Review of Art Museum Image Gallery. H.W. Wilson. 2005.

This research supports the design of a museum dedicated to reconciliation on the issue of human slavery. Throughout the museum guests will be ushered through contemplation to prepare for the context of the museum, gallery exhibitions chronicling the slavery and corporate apologia. The aim of the museum is to aid guests toward taking ownership of the history of slavery while simultaneously offering up forgiveness for it. Platforms for spoken word art, lecture halls and spaces dedicated to dialogue will be included. The chronological progression through the museum will move guests from introspection to education, personal acceptance to forgiveness. Guests will end the museum at a community space, reconciled to each other and on equal ground.

The question of the art museum's failure to engage wider audiences remains relatively unexamined and has neither widely catalysed nor changed professional practice either in curatorial, educational, or public program domains. In this study, the educational aim of the art museum is discussed. The work of Pierre Bourdieu is examined. Bourdieu argues that museum display principles, interpretive strategies, and educational techniques, propagated within the paradigm of modernism, implicitly assume possession of cultural literacy skills which are the sole privilege of the educated.The author concludes that working within and across the curatorial and educational environments of an art museum, while avoiding the pitfalls of the modernist tradition, is also a significant step toward engaging wider audiences than the cultual 'elite' in the development of visual literacy skills. / Master of Arts (Hons.)

This thesis examines the concepts of value creation, capture and exchange in limiting the liability of newness for nonprofit museums entering the sector. There has been considerable examination of cultural value in relation to museums. However, little is known about how value is created, captured and exchanged for stakeholders in new museums. It is posited that value creation, capture and exchange constitute a value cycle. Through this value cycle management in new museums detects and limits the liability of newness. The ability to detect and limit the liability of newness enables the continuation of the museum. If the liability of newness is not limited, it may mean that a new museum exits the sector or is transformed. The concept of a value cycle is derived from an examination of the nonprofit management literature, aspects of the for-profit management literature and the arts and museum management literature. Value creation is a key concept in the three literature areas. Value creation in this context, is specifically defined as the worth of the physical manifestation of the museum. It resides in the building and the collection, services and programs within the building. It is suggested that this value needs to be transformed and consumed by a range of stakeholders. The transformation of value creation is denoted as value capture. Value capture is the appeal of programs, projects and activities. Value capture includes how well the products and services align with particular stakeholders, how accountable the managers are to stakeholders and how products and services are consumed by stakeholders. The measure of how managers have been able to capture value is in the realm of value exchange. Value exchange is the merit of programs, projects and activities. Value exchange is in the form of revenue raised through sponsorship; continuation of revenue investment by the principal stakeholder, the state; time and money transacted by visitors; and intangible exchange such as leadership and reputation enhancement through collaborations. A Value Cycle Framework of New Entrant Museums is then developed as a working analytical tool to assess how the value cycle operates and how the liability of newness is detected and limited by museum management. x The Value Cycle Framework is used to assess four cases. These case studies include the National Museum of Australia as a purpose built new entrant; the Australian National Maritime Museum as a purpose built new entrant; the Mint as a recycled new entrant; and the Earth Exchange as a refurbished new entrant. Each case is assessed discretely using secondary and primary source material and analysing qualitative data generated from interviews with key stakeholders. The cases are then compared in order to track similarities and differences in relation to value creation, capture and exchange. The research findings suggest that a value cycle is operating in relation to new entrant museums. This value cycle is dynamic and non-sequential. Until value creation is floated for a range of stakeholders it is difficult for managers to know the worth of their content, location or their building. Value creation is a nominal starting point, signifying the arrival of a new entrant in the museum marketplace. However, value capture is the zone that is the most vulnerable and volatile for managers of new museums. Typically in these case studies value capture includes a disruptive episode, such as a review process that indicates the liability of newness. Managers within the museum who can respond and resolve contradictions between museological beliefs and the demands of stakeholders (and in so doing limit the liability of newness) are likely to continue museum operations. Senior executives who find such reconciliation more difficult, jeopardize the future operations of the museum to such an extent that the museums close or are transformed within the museum sector. Through these four case studies a revised Value Cycle Framework is developed as an analytical device. This analytical framework can assist in understanding the processes involved in new entry for museums.

The thesis describes the development during the 1990s of visual artists' utilisation of computer-based interactive multimedia and the production internationally, with a focus on Australian artists, of artworks on the CD-ROM media format. Earlier parts of the author's research led to the exhibition, 'Burning the Interface &lt International Artists' CD-ROM&gt', which he co-curated, opening at the Museum of Contemporary Art, Sydney, in 1996, before touring to Perth, Brisbane, Melbourne and Adelaide. The thesis surveys the range of practice by artists working with digital media and the opportunities for exhibition in the public spaces of museums, galleries and the street, and advances scenarios for correcting the laxity of response by the exhibiting institutions to the vigour with which Australian artists represented their work and ideas at this time in national and international forums. Four published artists' work on CDROM are analysed in detail, and a concluding chapter about 'interactive multimedia' and its usefulness as an art medium to the artist introduces the studio practice component of this MFA submission. This takes the form of a prototype 'experimental' version of an interactive multimedia work on CD-ROM, ('Strangers on the Land') a copy of which is contained in a pocket at the rear of the bound version.

學校教育與美術館教育在美術教育理念上有著共同的理想與目標，只是兩者在實施內容與方法上有所差異。兩者若能建立良好的互動與合作關係，不但對學生的學習效果可產生極大的影響，同時也符合美術館教育功能的發揮。目前國內多數美術館以在美術館內辦理教師研習活動，培訓學校教師具有運用美術館能力作為發展館校合作的一種方式。然而，美術館在辦理此種研習活動時，教師需求為一重要的考量因素，同時也必須使教師瞭解美術館舉辦教師研習活動的目的與意義，進而達成兩者發展合作關係的基礎。 本研究先運用文獻分析法探討國內外美術教育與美術館教育的理論發展趨勢，以作為建立兩者合作互動的理論基礎。進而從文獻與親自訪查兩方面，蒐集國內外美術館建立館校合作的模式與舉辦教師研習活動的內容與方式。最後，則以問卷、焦點團體與電話訪談三方面來對國中美術教師進行調查訪問，探討其對美術館舉辦教師研習活動的需求與館校合作方式的意見。研究者則根據此三方面的調查資料作一綜合分析比較，提出以下十點結論： 一、美術教師認同美術館對學校師生具有各種不同的教育功能。 二、美術教師對於運用美術館資源從事教學的知能仍有待加強。 三、美術教師在運用美術館資源上仍面臨許多障礙。 四、美術館的展示內容與方式對一般國中學生的學習接受程度有所困難，影響學生的學習意願。 五、美術教師認同美術館舉辦教師研習活動的目的，同時認為有參加此種研習活動的需求。 六、美術教師參加研習活動的需求在於獲得教學資源與藝術鑑賞教學法的運用。 七、美術教師對教師研習活動的舉辦類型與課程內容需求以教學上的實用性需求高於理論知識性、學校課堂上的教學需求高於以美術館為教學環境的需求以及鑑賞教學需求高於創作教學需求。 八、美術教師對研習活動的教學方式以實作性的需求較高，在師資來源上則偏好有實際教學經驗的美術教師。 九、美術教師對研習活動的舉辦時間以寒暑假的需求最高。 十、美術教師對於與美術館互動方式的意見上，以希望美術館能出版與展示相關的教學資源，並在班級參觀美術館時提供展示解說與活動。 根據上述結論，研究者進一步提出下列四方面建議，希望能提供給相關單位參考。 一、美術館應加強製作可提供給學校作為教學運用的教學資源媒體，並建立學校購置管道的途徑。 二、在教師研習的規畫內容與方式上，應注重教師所具有的成人需求特性。 三、美術館應嘗試與學校建立各種互動與溝通的管道。 四、將美術館教育內容納入九年一貫的課程領域中。 第一章 緒論 第一節 問題背景與研究動機 第二節 研究目的與問題 第三節 研究範圍與限制 第四節 名詞解釋 第二章 文獻探討 第一節 國中美術教育的理論與發展現況 一、現今美術教育的理論發展探討 二、我國國中美術教育的課程內容發展 三、國中美術教師的專業知能 第二節 美術館教育的特質與學習特性 一、美術館教育的特質與特性 二、美術館教育相關理論模式探討 三、美術館與學校的合作關係 第三節 美術館教師研習活動的型式 一、美術館教師研習活動的規劃要素 二、國外美術館的教師研習活動與資源 三、國內美術館舉辦教師研習活動的型式 第三章 研究設計與實施 第一節 研究方法與架構 第二節 研究對象 第三節 研究工具 第四節 研究過程 第五節 資料處理 第四章 研究結果與討論 第一節 研究對象基本資料分析 第二節 美術教師教學現況分析 第三節 教師對美術館教育功能認知情形 第四節 美術館教師研習活動的需求分析 第五節 美術館與學校教師互動之意見分析 第六節 綜合討論 第五章 結論與建議 第一節 結論 第二節 建議 第三節 後續研究建議 參考書目 附 錄 附錄一：台北縣市國中美術教師對美術館教師研習活動需求調查問卷（預試） 附錄二：台北縣市國中美術教師對美術館教師研習活動需求調查問卷（正式） 附錄三：台北縣市國民中學名錄

<p>Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.</p>

<p>The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.</p><p>I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?</p><p>This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House.</p>

<p>Syftet med denna studie är att på ta reda på vad en bra hands-on-artefakt för museum är och hur den bör utformas. En kvalitativ fallstudie är gjord på utställningen Sinnrika människan på Naturhistoriska riksmuseet. Empirin har fåtts fram genom korta intervjuer och observation med museibesökare samt djupgående intervjuer med personer insatta i ämnet. Resultatet har sedan både analyserats individuellt och korsanalyserats, efter detta har resultatet kategoriserats. Slutsatsen för studien visade att det är många aspekter som spelar in vid skapandet av en interaktiv station, en av de viktigaste aspekterna är tydlighet om vad syftet med stationen är och hur den utförs.</p> / <p>The purpose with this case study is to find out what a good hands-on-artifact made for museums is and how it should be designed. The study is made at the Marvels of the human body located at the Swedish museum of Natural history. The empirical material has been collected trough short interviews and observations with visitors at the museum and extended interviews with people working in the field. The results have then been analyzed individually but also together, after this the results have been categorized. The conclusion of this study showed that there is a lot of aspect to have in mind when creating interactive stations, one of the most important aspects is distinctiveness about the purpose of the station and how it should be carried out.</p>

Thesis (Ed.D.)--Texas Christian University, 2006. / Title from dissertation title page (viewed Feb. 8, 2007). Includes abstract. Includes bibliographical references.