leder direkt till ökad arbetsmotivation skiljer sig åt. Detta gäller både mellan ledare och medarbetare, men även för individerna inom samma grupp. Resultatet vi fått fram utifrån detta är även något som inte helt stämmer överens med tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning rekommenderar vi att det utförs en studie med en fördjupning i varför vissa faktorer leder till arbetsmotivation medan andra enbart är förutsättningar för arbetsmotivationen. Ytterligare några faktorer är dessutom en kombination av de båda. En förståelse bakom detta mönster skulle bidra till att utöka forskningsområdet. / Aim: The purpose of this study is to gain an understanding of how leaders work with social sustainability factors, and how this affects the employees’ work motivation. Method: This study applies a qualitative method which proceeds from the hermeneutic science tradition. The empirical material has been collected through 13 semi structured interviews. To capture both perspectives, we've interviewed both leaders and employees. During the transcription we identified themes and categories which founded the empirics and analysis. Result & conclusions: Our study indicates that all leaders work both with the fundamental motivation factors and the factors of social sustainability. It appears that how the leaders work with the factors differs, which imply that there are several different methods for achieving each factor. Contribution of the thesis: It has been shown that the interpretation differ of which factors leads to an increased work motivation. This refers both between the leaders and the employees, but also to the individuals within the same group. The result from this does not agree with previous research. Suggestions for future research: For further research, we recommend a study to investigate on why certain factors lead to work motivation while others solely are prerequisites to achieve it. Other elements are in addition to that a combination of both. An understanding behind this pattern would contribute to expand the current research field.