<p>Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation.</p><p>This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.</p>

Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation. This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.

SammandragSyftet med denna undersökning, genom en empirisk undersökning är att redogöra för vad som händer i mötet mellan kulturarvsinstutionen och skolan. Vi vill ta reda på hur museipedagoger arbeta med uppdraget samt vilket synsätt man har mot läroplanen, och om inkluderar det i den planerade aktiviteten. Vi vill undersöka hur museipedagogerna arbetar för att inkludera båda uppdragen i deras arbete med elevernas tidsförståelse och historiemedvetande för den aktuella tidsepoken. I vår undersökning utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv, som menar på att inlärning är något som sker i sociala sammanhang samt utifrån aktivitetspedagogiks teori, vilket innebär att elever lär genom att göra och all kunskap skall vara av nytta och ha verklighetsanknytning. Undersökningen grundar sig på en textanalys utav de olika verksamheternas uppdrag och en semistrukturerad intervju med en museichef och en museipedagog, som har erfarenhet av undervisning med aktiviteter och arbete med museets uppdrag och skolans uppdrag. Resultatet visar på att museet i vår studie har en välarbetad planering som innefattar deras verksamhets uppdrag men även skolans uppdrag, så som läroplanen och skollagen. Samt för de positiva aspekterna med att inkludera museer i elevernas undervisning och hur man kan jobba plastbaserat för att utveckla elevernas kunskaper efter och innan ett museibesök.

I uppsatsen beskrivs en dramapedagogs, en museipedagogs samt en konstpedagogs upplevelser kring sitt förmedlande arbete samt arbetsmetoder inom museiverksamhet. Syftet är att beskriva och förstå pedagogernas tankar och reflektioner kring att vara den förmedlande länken mellan museiföremål och besökarna de undervisar samt de arbetsmetoder de använder under sitt förmedlande arbete.   Pedagogerna uttalar sig om de förmedlande verktygen 1) Berättande och röst, 2) Rolltagning för ledare, 3) Rolltagning för deltagare, 4) Reflektion. I intervjusvaren framkommer informanternas beskrivningar av hur dessa hjälpmedel nyttjas och reflekteras kring i det förmedlande arbetet. Informanterna använder sig av liknande hjälpmedel under det förmedlande tillfället men uttrycker sig olika om dessa.   Berättande och röst beskrivs av informanterna som både ett möte med och även att bjuda in besökare och att förena nutid och historia. Rolltagning som pedagog uttrycks av informanterna som att levandegöra historia, ett kraftfullt verktyg samt ett performance. Rolltagning för museibesökare beskrivs av informanterna som en undersökande verksamhet, att museibesökare som tilldelas kollektiv roll ger delaktighet. Reflektionsarbete beskrivs som att samtala kring olika teman, att våga ha paus och tystnadsluckor och deras betydelse för besökares lärande process.   Resultatet visar skillnader i informanternas utsagor gällande rolltagning som ledare i mötet med besökare. Uttalade nackdelar med rolltagning som pedagog visar sig vara att gå miste om reflektion samt problematik att svara på besökares frågor som pedagog i roll, samtidigt som fördelar med metoden är att den ligger och lurar och kan överraska besökare under en visning. Dramapedagogen och konstpedagogen benämner båda rolltagning och berättande som dramapedagogiska metoder.   I diskussionsdelen lyfts rolltagning för pedagog och deltagare som motivering för museum att anställa dramapedagoger då rolltagning är en central del inom dramapedagogiken och kan förstärka och uppmuntra museibesökare till kunskapsinhämtning.