Bakgrund En frisk mun är för många en grundsten i att ha ett gott hälsotillstånd och god livskvalité. Munhälsa är en del av människors egenvård och något som prioriteras olika av personer. Symtom efter en stroke medför ofta att egenvården degenereras vilket kan medföra en försämrad munhälsa och munstatus på grund av nedsatt förmåga. Munvård är ett försummat område som ofta bortprioriteras i det akuta skedet. Personer med stroke löper stor risk att drabbas av nedsatt munhygien, vilket sätter höga krav på vårdpersonal att stödja personer i munvård. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar utförandet av munvård hos personer som drabbats av stroke. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt. Systematiska sökningar har skett i två databaser. Totalt har 15 originalartiklar gett upphov till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och genom syntetisering av artiklar framställdes resultatet. Resultat Resultatet redovisades i tre kategorier med åtta subkategorier. Attityden till munvård har setts påverka avsikten och utförandet av munvård. Personens egna förutsättningar efter en stroke kan begränsas av symtomen vilket kan påverka förmågan att utföra munvård och behovet av stöd i egenvård. Kunskaps- och tidsbrist samt otrygghet i att utföra munvård framstod som påverkande faktorer för vårdpersonal. Slutsats Kunskapen och attityden till munvård är bristande, vilket påverkar upplevelsen av tid och munvårdens prioritet. Symtom av stroke kan medföra vissa begränsningar i egenvården, vilket sätter krav på vårdpersonalens stödjande funktion. Munvård är ett försummat område som behöver inta en mer central roll i omvårdnaden och i utbildning av vårdpersonal. Sammantaget sett kan ökad kunskap, stöd i egenvård samt utförande av munvård förbättra munhälsa således förbättra funktionsförmåga och rehabiliteringsresultat, minska risk för dödlighet samt stärka hälsa och livskvalité för personer som drabbats av stroke. / Background  A good oral health is for many an essential cornerstone for their overall well-being and quality of life. Oral health is a part of people's self-care, though it is prioritised differently by individuals. Symptoms after a stroke often cause self-care to degenerate, which can lead to decline in oral health and status due to impaired ability. Oral care is a neglected area that is often overlooked or ignored in the acute phase. People with stroke are at high risk of suffering from poor oral hygiene, which places high demands on healthcare providers to support patients with oral care. Aim  The aim of the study was to describe factors affecting the performance of oral care in people affected by stroke. Method  The study is a non-systematic literature review. Systematic searches were performed in two separate databases. A total of 15 primary research articles gave rise to the result. The articles were reviewed per Sophiahemmet University’s assessment documentation. An integrated data analysis was performed, and the results were produced by synthesizing articles. Results  The results were reported in three categories with eight subcategories. Attitudes towards oral health have been seen to influence the intention and performance of oral care. The person's own conditions after a stroke can be limited by the symptoms, which can affect the ability to perform oral care and the need for support in self-care. Lack of knowledge and time, as well as insecurity in performing oral care appeared to be influencing factors for care staff. Conclusions  The knowledge and attitude to oral care is lacking, which affects the experience of time and the oral care's priority. Symptoms of stroke can lead to certain limitations in self-care, which places demands on the support staff's supportive function. Oral care is a neglected area that needs to play a more central role in nursing and in the training of care staff. Overall, increasing knowledge, support in self-care and the performance of oral care can improve oral health, thus improving functional ability and rehabilitation results, reducing the risk of mortality and strengthening the health and quality of life for people affected by stroke.

Bakgrund: Patienter som befinner sig i livets slutskede har ofta försämrad munhälsa. Munhälsa har en betydande roll för patientens generella hälsa. Vårdpersonalens arbete spelar en stor roll i omvårdnad av patienter i livets slutskede. Försämrad munhälsa kan skapa besvär och frustration för patienter som vårdas i livets slutskede. Syfte: Att skapa en översikt av hur munhälsa kan främjas för patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där två artiklar med kvalitativ ansats och åtta artiklar med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Munvård inkluderar omvårdnadsåtgärder som behövs för att främja munhälsa hos patienter i livets slutskede. Patienter kan erfara ökat välbefinnande efter munvård och vid god munhälsa. För utförandet av munvård behövs bedömningsinstrument, tydliga riktlinjer och tillräcklig kompetens hos vårdpersonal. Slutsats: Tydliga rutiner gör att munvård prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Bedömningsinstrument är en förutsättning för utvärdering och till hjälp vid utformning av omvårdnadsåtgärder. Vårdpersonal behöver mer utbildning om munvård i livets slutskede för förebyggande av oral ohälsa och främjad munhälsa. / Background: Patients in end of life tend to have oral health problems. Oral health is of great importance when it comes to the general health of the patient. The practise of the caregivers plays a major role in nursing care for patients in end of life. Impairment of the oral health may lead to discomfort and frustration for patients receiving care at the end of life. Aim: To review how to support the patients oral health in the end of life. Method: A general literature review consisting of two qualitative articles and eight quantitative articles. Results: Oral care includes oral procedures that supports the patients oral health at the end of life. Oral health and oral health care make the patient experience an increased level of wellbeing. For the performance of oral care, assessment instruments, clear guidelines and the necessary skills of caregivers are needed. Conclusion: Clear routines makes oral care a higher priority in daily nursing care. Assessment instruments for oral care enables assessment and formation of nursing care procedures. Caregivers need extended education about oral care for patients in end of life, to prevent oral health problems and to support oral health.

Syfte: Att studera hur tidigare kariesaktiva patienter har ändrat sina vanor med resultatet minskad kariesaktivitet. Frågeställningen var: ”Hur lyckas tidigare kariesaktiva patienter ändra sina vanor?”. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdshögskolan i Malmö med ett slutgiltigt urval som bestod av sex informanter varav fyra var patienter på Tandvårdshögskolan och två på Folktandvården i Malmö. Inklusionskriterierna var tidigare kariesaktiva med nu avstannad kariessjukdom, fyllda 18 år och som talade flytande svenska. För datainsamlingen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med efterföljande dataanalys med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Den ena kategorin som identifierades var: Den varierande drivkraften som omfattade subkategorierna den positiva drivkraften och den negativa drivkraften. Den andra kategorin var: Det externa stödets vara eller icke vara omfattande externt positivt inflytande och en önskan om externt stöd (under sårbara tider).  Slutsats: Informanterna lyckades med en beteendeförändring som initierades av stöd, i form av information, eller drivkrafter, i form av funktion, estetik eller rädsla. När informanterna kände sig lyssnade på, involverade, motiverade och handlingskraftiga kunde de förstå hur de skulle kunna förändras från att vara kariesaktiva till kariesinaktiva. / Aim: To study how previously caries-active patients have changed their habits with the result reduced caries activity. The research question was, "How does previous caries-active patients manage to change their habits?" Material and method: The study was conducted at The Faculty of Odontology at Malmö University with a final sample of six informants, of whom four were patients at the faculty and two at the Public Dental Health Service in Malmö. The inclusion criteria were previously caries-active with now arrested caries disease, 18 years and above and fluent in Swedish. For data collection, qualitative semi-structured interviews were conducted with subsequent data analysis using qualitative content analysis. Results: One category that was identified was: The varied driving force which included the subcategories the positive driving force and the negative driving force. The second category was: The presence or absence of external support including external positive influence and a desire for external support (during vulnerable times). Conclusion: The study showed that the informants managed a behavioral change which was initiated by support, in the form of information, or by driving force, in the form of function, aesthetics or fear. When the informants felt listened to, involved, motivated and driven, they could understand how they could change from being caries-active to caries-inactive.

BARNETS BEHOV I FOKUSEN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNINGDet bör ligga mer fokus på barn med funktionsnedsättning, eftersom förhållanden under individens unga år har stor betydelse för individens hälsa under hela livet. Tidigare studier har påvisat att hälsan bland barn med funktionsnedsättning är sämre jämfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hälsan bland barn med funktionsnedsättning, men framför allt stu-dera munhälsan bland denna samhällsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika länder runt om i världen och endast en studie är genomförd i Sverige. Resultatet i de 9 internationella studierna visade att munhälsan och munhygienen är sämre bland barn med funktionsnedsättning jämfört med barn utan funktions-nedsättning. Därmed var tandvårdsbehovet högre bland gruppen. Orsaken var bristande ansvar och kunskap bland tand, hälso- och sjukvårdspersonalen. Brist på kunskap fanns även bland föräldrarna till barnen. Dessutom underprioriterade föräldrarna barnens munhygien. Slutsatsen är att en sämre munhälsa kan leda till att det allmänna hälsotillståndet försämras bland funktionsnedsatta barn. Därför bör mer forskning i Sverige göras inom området för att avgöra om detta hälsopro-blem även finns hos svenska barn med funktionsnedsättning. Barn med funktions-nedsättning bör prioriteras och fler hälsofrämjande insatser bör sättas in för att främja deras utveckling i positiv riktning. Nyckelord: Barn, Folkhälsovetenskap, Funktionsnedsättning, Hälsorisker, Mun-hälsa, Tandvårdsbehov / CHILD'S NEEDS IN FOCUS A LITERATURE ORAL HEALTH AMONG CHILDREN WITH FUNCTIONAL IMPAIRMENTThere should be more focus on children with functional impairment, because the circumstances in the individual's early years are very important for the person’s health throughout life. Previous studies have shown that the health of children with functional impairment are poorer compared to other children in Sweden. The aim of this study was to review the health of children with disabilities, especially the oral health among this social group. The search for scientific articles has been performed in the database PubMed. A total of 10 studies fulfilled the criteria to be included; 9 studies were made in different countries around the world and only one study was made in Sweden.The results of the nine international studies showed that oral health and oral hy-giene is poorer among children with functional impairment than children without functional impairment. Therefore dental need is higher among the group. The rea-son was a lack of responsibility and knowledge among dental- and healthcare per-sonnel. Lack of knowledge was also seen among the parents of the children. Additionally, the parents seemed not to prioritize their children’s oral hygiene. The conclusion is that a poorer oral health leads to general health deterioration among functional impaired children. Therefore, more research has to be made in Sweden in this field to determine if this health problem are also among Swedish children with functional impairment. Children with functional impairment should be given priority and more health promotion efforts should be deployed to promote their development in a positive direction.Keywords: Children, Dental care need, Disability, Health risk, Oral health, Public Health Management.

Background: The goal of good palliative care is to alleviate suffering and increase quality of life in patients. Impaired oral health indicates poorer health-related quality of life. Inadequate oral care results in poorer oral health and oral symptoms. A multidisciplinary team means increased competence within the team and better oral care for the patient. Purpose: The aim was to describe nurses' experiences of oral care for patients in palliative care. Method: A general literature review consisting of eleven nursing science articles that were analyzed. Seven were qualitative and four were quantitative. Results: Nurses' experiences of oral care in palliative care are compiled under three themes; Obstacles to performing oral care, Education in oral care and Support for performing oral care. The first theme demonstrates different perspectives on obstacles to perform oral care. The second theme notes a knowledge gap, which requires more training and collaboration with oral care personnel. The third theme indicates the need for support to facilitate the nurse's work with oral care. Conclusion: Nurses' experiences show that obstacles need to be overcome, supplementary education and the use of aids. This creates additional conditions for nurses to carry out the nursing aspect of oral care in palliative care.

Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt får inte alltid den munvård som krävs för att upprätthålla god munhälsa. Det kan leda till komplikationer i munhålan såsom inflammationer, sår, smärta och muntorrhet hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos patienter som vårdas palliativt inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Fyra teman framkom. Etiska dilemman kring munvård visade sig som ett etiskt dilemma då bevarande av patientens värdighet blev en fråga kring munvårdens utförande. Otydlig ansvarsfördelning visade sig som en orsak till utebliven munvård då det framkom otydlighet om vem som ska utföra munvård. Kunskapsbrist som leder till utbildningsbehov visade sjuksköterskornas kunskapsbrist i munvård samt behovet av fortbildning på arbetsplatserna. Behov utav tydliga riktlinjer för munvård var önskvärt hos sjuksköterskorna då de upplevde svårigheter med att arbeta strukturerat med munvård på grund av att det inte fanns verktyg för bedömning av munhälsa. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att munvård är av stor betydelse för att undvika lidande hos patienter som vårdas palliativt. Trots detta tillgodosågs inte patienternas behov utav munvård i den utsträckning som krävdes för att skapa största möjliga välbefinnande.

Bakgrund En god munhälsa är en förutsättning för att bibehålla välbefinnande och livskvalitet. Äldre personer med nedsatt egenvårdsförmåga behöver stöd för att bibehålla god munhygien. Sjuksköterskan ansvarar för att kartlägga den äldres munstatus samt risker för att förebygga ohälsa. Genom ett personcentrerat perspektiv kan hela personen synliggöras. Personcentrerad vård innefattar att se helheten, respektera och bekräfta individen och dennes behov för att främja hälsa. Syfte Syftet med litteraturstudien är att undersöka äldre personers upplevelser och inställningar till munhälsa och munvård. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter genom sammanställning av data från13 artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Urvalet följde Fribergs (2017) metod. Dataanalys gjordes som en integrerad analys; en förenklad form av innehållsanalys. Resultat Äldres upplevelser och inställningar kan delas in i två huvudkategorier; “äldres syn på munhälsa och munvård” och “omständigheter som påverkar äldres munhälsa”. Inom respektive kategori identifierades underkategorier. Slutsats Faktorer som socialt umgänge, värdighet, födointag, tidigare erfarenheter, prioriteringar, ekonomi, hinder i tillgänglighet, brister i kunskap och utförande påverkade äldre personers erfarenheter och inställningar till munhälsa och munvård. / Background Good oral health is a prerequisite of maintaining well-being and quality of life. Elderly people with a reduced ability of selfcare need support with oral hygiene. Nurses are responsible for mapping out the oral status of elderly and risks to prevent illness. The entire person can be made visible through a person-centred perspective. Person-centred care involves seeing the entirety of a person, respecting, and confirming the individual and their needs to promote health. Aim The aim of the literature study is to examine elderlies’ experiences and attitudes towards oral health and oral care. Method This thesis was made as a structured literature study with elements of the methodology used when conducting systematic reviews, through a compilation of data from 13 articles. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed. The selection followed Friberg’s (2017) method. Data analysis was made as an integrated analysis, a simplified content analysis. Results Elderlies’ experiences and attitudes can be divided into two main categories: “elderlies’ views on oral health and oral care” and “circumstances that impact elderlies’ oral health”. Within each category, subcategories were identified. Conclusions Factors such as social interaction, dignity, nutritional intake, previous experiences, priorities, economy, lack of accessibility, poor knowledge and management influenced elderlies’ experiences and attitudes towards oral health and oral care.

Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor. Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa. Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund. Av 90 elever med invandrarbakgrund inkluderades 87 (97%) elever i studien. Resultat: Eleverna hade goda kunskaper om munhygienvanor. De flesta användetandborste och tandkräm två gånger dagligen. De hade de goda kunskaper om karies.Däremot visade de brist på kunskap om fluor och gingivit. De flesta av elevernatyckte att tandhälsan var viktig för dem. Slutsats: Eleverna uppgav ganska goda munhygienvanor. När det gäller kunskaperom tandhälsa fanns goda kunskaper vad som orsakar karies men inte gingivit. / Introduction: A good dental health can be defined as the teeth and oral cavity is free from pain and discomfort. Dental health is a part of the general and is related to the quality of life. Aim: The aim of this study was to assess knowledge in dental health and oral hygiene among 16-19-year-old immigrant-students. The student’s perception of oral health is also assessed. Materials and methods: This study is quantitative and is conducted with a questionnaire. Data was collected at three high schools in the South of Sweden. Two classes with students with immigrant origins were selected. Out of 90 participated 87 (97 %) were included in the study. Result: Results showed that the students had a good knowledge in oral hygiene habits. Most of them used a tooth brush and tooth paste twice a day. They also had a good knowledge in dental caries. However, there was a lack of knowledge about fluoride and gingivitis. Most of the students thought that the dental health was of importance. Conclusion: The participated had good oral hygiene habits. They had good knowledge about dental caries, but not about gingivitis.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvårdnaden i bostad med särskild service för vuxna ingår skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhälsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters inställning till munvård samt faktorer som påverkar deras inställning till munvård. Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittstudie baserad på en enkät med 31 strukturerade frågor samt en öppen fråga.  Enkäten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige. Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret är att de boende inte vill ha hjälp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillräcklig kunskap om munvård för att stödja de boende med den dagliga munhygienen. Resultatet visar att 29 av boendeassistenterna har kunskap om fluor och 38 har kunskap om gingivit. Slutsats: Resultatet tyder på att boendeassistenterna i viss mån har kunskap om munhälsa och att de anser att de boende behöver dagligt stöd med munvården. Vidare anser boendeassistenterna att det största hindret till att stödja med munvården är att de boende inte vill ha hjälp vilket påverkar boendeassistenternas inställning till munvård. / Introduction: Persons with disabilities have a reduced capacity to function physically, mentally, or intellectually, which can lead to obstruction in daily oral hygiene. Health care in supervised residential care facilities for adults includes the responsibility to support disabled persons in their personal hygiene. Purpose: The purpose of this study was to examine the knowledge resident assistants have of oral health. A further purpose was to examine the attitude of resident assistants toward oral care and factors that affect their attitude toward oral care. Materials and method: The study is a quantitative cross-sectional study based on a questionnaire with 31 structured questions and one open question. Forty-three resident assistants in one municipality in southern Sweden participated. Results: Results show that the majority (n=34) of resident assistants believe residents need daily assistance with oral hygiene. The greatest obstacle to supporting residents is that residents do not want help with oral hygiene. The majority (n=31) of resident assistants believe they have sufficient knowledge of oral care to support residents in daily oral hygiene. Results show that 29 resident assistants have knowledge of fluoride and 38 have knowledge of gingivitis.  Conclusions: The results indicate that resident assistants have adequate knowledge of oral health to some extent, and that resident assistants believe residents need daily support in oral care. Also, resident assistants report the greatest obstacle in supporting oral care is that residents do not want help, which impacts the attitude of resident assistants towards oral care.

BAKGRUND: De som drabbats av svåra livshändelser (här begränsade till skilsmässa eller make/makas död) betraktas som en riskgrupp när det gäller både allmän hälsa och munhälsa. SYFTE: Att undersöka om och i vilken mån svåra livshändelser (skilsmässa eller make/makas död) påverkar den allmänna hälsan och munhälsan, samt vilka aspekter av munhälsa som en global munhälsofråga kan fånga upp. MATERIAL OCH METOD: Studien utfördes som en kvantitativ studie med en enkät om munhälsa som delades ut till samtliga födda 1942 i Örebro och Östergötlands län under 2007. Svarsfrekvensen var 73,1% av totalt 8313 individer. Både allmän hälsa och munhälsa mättes med hjälp av en global fråga. Munhälsan mättes dessutom med sex ytterligare frågor. Deskriptiv analys gjordes, skillnader mellan grupper testades och kompletterades med logistiska regressionsanalyser. RESULTAT: Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan dem som är frånskilda och/eller änka/änkling jämfört med dem som är gifta/sambo. De som inte drabbats av skilsmässa eller make/makas död hade bättre allmän hälsa och munhälsa. Skillnaden är systematisk och signifikant. Skillnaden mellan grupperna är statistisk signifikant även vid användandet av endast en fråga, den globala munhälsofrågan. Den globala munhälsofrågan förefaller i första hand spegla de delar av munhälsan som anknyter till patientens uppfattning om utseende och tuggförmåga. Studien antyder också att den försämrade hälsan kvarstår lång tid efter händelsen. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER: Den här studien påvisar vikten av en adekvat anamnes som även inkluderar frågor om civilstånd. En global fråga om självupplevd munhälsa är också ett möjligt komplement för att bättre kunna bedöma såväl patientens munhälsa som behov av preventiva insatser. / BACKGROUND: Individuals who have experienced difficult life events, limited here todivorce or death of a spouse, show elevated risk regarding general and oral health. AIM: This study investigated how and to what extent difficult life events, i.e., divorce ordeath of a spouse, affect general and oral health. I also sought to determine whether a globalquestion can identify different aspects of oral health. MATERIALS AND METHOD: This cross-sectional quantitative study used an existingquestionnaire already distributed to all (8,313) 65-year-old citizens in two Swedish counties.Within the questionnaire, a global question measured general as well as oral health, and sixadditional questions assessed oral health. Descriptive analysis sought to determinedifferences between groups, and logistic regressions were used to compare them further. RESULTS: The questionnaire response rate was 73.1%. The results showed statisticallysignificant differences in general and oral health among individuals who experienceddivorce or death of a spouse compared with individuals without such experiences. Thedifferences among groups, i.e., better general and oral health among individuals withoutdivorce or death of a spouse, were significant and systemic, p&lt;0.05. Further, differencesremained statistically significant even when using a global question on oral health. However,this global question focused mainly on chewing capacity and appearance. CONCLUSIONS: This study shows the importance of accurate anamnesis, includingquestions on civil status. A global question about self-perceived oral health providesimportant information for judging patients’ oral health and determining preventive actions.The study also suggests that risk for deteriorating oral health lingers long after difficult lifeevents have occurred. / <p>ISBN 978-91-85721-48-1</p>