Aim: To investigate how oral health in adults is affected by asthma and asthma medication treatment.  Method: The study design was a general literature review. A search for scientific articles was performed in the databases DOSS, CINAHL, and MEDLINE. A total of 17 scientific articles were selected for the result of the literature review based on relevant inclusion and exclusion criteria, keywords, and the quality of the review. Results: Asthma and asthma medication had an impact on oral health in adults. Studies showed a higher prevalence of dental caries and pathology of periodontal tissues, dry mouth, erosion damage, and poorer oral hygiene among adults with asthma compared to those without asthma. It was also found that adults with asthma who were undergoing medication treatment had an increased presence of Candida albicans in saliva. Other oral health-related conditions such as certain dermatological diseases and benign tumors were also found to be associated with asthma in adults. Conclusion: Adult individuals with asthma showed a higher prevalence of oral diseases compared to adults without asthma. Side effects as a result of medication treatment were an influencing factor in the occurrence of oral diseases in adult asthmatics.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet. Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 – 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19. Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling. Vad gäller utseendet upplevde 27,5 % att det hade blivit bättre och 62,5 % att det inte var någon förändring. Det var 22,5 % som upplevde att självförtroendet hade blivit bättre, medan 75,0 % av deltagarna inte upplevde en förändring i självförtroendet efter implantatbehandlingen. Majoriteten (85,0 %) av deltagarna tyckte inte att deras sociala liv hade förändrats efter behandlingen, medan 7,5 % av patienterna rapporterade att det hade blivit bättre. I resultatet kunde noteras att 17,5 % av patienterna tyckte att det var enklare/lättare att utföra munhygienen medan 75,0 % upplevde ingen förändring med att utföra munhygien efter implantatbehandlingen. Konklusion: En förbättring i oral hälsorelaterad livskvalitet avseende alla studerade faktorer kunde ses hos en del patienter efter implantatbehandling. Flertalet patienter upplever dock ingen förändring i oral hälsorelaterad livskvalitet. / Purpose: The purpose of this survey study was to identify how dental implant treatment affects quality of life regarding chewing ability, taste, speech, appearance, oral hygiene habits, and self-confidence. Materials and methods: An empirical survey study with quantitative data was performed on three different dental clinics in Stockholm during the time period Feb - April 2012. Questionnaire with a covering letter and stamped envelope was sent to a consecutive sample of 83 patients. Participants, 40 patients, 15 men and 25 women, mean age 66.5 years (34 - 89), voluntarily chose to participate in the study. Analyses of responses were performed in statistical software IBM ® SPSS ® 19. Results: The proportion of participants who experienced an improvement in perceived chewing ability was 42,5 %, speech and the taste was perceived not to have changed by 85,0 % after dental implant treatment. Regarding the appearance, 27,5 % said it had improved and 62,5 % that there was no change. There were 22,5 % who felt that their self- confidence had improved, while 75,0 % of participants did not experience a change in self- confidence after dental implant treatment. The majority (85,0 %) of participants did not think their social life had changed after treatment, while 7,5 % of patients reported that it had become better. The result could be noted that 17,5 % of patients found it simpler/ easier to perform oral hygiene while 75,0 % experienced no change in the performance of oral hygiene after dental implant treatment. Conclusion: An improvement in oral health- related quality of life for all studied factors could be observed in some patients after dental implant treatment. Most patients experience no change in oral health- related quality of life after dental implant treatment.

No description available.

<p><strong>Syftet</strong> med denna studie var att undersöka upplevelser av munhälsa hos äldre personer som var medlemmar i olika pensionärsföreningar samt jämföra om det fanns skillnader mellan män och kvinnor.</p><p><strong>Material och metod:</strong><em> </em>Studien har utförts som en kvantitativ tvärsnittsundersökning och data har samlats in hos olika pensionärsföreningar i nordöstra Skåne. En enkät lämnades ut till 202 pensionärer som deltog i studien.</p><p><strong>Resultat: </strong>De flesta var nöjda med sina tänder. Kvinnor (68 %) uppgav att de tuggade all sorts mat mycket bra i jämförelse med männen (45 %) (p=0, 006P() var stor skillnad istatis är). Det största problem som förekom hos pensionärerna var muntorrhet.</p><p><strong>Konklusion: </strong>De äldre som deltog i denna studie upplevde sin munhälsa positivt. Bland de problem som förekom var muntorrhet vanligast.</p><p> </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aims of this study were to investigate the experiences of oral health in elderly individuals who were members in various pensioners' associations, and to compare if there were differences between men and women.</p><p><strong>Materials and methods</strong><em>: </em>The study was conducted as a quantitative cross-sectional survey in various pensioners' associations in north-eastern Skåne, Sweden. A questionnaire was handed out to 202 pensions who participated in the study.</p><p><strong>Result:</strong> Most of the elderly were satisfied with their teeth. Sixty eight percent of the women indicated that they could chew at all kinds of food very well as compared to 45 % of the men (p = 0. 006). The main oral health problem was dry mouth.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The<strong> </strong>elderly that participated in this study perceived their oral health as being good. A frequent complaint that occurred was dry mouth.</p><p> </p>

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av munhälsa hos äldre personer som var medlemmar i olika pensionärsföreningar samt jämföra om det fanns skillnader mellan män och kvinnor. Material och metod: Studien har utförts som en kvantitativ tvärsnittsundersökning och data har samlats in hos olika pensionärsföreningar i nordöstra Skåne. En enkät lämnades ut till 202 pensionärer som deltog i studien. Resultat: De flesta var nöjda med sina tänder. Kvinnor (68 %) uppgav att de tuggade all sorts mat mycket bra i jämförelse med männen (45 %) (p=0, 006P() var stor skillnad istatis är). Det största problem som förekom hos pensionärerna var muntorrhet. Konklusion: De äldre som deltog i denna studie upplevde sin munhälsa positivt. Bland de problem som förekom var muntorrhet vanligast. / Aim: The aims of this study were to investigate the experiences of oral health in elderly individuals who were members in various pensioners' associations, and to compare if there were differences between men and women. Materials and methods: The study was conducted as a quantitative cross-sectional survey in various pensioners' associations in north-eastern Skåne, Sweden. A questionnaire was handed out to 202 pensions who participated in the study. Result: Most of the elderly were satisfied with their teeth. Sixty eight percent of the women indicated that they could chew at all kinds of food very well as compared to 45 % of the men (p = 0. 006). The main oral health problem was dry mouth. Conclusion: The elderly that participated in this study perceived their oral health as being good. A frequent complaint that occurred was dry mouth.

Munnen är en viktig del av kroppen, men trots det så blir den lätt skild från övriga kroppen och placerad i en egen kategori. Komplikationer kan uppstå om inte munvården sköts och därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om munhälsa. Hur människor uppfattar sin munhälsa är individuellt och kan ge bra underlag i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans och patientens syn på munhälsa och dess påverkan på välbefinnandet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och 13 artiklar användes till resultatet. Resultatet visade att munvård ofta blev bortprioriterat i omvårdnadsarbetet då andra arbetsuppgifter ansågs som viktigare. Patienter uppfattade sin munhälsa på olika sätt, munproblem påverkade välbefinnandet negativt. Vårdpersonalen och patienterna utvärderade munhälsan olika och om patienten inte hade några uppenbara problem så uppmärksammades den inte. Det behövs mer utbildning för vårdpersonal inom munhälsa. Även mer forskning om munhälsa och munvård behövs för att fördjupa sjuksköterskans omvårdnadsarbete och sjuksköterskor bör vara medvetna om att munnen är ett bortglömt område som behöver lyftas fram.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur äldre personer upplevde sin munhälsa, samt att granska kvaliteten i de inkluderade studierna gällande den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 16 artiklar sökta i databaserna PubMed,Cinahl samt via manuell sökning. Litteraturstudiens resultat redovisades i en huvudkategori och fem underkategorier. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende datainsamlingsmetod. Flertalet artiklar var av kvantitativ karaktär. Huvudresultat: Munhälsan och utseendet på tänderna var viktig för äldres livskvalitet. Gamla människor med smärtproblem upplevde låg munhälsorelaterad livskvalitet. Äldre personermed proteser eller ett lågt antal tuggtänder hade en sämre självskattad munhälsa. Negativ självuppfattning av munhälsa var förknippad med näringsunderskott hos äldre. Likaså observerades en sämre självskattad munhälsa hos patienter med depression, äldre med ett större hjälpbehov, äldre personer som drabbats av stroke samt patienter med Alzheimers sjukdom. Sämre socioekonomiska omständigheter associerades med en sämre självskattad munhälsa. Det fanns vissa könsskillnader i självskattad munhälsa. Slutsats: Flera faktorer hade betydelse för den självupplevda munhälsan hos äldre personer.Kännedom om dessa faktorer är viktigt för att kunna förebygga en dålig munhälsa hos äldre personer. Fler kvalitativa studier inom området skulle kunna leda till en bättre förståelse av äldre personers upplevelse av sin munhälsa. / Aim: First, on the basis of literature describe how older people perceived their oral health, and second to review the quality of the studies regarding the methodological aspect data collection method. Methods: Descriptive literature study based on 16 articles searched in PubMed, Cinahl and by manual search. Literature study results were presented in a main category and five subcategories.Articles were reviewed for quality regarding data collection method. Most of thearticles were of the quantitative approach. Strengths and weaknesses of each article datacollection method were reviewed. Main Results: Oral health and appearance of their teeth was important to older people'squality of life. Old people with painful conditions experienced low oral health related quality of life. Older people with dentures or a low number of chewing teeth had poorer self-rated oral health. Negative self-perception of oral health was associated with nutritional deficits in the elderly. Similarly, there was a poorer self-rated oral health in patients with depression,older people with a greater need for help, older people who had suffered a stroke and patients with Alzheimer's disease. Worse socioeconomic factors were associated with a poorer selfrated oral health. There were some gender differences in self-rated oral health. Conclusion: Several factors had an impact on the self-perceived oral health in older people. It is of importance to possess knowledge of these factors in order to prevent poor oral health inolder people. More qualitative studies in this area could lead to a better understanding of older people's perception of their oral health.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket. Studiens resultat visade ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av fem till sex millimeter djupa tandköttsfickor, blödning vid sondering och tandsten synlig på bite-wings (p=0,000). Vidare visade studiens resultat ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av sju till åtta millimeter djupa tandköttsfickor, nio millimeter eller djupare tandköttsfickor och karies (p=0,003 respektive 0,042 och 0,050). Trots att andelen individer som använde approximala hjälpmedel dagligen ökade med 13,1 procentenheter och andelen individer som var rökfria ökade med 8,6 procentenheter saknade resultaten statistisk signifikans. Studiens resultat visade att tandhygienistbehandling leder till förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit, trots att beteendeförändringen ej var statistiskt säkerställd.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbättrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhälsa på en palliativ vårdenhet. Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhälsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet. Resultatet visade att både bedömningar och åtgärder av munhälsan har ökat statistiskt signifikant jämfört med före interventionen på den palliativa vårdenheten, resultatet visar också att det inte alltid finns rätt koppling mellan symtom och åtgärd. Slutsats ROAG munbedömningsinstrument är ett bra verktyg för sjuksköterskor att använda för att bedöma munhälsan på en palliativ vårdenhet, men det räcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbättra bedömningar och åtgärder . / ABSTRACT The purpose of the intervention study was to investigate whether ROAG (Revised oral assessment guide) improved nurses’ estimation of cancer patients’ oral health at a palliative care unit. The method was of a quantitative design with a quasi-experimental survey. Medical records were studied before and after an intervention, which consisted of a brief lecture on oral health and an introduction of ROAG. The results show significant increase in both assessment and measure of oral health after the intervention at the palliative care unit compared to before the intervention. The result also shows that the link between symptom and action does not always correspond to each other.   In conclusion, ROAG oral assessment is a great instrument for nurses to evaluate oral health at a palliative care unit, although it is not enough. Continuous education is required to improve evaluation and intervention.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra. Tillgänglighet till tandvården underlättade arbetet med äldres munhälsa, medan autonomi och integritet kunde utgöra ett hinder. Det fanns ett behov av utbildning om demens för tandvårdens personal, om munhälsa och munvård för vårdpersonal på boende. Information och samarbete mellan sjuksköterskor och tandvården varierade. Slutsatser: Rutiner och riktlinjer behöver förbättras och tydliggöras vad gäller sjuksköterskans ansvar för och arbete med äldres munhälsa på särskilda boenden. Sjuksköterskor behöver även förbättra sina kunskaper om och bedömning av äldres munhälsa. Även vårdpersonal behöver mer kunskap om äldres munhälsa och munvård, som ofta sköts bristfälligt men som fungerar bra i välorganiserade verksamheter. Trots att tandvårdens tillgänglighet beskrivs underlätta arbetet med äldres munhälsa, tycks samarbetet mellan sjuksköterskor och tandvården inte alltid fungera, vilket behöver förbättras. / Older people living at nursing homes often need help with their oral care. Earlier studies and reports describe a lack of knowledge among the nursing staff about caring about and the attitude towards oral health and oral care. The purpose of this study is to describe nurses’ perceptions of the work with old people’s oral care in nursing homes in a municipality. A qualitative method with a phenomenographic approach was used. Fifteen informants from eleven nursing homes were interviewed. The result from the informants’ different perceptions of the work with old people’s oral health comprised seven qualitative divided description categories: responsibilities, management of oral care, organization and leadership, access, autonomy and integrity, knowledge and competence, information and cooperation. The responsibility was divided between several trade categories, the management of oral care varied and organization and work management functioned well. Accessibility to the Dental service facilitated the work, while autonomy and integrity could be an obstruction. There was a need of education about dementia for Dental service’s staff. Nursing home staff needed education about oral health and oral care. Information and collaboration between the nurses and the Dental service varied. Conclusion: Routines and guidelines need to be improved and clarified regarding nurses’ responsibilities for the work with older people’s oral care in nursing homes. Nurses also need to improve their knowledge and assessment of older people’s oral care. Nursing staff also need to improve their knowledge of older people’s oral care, which often was deemed inadequately, but was adequately done in well-organized establishments. Even though Dental service’s availability supposedly improves the work with older people’s oral care, the cooperation between nurses and Dental service occasionally did not functioned, which need to be improved.