This paper was about the Swedish progressive music movement during 1973-1980. The purpose of this paper has been to contribute to an increased understanding of the Swedish progressive music movement. In order to achieve the purpose, the following problems have been formulated: How did the hegemonic understanding of progressive music movement look like in the music magazine Musikens makt? To approach this question, three sub-questions have been formulated which have been assisting in answering the essay's problem formulation: What conflicts about the music arose in the music movement? How did the progressive music movement define progressive music? How did one look at the record company affiliation in Musikens makt? The source material used is the music magazine Musikens makt which functioned according to the progressive music movement as their center forum and the magazine was active between 1973-1980, hence the essays demarcation in time. The method used has consisted of a qualitative text interpretation where I searched for expressions of conflicts in debates concerning the music and reviews of music records. The main results that have emerged have been that the hegemonic was centered around the function of music, how the music was defined and the content of music. The record company affiliation has been an important part of the study as the result shows inconsistency within the movement ideology.

<p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p><p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p> / <p>This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work?</p><p>The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day.</p><p>My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.</p>

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten? Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen. Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten. Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten? Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen. Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten. / This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work? The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day. My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.

The purpose of this thesis is to investigate the views of leisure teachers and educators on the role of music and how they choose to work with music. The purpose is to further elucidate why leisure teachers choose to work with music as a teaching medium and to show how the music pedagogical work differs between the different grades 1-3. During my years as a substitute and student, I have had thoughts and reflections about the role of music in the leisure and how leisure teachers view on the role of music. With this study, I want to enrich my understanding of the music pedagogical work that occurs in the leisure home in order to be able to inspire others in the future to highlight music to a greater extent in the leisure home. That said, this study is based on the theory of legitimation, where the problem of legitimation is mainly highlighted, which deals with the value of different phenomena and in this case the value of music in the leisure home. The study is of qualitative touch as I have used interviews to investigate how leisure teachers and educators have a view of the role of music in the leisure home. Through the informants' statements I have gained a broader view of how, why and when the music is used in the leisure home. The result shows that music is largely used as a means of reinforcing other aesthetic forms of expression. Continuing, the result shows that many schools and leisure  home usually have an educator who shows a greater, more genuine interest in music that uses it in teaching. Much of the teaching that flourishes in the leisure home is based on what the educators are interested in, that is, what the educators feel confident to do. Pupils have a broad music consumption where, as a leisure home teacher and educator, one should constantly show an interest and seek understanding for.

Syftet med denna skriftliga reflektion inom konstnärligt examensarbete var att undersöka och analysera hur musikalisk fenomenologi kan vara applicerbart för solomusikern. En viktig inspiration har utgjorts av den rumänske dirigenten Sergiu Celibidache som ursprungligen utvecklade konceptet om musikalisk fenomenologi. Metodiskt har analys utförts av klimax och spänning samt horisontellt och vertikalt driv i andra satsen av Lars Erik Larssons Trombon Concertino, Op. 45 (1955). Studiens resultat indikerar att Fenomenologi kan vara applicerbart för solomusikern som ett övergripande stöd för att förbereda och utföra framträdanden. Analys på solorepertoar med fenomenologiska metoder kan underlätta planering av musiken men även tillåta större spontanitet vid framföranden. Under ett framförande så finns det vissa begränsningar för solomusikern i användandet av fenomenologiska metoder men vid övning inför framföranden så kan dess applicering ingjuta balans och lugn.

Syftet med denna studie var att få förståelse för innehållet musik i förskolan. Genom observationer har vi sett hur förskollärarna arbetar och via intervjuer har de förmedlat vad de har för motiv att arbeta just så med musiken. Studien bygger på kvalitativ data. Vi observerade och intervjuade fyra förskollärare som arbetar på varsina arbetsplatser. Förskollärarna har både likheter och skillnader i sitt musikarbete. Vi såg exempelvis via observationerna att förskollärarna har gemensamt att de arbetar mycket med sång, instrument, IKT, och rörelse. Varför de arbetar med dessa bitar är för att de tänker att detta ska bland annat stimulera språkutvecklingen, motoriken och samspel med varandra. De hade även tankar om att utveckla barnen i själva musiken då de ansåg att det är ett ämne i sig som också bör utvecklas. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur körsångare upplever sitt sjungande och varför de vill sjunga i kör. Syftet är även att undersöka om körsångarna medvetet sjunger i kör för de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod för denna undersökning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en kör på 30 personer.Resultaten visade att det inte går att säga att man som amatörsångare alltid sjunger i kör för den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppstå i samband med körsång. Genom undersökningen har jag heller inte kunnat se att körsångare alltid upplever dessa positiva effekter av att sjunga i kör. Slutsatsen är att alla människor, oavsett om de sjunger i amatörkör eller avancerad kör kan få ut olika hälsoeffekter av att delta i körsång Det går inte att säga att alla amatörsångare får ut en likartad hälsoeffekt och professionella sångare en annan hälsoeffekt, utan deras upplevelser av hälsoeffekt skiljer sig från person till person.

Denna studie har som syfte att utforska kunskap om fritidshemslärares förhållningssätt till musik som estetiskt uttryck. Vilken roll har musik i fritidshemmet? Vilka ramfaktorer påverkar genomförande av aktiviteter i fritidshemmet utifrån det estetiska uttrycket musik? Hur ser lärare i fritidshem på uppdraget att genomföra och arbeta med musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet? Studien utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och när det kommer till ramfaktorer så innefattar detta både inre och yttre ramfaktorer. Denna studie har undersökt hur lärare i fritidshemmet ser på möjligheter och utmaningarna när det kommer till genomförande av skapande genom musik som estetiskt uttryck. Dessa möjligheter och utmaningar synliggörs i studiens resultat utifrån kunskap, kompetens, självförtroende, instrumenttillgång, instrumentkunskap, lokaler, tillgänglighet, synliggörande och intresse. Studiens resultat visar att musiken har en central roll i fritidshemmet. Musiken framträder dock ofta i fritidshemmet som ett medel för att komplettera andra estetiska uttryck eller för att skapa en viss stämning. Studien visar även att lärarnas kunskaper i ämnet varierar. Samt att musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet är ett av de estetiska uttryck som ofta får stå tillbaka när det kommer till konkreta skapande aktiviteter i fritidshemmet.

<p>Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?</p><p>We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds?</p><p>Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens.</p><p>Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7.</p><p>Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är.</p><p>Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.</p>

Brunzell L. &amp; Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7? We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds? Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens. Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7. Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är. Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.